Riskanalys Norsk Hydro

När är det läge att sälja aktien man tror på? Det bästa svaret får man om det formuleras redan innan problemen uppstår. För när det väl smäller är det si och så med objektiviteten.

En läsarfråga

Fick den här frågan om Norsk Hydro på Shareville. 

Hvordan vurderer du "nedside" risiko ? , evt bruker du stoploss ?

Investeringen i Norsk Hydro har jag skrivit om i "Aluminium och Norsk Hydro är värdecaset som oljan inte ger" (Molekylär Ekonomi). Två av källorna där är värda att upprepa för den som blir intresserad av en investering. Det ena är den här mycket läsvärda artikeln om aluminiumindustrin - "A Comparative Analysis of the Aluminum Industry" (Market Realist). Den andra är en intressant artikel om möjligheten för ett välskött bolag med pengar i kassan att göra värdeinvesteringar när priset är det rätta - "Norsk Hydro: boxing clever" (FT).

Min version av stop loss

Om jag börjar med den sista delen av frågan om stoploss. Det finns två situationer när jag avbryter en investering. Det ena är när någon av mina nyckelantaganden inte faller in. I BMW eller Apple skulle jag exempelvis reagera på försämrade varumärken eller att produkterna tappade sin ledande ställning i premiumsegmenten. I HM skulle jag oroas om tillväxttakten i försäljningen avtog. 

Den andra faktorn är om jag tappar greppet om priset, särskilt i en nedgång. Går kursen ned över 10 procent brukar jag vilja ha en begriplig förklaring som övertygar mig om att caset håller. Lyckas jag inte förstå vad som händer brukar jag sälja även om jag fortfarande gillar caset. Här blir det ofta surt efter när bolaget vänder upp. Jag har en hel rad bolag där jag skulle tjänat på att ha is i magen, Securitas, Nobia och Electrolux är några av rätt många exempel. Samtidigt har jag också hållit mig borta från lika många sjunkbomber. Riskminimering helt enkelt. Just den här faktorn är extra svår i svängiga  råvarubolag. 

Den viktigaste riskhanteringen för mig är med andra ord att försöka få grepp om vad som driver priset i bolaget och målet är att snabbt kunna reagera på nyheten inte själva prisförändringen om något händer. Är det en befogad nedgång vill jag vara trygg med att hoppa av även om det kostar.  

Hur reagerar Norsk Hydro på makro?

GSCI (index för industriråvaror) jfr med Norsk Hydro, Brentolja och aluminiumpriset Källa: FT

En första är hur Norsk Hydros aktie hänger ihop med några möjliga indikatorer för bolagets utveckling. Bilden ovan är lite rörig men den kändes så viktig att jag tog med den ändå. Den gula linjen är Norsk Hydro.

Om vi börjar med aluminiumpriset, den blågrå linjen, så rör sig Norsk Hydro runt  den men har ändå i slutändan landat exakt på samma nedgång det gångna året. Med viss risk för övertolkning av sambandet så gick Norsk Hydro, liksom många andra industri- och råvarubolag, upp för snabbt i våras. Det fanns en tro på en konjunkturvändning som inte materialiserades. På motsvarande sätt föll aktien betydligt snabbare och djupare i sommarens Kinastyrda efterfrågedipp.

Ett rimligt antagande att ta med sig är att Norsk Hydro överreagerar på svängningar i efterfrågan. Det går att följa t.ex. genom inköpschefsindex för industrin.

Mer om aluminiumpriset

Det finns, precis som för alla andra råvaror, ett för stort utbud av aluminium. Till skillnad från andra råvaror har dock aluminium en strukturell tillväxt. Det har att göra med att metallen exempelvis vinner mark inom bil- och byggindustrin. I grafen syns det genom att aluminium har ett stabilare pris än övriga råvarumetaller. Det är delvis det jag menar med att aluminium är en bättre variant av oljan.

En annan skillnad är att överutbudet till stor del är Kinas problem. Aluminium är en relativt lokal produkt. Kina har dock haft så stora överskott att de blivit tvungna att sälja med förlust på andra marknader. Alla tecken på bättre förhållanden i Kina slår därmed igenom snabbt på aluminiummarknaden.

Sedan finns förstås samma koppling till dollar och olja som gäller för andra industrimetaller. Här är det viktigt att skilja på utbuds- och efterfrågestyrda förändringar av oljepriset. Jämför början och slutet av jämförelseperioden med mittenperioden. Kinaoron var efterfrågestyrd medan särskilt höstens nedgång i oljepriset varit utbudsstyrd. Notera att aluminium och Norsk Hydro reagerar helt olika i de olika perioderna.

Norsk Hydros branschexpoenring

De viktigaste köparna för Norsk Hydro finns inom sektorerna nedan.

• Transport 
• Bygg 
• El
• Tillverkningsindustri
• Förpackningsindustri

En fördjupning är värt ett eget inlägg. Inspiration tillbedömningarna har jag bland annat hämtat från Economists årsnummer "The World in 2016" (här länkad till samlingssidan). Transportsektorn närmar sig nog toppen men t.ex. bilindustrin kan ha 2016 kvar i den här uppgången. Riktigt bra ser det däremot ut för den konsumentnära förpackningsindustrin. När det gäller bygg och el är det väl läget ungefär som för transportsektorn men möjligen något svagare. En fortsatt ökning känns rimlig men toppen närmar sig nog. Det är nog så att tillverkningsindustrin blir tungan på vågen. Det kan vara ok om det går fortsatt segt men en direkt nedgång skulle nog vara svårt för Norsk Hydro att klara. Det är definitivt en risk.

Bolagsspecifika risker

Norsk Hydro har en sund balansräkning och har egen utvinning av bauxit samt egen energiproduktion. Jag har inte snappat upp några problemområden för bolaget eller några governanceproblem. Det ger helt enkelt intryck av att vara ett genomsunt bolag. Här tar jag gärna emot tips om jag missat något. 

Slutsats

Det som är ett genomgående tema när jag tittar på riskerna i Norsk Hydro är att det är efterfrågan främst i Europa  som styr tillsammans med ett mycket stort beroende av att Kina inte faller igenom. Det är å ena sidan lite farligt men å andra sidan är det en ren exponering som jag gillar. Det går att följa rätt väl vad det är som kortsiktigt styr priset. 

Min säljsignal för Norsk Hydro blir helt enkelt om jag reviderar ned min konjunkturprognos och särskilt om inbromsningen kommer från Kina.