Läsarfråga: är guld något att ha?

Guldpriset har förbryllat under några år. Lite lättvindigt har det avfärdats som en sprucken tillgångsbubbla. Det är det nog inte men ned ska det kanske ändå.

Frågan 

Den här gången är det inte en enskild fråga utan faktiskt flera som undrat vad jag tycker om guld.

Personligen föredrar jag diamanter som present och kontanter om det är till mig själv men det var kanske inte det som avsågs. Om vi talar om investeringen är det knepigare.

100 år som krisvaluta

Källa: Macrotrends

Jag har duckat lite för den här frågan för den är lite svår att svara bra på. Det har varit en hel rad faktorer som styrt guldpriset och det här är långt ifrån ett ämne jag behärskar.

Några pusselbitar kan jag dock ge. Grafen ovan visar det inflationsjusterade guldpriset under 100 år. Gråa passager är recessioner. När är guld normalt ett alternativ? Framför allt är guld, så länge köpare och säljare accepterar den premissen, en värdebeständig tillgång. Hög förväntad och ännu hellre accederande inflation är därför det historiskt viktigaste skälet att äga tillgången. Sedan finns en lurigare faktor - guld är trots allt som vilken vara som helst. Den påverkas av alternativen, exempelvis räntan på sparande eller hur attraktivt det är att placera i exempelvis aktier.

Guld kan även, i vissa situationer, locka som säkert alternativ. En stark ekonomi med låg inflation ger lägre guldpris. Allt det här går någorlunda lätt att läsa ut ur grafen ovan. Världskrig, år av gyllene tillväxt, oljekris, avregleringen av finansmarknaden och en sprucken teknikbubbla.

Nytt millenium nya regler

Från år 2000 händer dock något knepigt. Guld följer med andra råvaror och aktier uppåt i superkonjunkturen. En förklaring är att efterfrågan på guld från Asien ökade, bland annat vart efter att deras ekonomier tog fart.

Källa: Macrotrends

Sedan blir det ännu underligare för guldet rusar som väntat under finanskrisen bara för att fortsätta uppåt därefter. Egentligen ända fram till 2012. Det här framgår tydligt av grafen ovan, som visar relationen mellan guld och S&P500. Guld fortsätter att bli dyrare relativt aktier även efter att den värsta krisen är över. Sedan tar det abrupt slut och guld följer olja och råvaror rakt nedåt.

En liten reflektion kring det sista är att priset på olja alltså varit stabilare i guld än i dollar de senaste åren. Värt att fundera på när man analyserar vad det är som driver prisfallet på den råvaran men det är ett annat inlägg.

Centralbankerna ger svaret

Källa: Macrotrends

Förklaringen till guldrallyt efter finanskrisen ges i den här bilden. Efter recessionen följde guldpriset tillväxten på FED:s balansräkningen. Marknaden litade alltså inte på centralbankernas expansiva politik. Den ekonomiska oron var stor och antagandet var att nu kommer snart inflationen eller till och med stagflationen (både hög inflation och arbetslöshet) rusa iväg. 

En tänkt trigger var att förtroendet för kreditexpansionen skulle försvinna och att marknaden skulle sluta våga låna ut ens till stater som USA. Det har inte saknats högljudda förespråkare för det scenariot. Två exempel är världens största (?) ekonomiblogg Zerohedge och den omtalade filmen "The Forecaster".  De förstnämnda skriver så här i en krönika från i förrgår - "Gold & The Federal Funds Rate" (Zerohedge).

Our assessment is that one simply cannot afford to ignore the fact that gold provides insurance against a potential blow-up of the global fiat money and debt bubble – regardless of its near to medium term price performance.

Det grundläggande problemet med teorin, åtminstone i nuläget, är att den saknar empiriskt stöd. Tvärtemot teorin så ledde FED:s andra runda av kvantitativa lättnader 2012 till att förtroendet för amerikansk ekonomi återvände och guldpriset började falla.

Det här går det förstås också att ha invändningar emot, bland annat att prisfallet kunde kopplas till att andra tillgångar (t.ex. aktier och fastigheter) blev mer attraktiva när det framstod som evigt skyddade av centralbankerna. Det går också att fundera kring den möjliga ketchupflaska som inflationen kan visa sig vara och som jag skrev om häromdagen i "Risk on när Fed lugnade börsen" (Molekylär Ekonomi).

Dystra utsikter

"Gold on track for another annual loss" (FT) ger ingen kortsiktig anledning att tro på ett lyft för guldet. Högre amerikanska räntor ger ett alternativ att investera i och starkare dollar försämrar också utsikterna av samma skäl. När det samtidigt saknas tecken på inflation och den efterfrågan som tidigare drevs från Kina är bortblåst ser det snarast ännu dystrare ut. Lägg till det att guld under 2015 inte var förstahandsvalet vid årets olika kriser. Netto ligger marknadens futurekontrakt nu kort guld i en omfattning som skulle peka på ytterligare fallande priser. 

Min bedömning

Skälet till att jag är så dåligt insatt i guldpriset är att jag inte tror på domedagsprofetiorna ovan och ser frågan om inflation som alldeles för tidigt ställd. Det gör guld till en just nu onödig investering för mig. Avtvingad en gissning tror jag dock att guldpriset som mycket annat kommer landa under 2016. Det har varit för mycket brus i prissättningen ett tag. Däremot är det inte säkert att det varken blir en mjuk landning eller att den inträffar första halvåret. Tvärtom kanske, nuvarande momentum nedåt kan nog hålla i sig. Men det är som sagt inget jag vågar ta från spekulation till investering.