Högre marginaler - en glad överraskning till Q4?

Det är mycket brus i ekonomin just nu. Det är lätt att missa att sista kvartalet kan bli det bästa på länge för europeisk industri.

Makrobrus och annat roligt

Plötsligt händer det - Kenny på prisbelönta Aktiefokus funderar på om makro ändå spelar roll. Nåja, titeln på inlägget är "Makro-bullshit och grekisk röra 2.0". Fast faktum är att hard core Kenny (låter som en actiondocka) har sina poänger just nu.

I själva verket är ett av skälen att jag gillar makro att det så ofta känns som ett illusionstrick. Alla tittar åt ett håll medan det viktiga händer någon annanstans. Ibland kan den uppmärksamme faktiskt se under vilken ask kulan egentligen ligger - möjligen är det ett sådant ögonblick just nu. För frågan är om det inte är ovanligt mycket brus som leder bort blicken från de data som faktiskt är viktigast för företagens framtida vinster.

Fed, Ecb och olja sedan tog uppmärksamheten slut

Oljan och ECB har redan varit uppe flera gånger här på bloggen. Ett inlägg häromdagen var "Rädsla för skuldkris ger felaktig risk off på börsen" (Molekylär Ekonomi). Nu är det ju äntligen dags för decembers stora fest - veckans Fedmöte. Vad kan man förvänta sig där?

Källa: FT

En bra artikel är "What to expect from the Fed meeting" (FT). För att vara en så orolig marknad som det är nu, så är alla analytiker förvånansvärt överens. Janet Yellen kommer meddela att det blir en räntehöjning. Den som inte är helt tondöv har därtill snappat upp att det är en hel del oro kring om Fed verkligen går vidare i den takt som tidigare kommunicerats. Marknaden tror, som vanligt, på en lägre räntebana - åtminstone räntemarknaden. För det är här det blir lite underligt. 

Räntehöjning i negativt kojunkturklimat?

Jag har tidigare skrivit om sambandet mellan oljan och börsen. När priset på olja styrs av efterfrågan går, normalt, börsen och oljan i takt medan om det är utbudet som styr så går de båda åt olika håll. Ett intuitivt samband. Det samma gäller förstås för räntan. Om räntan stiger till följd av stark efterfrågan i ekonomin, så stiger bolagens vinster i takt med eller snabbare än kostnaderna för finansiering. Är det däremot minskat utbud - exempelvis i form av en skuldkris - så slår det dubbelt mot företagens vinster. 

Paradoxen just nu är att amerikanska långräntor, fram till den här veckan, i december fallit tillbaka i takt med börsen. En signal om svagare amerikansk konjunktur? Nja, Fed har goda skäl att höja räntan. Det var också det svar både börs och räntor gav i oktober. Egentligen ända fram till börsen bestämde sig för att ta det sjunkande oljepriset på allvar.  

Förklaringen till att börsen, oljan och på slutet även räntan följts åt nedåt verkar vara en allmän önskan att kliva ur risk. Ingen vet riktigt vet vad som händer efter en räntehöjning. Särskilt skulle något otäckt kunna vara på gång inom amerikanska företagsobligationer med högre risk. Det blev inte bättre när en stor hedgefond med den inriktningen hastigt likviderades förra veckan. "Junk-Bond Rout Deepens, Sending Shockwaves Through Stocks and Other Markets - Abrupt liquidation of Third Ave fund one factor behind Dow Industrial’s 300-point decline" (Wsj)

Så långt finns alltså två tecken på en illusion just nu - dels fixeringen vid att Fed skulle vara överraskande hökaktiga, som ingen tror men alla oroar sig för, dels att en feltajmad cykel av räntehöjningar av det slag Riksbanken gjorde 2011 ska sänka konjunkturen. Kanske via en skuldkris. Ingetdera framstår som särskilt troligt. För Fed har redan på olika sätt signalerat att en höjning ens ska ses som oåterkallelig. 

Faktum är att många tillfrågade ekonomer tror att räntan kan vända ned igen de närmaste åren. "Fed Officials Worry Interest Rates Will Go Up, Only to Come Back Down" (Wsj). Inte minst är det fortfarande så att ingen ännu sett någon inflation på den här sidan finanskrisen. Dessutom sätter resten av världen hinder för allt för många räntehöjningar. Det finns en gräns för hur hårt USA kan stimulera sin tjänstesektor på industrisektorns bekostnad.  

Där du borde titta

Källa: Tradingeconomics

Vad är det då för rubriker som du tittade bort från när de röda börssiffrorna blinkat på skärmen? Här är två förslag. "China Industrial Production Gears Up in November" (Wsj) och "Eurozone industrial data serve up pleasant surprise" (FT). Men vänta lite var det inte tvärtom? Verkstad har ju varit peststämplat ett tag - även på den här bloggen. Jag har dock noterat att tillväxtmarknader kan vara på gång och att konjunkturen utanför Usa kanske har bottnat.

En intressant aspekt är att den positiva överraskningen i industriproduktion trillade in i oktober i Europa och november i Kina. Det innebär att den inte syntes eller förväntades i kvartalsrapporterna. Notera också att inköpschefsindex för november ser bra ut i Europa.

Källa: Tradingeconomics

Fortsätter man titta, så har både långa europeiska räntor (här 10-åringen) och oljepriset gått ned sedan kvartalsrapporterna kom. Billigare finansiering och insatsvaror tillsammans med högre eftefrågan således.

Eur/usd (orange) & sek/usd (blå) Källa: Bloomberg

Det är också lätt att glömma bort att dollarn faktiskt har stärkts under årets sista kvartal mot både kronan och euron. Notera för övrigt hur nära kronan och euron normalt följs åt - ett tecken på hur integrerad den svenska ekonomin är i övriga Europas. 

Källa: FT

Ska man summera så är alltså efterfrågan överraskande bra i fjärde kvartalet, priset på finansiering och råvaror lägre än förra kvartalet och växelkursen svagare. Låter som bra förutsättningar för industrin tycker jag. Men vinstförväntningarna då? De brukar ju vara uppblåsta så här års? Nej, det verkar inte så. Kolla grafen från "The doom and gloom on European earnings" (FT). Vinsttillväxten på ett års sikt ligger på blygsamma sex procent. Det låter inte så farligt.

Bedömning

Det jag inte riktigt noterat förrän idag är dock att det ser överraskande bra ut för Europa. Fast visst, varje gång man tror sig ha genomskådat trollkarlens magi, bör man tänka en gång extra. För en riktig illusion har många bottnar.