Ungefär som Bardarbunga slår räntebanorna nu upp en ganska rejäl reva i Atlanten. Jag kan tycka att det skrivs lite för lite om vad det leder till. I fem år har världens stora ekonomier gått i takt, vilket gjort konjunkturpolitik rätt enkelt. Vrid på kranarna har varit modellen. Det ska ju egentligen inte fungera, eftersom marknaden kan förekomma strategin och till slut tar pengarna slut. Men när alla öser ut pengar finns det inget utanför. Nu, däremot, lär obalanserna ganska snart synas i växelkurser och upplåningsräntor. Notera vad som hände Brasilien förra gången FED började närma sig en höjning. Vad gör södra Europa annorlunda nu? Efter att ganska länge förgäves överviktat mot en europeisk vändning är jag alltmer skeptisk. Till det kommer kanske ännu en rysk vinter.
Mina geografiska vägval just nu är:
- USA övervikt (om investeringen görs i SEK)
- Europeiska bolag som exporterar utanför EU kan vara grejen (de får låg ränta, lägre växelkurs och ökad efterfrågan på sina stora marknader) i övrigt undervikt i Europa.
- Sverige neutral (gärna med samma inriktning som för Europa)
- Några andra näraliggande länder - Danmark ja, Norge neutral, Finland nej, Tyskland neutral, Storbritannien ja, Frankrike nej. Södra Europa nej.
- Några andra marknader Kina neutral, Ryssland absolut inte, Brasilien nej, Mexico -ja, övriga latinamerika nej, Indien ja, Indonesien ja, Thailand nej, Turkiet svagt ja. Olika afrikanska marknader - neutral för de flesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.