Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 4 september 2017

Så räddar du pensionen om PPM skrotas

Vad skulle en neddragning av risken i premiepensionen innebära eller om den slopas helt och hållet till förmån för en högre inkomstpension? Högre skatt eller att du får spara mer själv är svaret. 


Av omsorg om de som inte bryr sig

Förstudien till förändringar av premiepensionen låter kanske inte som någon självklar höstläsning. Särskilt inte som recensionen från borgerliga ledarsidor och politiker samt mer självklart fondbranschen var att det här var en skrift för papperskorgen.

Precis som utredaren och nog beställaren tänkt sig landade diskussionen snabbt i frågan om valfriheten och dess omfattning. Många är ointresserade av att välja och struntar därför i valet, gör mer spelbetonade placeringar eller värst av allt betalar dyrt för meningslösa alternativt direkt dåliga råd.

Det beteendet har enligt utredaren stöd i forskningen. En sanning med modifikationer. Sant är att flödet till indexfonder på goda grunder ökat under en lång tid. Däremot är sparande och pension långt ifrån en ointressant fråga för den genomsnittlige svensken. Sparkvoten är på historiska toppnivåer och pengarna är trots obefintliga räntor tyvärr ofta placerade på bankboken.

Vårt pensionssystem - en sinnrik konstruktion

Det stora intresset och tyvärr också oron är inte så svår att förstå. Sverige har ett fantastiskt fint och robust pensionssystem. Något vi kan vara lika stolta över som hjortronsylt och jordgubbar. Det har dock några egenheter som ökar behovet för den enskilde att ta eget ansvar.

Den sinnrika konstruktionen är att en stor del, inkomstpensionen, är finansierad löpande och utbetalningarna kopplad till Sveriges tillväxt. Ovanpå det finns en del från arbetsgivaren som mestadels förvaltas med relativt låg risk och därmed även låg avkastning. Även om det till del beror på individens val där så är möjligt.

Summan av de här två delarna är en stabil bas men med en förväntad pension och pensionsålder som för de flesta är oacceptabelt låg. Lägger du till premiepensionen och arbetar alla år du förväntas så räcker sparandet i snitt och enligt förväntningar på framtida avkastning till 63 procent av din slutlön om du går i pension vid 65, som jag går igenom  i Sparskolans avsnitt om pension.

För staten är det ett utmärkt system, eftersom det dels uppmuntrar till många års arbete, dels genom en smart balansering mellan generationer aldrig betalar ut mer än vi tillsammans har råd med. Den här så kallade bromsen förhindrar att dagens pensionärer bygger upp en skuld för framtida generationer. Vi har alltså inte den rullande och växande skuld som finns i andra länder. Vi lovar inte mer än vi kan hålla kan man sammanfatta.

En mycket klok princip. Ibland nämns förslaget i debatten att lyfta av den fonderade delen av pensionen, dit premiepensionen hör, köra mer på löpande räkning och sedan höja de nuvarande pensionärernas pensioner.

Det är det samma som att dagens gamla låter de yngre skriva ut en check utan täckning när det sedan är dags för deras egen pension. Ett i alla delar bedrövligt system som både stater och bolag runtom i världen brottas med.

Det är viktigt att ha den bakgrunden när det talas om att slopa premiepensionen. Redan idag är nivåerna på pensionen pressade vid de åldrar de flesta av oss vill gå i pension. Dessutom kan det mycket väl ligga en stor omfördelning mellan generationerna i korten längre fram om premiepensionen monteras ned.

Jakten på avkastning

Vi har alltså ett mellan generationer rättvist och hållbart system. Däremot har vi precis som resten av världen en utmaning i att vi blir allt äldre och att avkastningen på sparande faller. Dessutom är merparten av vår pension knuten till svensk tillväxt.

Det här problemen konstaterar utredaren att premiepensionen minskar. Det görs genom en bättre avkastning med hjälp av en högre risknivå samt genom en annan inriktning på risk än inkomstpensionen. Tas de här alternativet bort eller valen begränsas och risktagandet dras ned, så innebär det att den förväntade pensionen blir lägre.

Till de mer konkreta förslagen hör att placera icke-väljare i ett lågriskalternativ motsvarande en typisk tjänstepension istället för som idag i en aktiefond som genom belåning har en hävstång så länge du har långt kvar till pensionen. Runt 4-5 procent kan i bästa fall den typen av blandfond som utredaren pekar på prestera mot åtminstone runt 10 procent för det nuvarande soffliggaralternativet.

Fast det är ju till högre risk. Jo, det stämmer men då ska man tänka på att det här är toppen på en sparpyramid där inkomstpensionen mest beror av tillväxten och tjänstepensionen för de flesta förvaltas mer defensivt. Den som har grunden på plats behöver alltså fokusera på att få upp avkastning och risk. Det gäller inte minst för låginkomsttagare, som annars kan komma att upptäcka att ett hårt arbetsliv som t.ex. undersköterska inom vården blir både längre än väntat och följs av en lägre pension.

Spara (ännu) mer själv blir svaret

De höga avgifterna, fuskarna och de dyra rådgivarna då? Ni som följt den här bloggen och Sparskolan vet att jag är en varm vän av billiga, gärna gratis indexfonder. Jag är sedan starten en aktiv och nöjd soffliggare i pensionssystemet. Däremot är jag tveksam till en människosyn som reducerar valfrihet till kollektiv psykologi och vill gå in och korrigera där individen beter sig "fel".

Personligen kan jag tycka att det enklaste och bästa vore om de översta bitarna i pensionspyramiden förvaltades av individen själv i formen av ett ISK-konto med beskattning vid uttag. Gärna med möjlighet till egna insättningar, som det nu nästan slopade individuella pensionssparandet gav.

På individnivå är vinsterna stora av att enkelt kunna reparera missade pensionsavsättningar från år då man varit arbetslös, sjuk eller en del av den växande gigekonomi som bara kan drömma om att få tjänstepension. Pensionssystemets verkliga problem är redan idag den stora grupp som har hål i sina pensionsinsättningar. Den som upptäcker det här mitt i livet har idag små möjligheter att reparera skadan.

Allt som underlättar för breda grupper att slippa bli fattigpensionärer borde vara prioriterat. Det nämns inte ens i den här utredningen. Sedan är det bara att konstatera att det helt uppenbart är en frihetsfråga för många att själva kunna påverka sin pensionsålder och pensionsnivå. Det får inte heller något utrymme. Så blir det när agendan sätts snävt och bara med statens eget perspektiv.

Om förändringarna av premiepensionen stannar vid ett upphandlat men stort fondtorg är det väl inte hela världen. Även om effekten för icke-väljare med sämst ekonomi ändå blir stora. Trycket att dra ned valmöjligheterna och risktagandet finns ändå där. I ett upphandlat system ligger styrningen helt hos den upphandlade myndigheten. Vinner tankarna i den här utredningen mark så kan resultatet på sikt mycket väl stå mellan i stort sett identiska blandfonder.

Skulle det bli så eller om premiepensionen slopas helt så ökar behovet av ett eget sparande och gärna med den högre avkastning och risk som staten i så fall backar ifrån. Du behöver helt enkelt täcka upp för den förväntade avkastning som faller bort. Om det dessutom blir en omfördelning mellan generationer, då måste det in ännu mer sparande.

Kanske hade frågan - är du beredd att betala högre skatt för att slippa premiepensionen fått ett annat svar?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.
 Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 






6 kommentarer:

  1. Tack för mycket intressant läsning, Gottodix!
    Från en som har 41 år kvar (förmodligen mycket längre) till dagen då jag ska skriva ut checken utan täckning.

    SvaraRadera
  2. Håller med. PPM var ett stort steg i rätt riktning (ökad möjlighet till riskspridning och egenfinansierad pension) men man borde gå åt andra hållet och utöka den ännu mer. Tyvärr verkar det som om kortsiktighet bland dagens pensionärer och braskande tidningsrubriker angående Allra-skandalen får mer uppmärksamhet, samtidigt som folk inte begriper vilken fördel PPM är för dem. Som du skriver finns det ett stort pedagogiskt problem här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst känns det så. Frågan många ställer sig om när de kan gå i pension och på vilka villkor kopplas inte ihop med pensionssystemet utan verkar fortfarande ses som en fristående politisk fråga.

      Radera
  3. "Så räddar du pensionen om PPM skrotas". Vilken löpsedelsrubrik som besvaras med en lika löpsedelsartad truism dvs "Spara mer", något som alla nog måste göra oavsett om PPM skrotas eller ej, om man ska få en hyfsad pension. Ett deprimerande inlägg men du har en väldigt fin blogg, Jacob.

    - Christoffer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Löpsedelsvinkeln var tänkt som en illustration av vinkeln avgör problembeskrivningen. För nu talas det bara om skurkar och rövare i premiepensionen men visst det kanske var to much. Sedan slutsatsen - poängen är ju att du med den riktning som nu är på gång måste du antagligen spara mer för att nå nuvarande resultat inte bara för att höja pensionen. Det är det som är den tänkta poängen med inlägget.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam