Partyhatt på
Börsen har fin fart inför rapporterna. Portföljen planerar för mer upp & reder i misstaget när alla köper samtidigt😜https://t.co/JC0JpYPbM9 pic.twitter.com/47S4FfDyzt— Gottodix (@Gottodix) 24 september 2017
För fem år sedan bröt jag mot min övertygelse och gick från passiv till aktiv förvaltning. Jag har i och för sig alltid varit intresserad av ekonomi och det är ju det jag är utbildad i - så kunskaperna om hur jag skulle göra hade jag med mig.
Det var ändå ett stort steg, eftersom jag egentligen har svårt att se det rationella i att försöka slå marknaden. Det här var dessutom vårt familjesparande - så det var långt ifrån något självklart steg - trots att jag väl alltid varit samma nyhetsnörd som jag fortfarande är. Två faktorer fällde avgörandet.
För det första var jag redan från början trygg med hur jag skulle kunna sköta vår portfölj så att den inte exponerades för någon orimlig risk. I själva verket har den i princip hela den tid som förflutit sedan dess haft en volatilitet som legat under Stockholmsbörsens. Nu är volatilitet bara ett mått och inte i sig själv något som entydigt går att koppla till risk på lång sikt men det ger en indikation. Jag är även trygg med att också utifrån andra sätt att se på risk så har jag hanterat våra pengar lika sunt som om vi låtit dem sitta på en indexfond.
Det andra, och väl mer kontroversiella, var att 2012 var jag så provocerad av hur ekonomin och därmed även börsen fungerade att jag inte kunde låta bli att investera. Det jag snappade upp redan från början var att investeringar fastnat i ett osunt spell mellan risk on och risk off. Reglerna, spelplanen, pjäserna och inte minst kassan i banken hade flyttat in hos byråkrater på centralbanker. En grupp tjänstemän som jag ändå tycker mig ha en viss känsla för hur de resonerar.
En helt ny värld
Inte ens överlevarna slår index m aktiv förvaltning är på väg tillbaka. Lägre pris & mer varierad mkn skälethttps://t.co/0HTf75tjHH via @FT— Gottodix (@Gottodix) 25 september 2017
Det var helt enkelt en börs för en livslångt makro- och framför allt läsintresserad ekonom med statsförvaltning i blodet att kliva in i. Var - är nyckelordet här. För det verkar onekligen som att den eran är över. Konjunkturen normaliseras, börsen delar upp sig i alla sina beståndsdelar igen (allt stiger eller faller inte samtidigt och med det blir livet lättare för dem som är närmast händelserna eller bäst på att dyka allra djupast i enskilda bolag. Nu går ju till och med i och för sig äntligen allt billigare aktiva fonder lite mindre dåligt.
Den enkla världen för oss som gillar makro är förbi. Det är jag nu lika säker på som jag då var på att den skulle styra börsen flera år framöver. Det här sätter onekligen mig och oss inför ett knepigt val. Nu verkar vi vara på väg in i en mer blandad och normal börs igen. Har jag något att hämta där? Det har blivit några fullträffar även bland aktievalen genom åren, så kanske, men säker är jag verkligen inte.
För här kommer forskarsjälen i mig in i bilden igen. När någon överpresterat på börsen - stor eller liten, proffs eller amatör - så visar det sig nästan alltid vara samma förklaringar. Det var tur, perioden var för kort, det var enstaka beslut och om det ändå var kunskap så var den tidsbunden och höll inte i längden.
Jag inser förstås att det är så för mig och oss också. I botten har jag fortfarande att risken har jag koll på, så helt galet blir det aldrig mer en överarbetad och dold indexfond i så fall. Sedan har hela projektet blivit en humla som flyger också. För det måste jag erkänna - det är svårt att landa baserat på principen att vi inte borde kunna lyfta när verkligheten så långt varit att vi flyger på rätt bra.
Nåja, önska oss lycka till...
/Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.