Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 16 september 2017

5 nyheter som styr börsen - känns det som 1987 igen?

Börsfest som vore det 1987. Den gången small det ordentligt och många ser likheter med dagens börs. Rätt eller fel? Det, dyra elbilar, bitcoin, Apple & Jack Ma utklädd till Michael Jackson i veckans nyhetskrönika.

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


1 Är det nittonhundraåttiosju nu?

Har ni märkt att alla mår bra igen på börsen. Det är fortsatt lite valutaskvalp och enstaka bolagsstrul finns det alltid - som Cloetta i veckan. På det hela taget är vi ändå tillbaka i ett momentum uppåt. Riskviljan stiger och konjunkturen verkar hålla. Det går så bra att vissa oroar sig för det.
Krönikan spinner vidare på ett av förra veckans ämnen. Det är snart jubileum för en av de verkliga börsrysarna - raset i oktober 1987. Visst finns det likheter, framför allt i den ohämmade optimismen. Det var ju finansvalparnas stora år. Den 19 oktober kom händelsen som på många sätt definierade årtiondet - börsen föll 20 procent på en dag. Det året blev det minus 17 procent men sedan tog festen fart igen och börsen steg de två följande åren 52 respektive 31 procent.
Nu är förhoppningarna om stigande vinster åter höga och riskviljan på väg upp. Det sagt är det, givet de där låga räntorna, inte provocerande höga värderingar. Med andra ord egentligen precis som 1987. Om de premisser vi värderar börsen med är rätt, så är det inte för dyrt.

Källa: FVMR
Om det ändras? Då är läget helt annorlunda, vilket pessimisterna inte tvekar att påpeka så fort tillfälle ges både på aktie- och bostadsmarknaden. Den långa börsuppgången hade precis som nu föregått av en överraskande nedgång i oljepriserna, som först fick börsen att oroa sig men sedan eldade på konjunkturen.
Som vanligt vill jag puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!
För höga vinstförväntningar var en typisk ingrediens då. Hur ser det ut nu? Jo, det är rätt högt. Tvåsiffrigt både i Sverige och världen ger inte så mycket utrymme för besvikelser när bnp-tillväxten ligger på 3-4 procent. Så visst finns det varningssignaler.


Den verkliga likheten finner de som nu ser att vi skulle vara inne i samma typ av period med stigande räntor. Det ska, enligt teorin, pressa aktiekurserna som rusat före eller för den delen bostadspriserna. I Sverige är den här diskussionen allra tydligast kring bostadsutvecklarna. För bolag som JM spås högre räntor, hårdare regler och en mattad konjunktur sätta punkt för en era av ständigt lättsålda lägenheter. 
I min intervju i veckan med Ola Serneke (missa inte den!) kom konjunkturen upp. En reflektion, som påminner om den jag gjort i Castellum är att kommer inte den där kraschen i konjunkturen eller det verkliga trycket uppåt i räntorna, så skulle kan det mycket väl ligga en andra uppgång bakom hörnet för bolagen som nu pressats hårdast främst av förväntningarna om stigande räntor. Det tittar jag mer på i veckans case, som kommer under helgen.
För frågan är om inte skillnaderna väger över i en jämförelse med läget för trettio år sedan. Framför allt beter sig räntan och inflationen annorlunda nu än 1987 - det är bara teorin om vad som ska hända som är den samma. Det konstaterar FactSet sin en genomgång.

Det faktum att varken inflation eller realräntorna tar sig brukar björnarna på börsen och bostadsmarknaden vifta bort med att det visst pyr någonstans där långt nere bland vedträna. Det kan jag i en principiell mening köpa som argument. Inte fullt ut men nog har räntorna varit artificiellt låga. Åtminstone upp till inflationen, det vill säga runt två procent borde de på sikt orka.

Källa: FED St Louis
Nu som ofta har USA gått före i konjunkturen och det kan vara intressant att titta på hur deras förutsättningar ser ut. Två faktorer får mig att tvivla starkt på en ordentlig sättning på börsen, även  om osvuret förstås alltid är bäst.

Det ena är att med en försvagad dollar, som gynnar inflationen, och inflationsförväntningar på sikt som ligger runt två procent men inte mer än så - vad skulle få FED att strama åt? Bedömarna lutar åt december och det låter rätt. Utan amerikanska räntehöjningar, så blir det inga i eurozonen och ännu mindre här hemma. Det sätter valutan stopp för.

Fast räntan ska väl ändå upp. Jo, det verkar rimligt men som framgår av den nedre grafen ovan så har den för FED:s beslut mer känsliga 2-årsräntan en bra bit upp till den för aktiemarknadens prissättning viktigare 10-årsräntan. Början på slutet de två senaste konjunkturcyklerna var när både den långa och korta räntan rörde sig uppåt. Där är vi inte. Tvärtom är det som med kalkylerna på bostadsmarknaden redan en del inräknat.
Ett annat ämne från förra veckan dök också upp i nyhetsflödet. Om det nu inte blir någon krasch, vilka bolag blir vinnare då? Får vi kombinationen inflation och bra tillväxt igen, så kan svaret mycket väl vara att värdebolagen får ett lyft. Ett sett att se på den kopplingen är att om allt växer och det är lätt att höja priserna gynnar de bolagen som tjänar bra med pengar men inte har samma starka egna växtkraft som tillväxtbolagen.

Så kanske är det krasch eller värdeinvestering som är höstens vägval på börsen. Skulle det bli som 1987 först en stor korrektion kan svaret vara både och men i tur och ordning.

2 Bitcoinkraschen däremot...

En annan krasch ser däremot ut att redan vara i rörelse. Den digitala valutan Bitcoin är enligt i princip en enig analytikerkår framme vid punkten där priset ska kollapsa. Det kan nog vissa se som ett argument för motsatsen.

Det jag plockar upp i den diskussionen är dock att det finns en stark trigger för att den här marknaden faktiskt kan kollapsa. Det är uppenbart att stater som Kina, trots allt har makten att göra det mycket svårt att hålla igång handeln. Det var ju deras ingripande som nu sänkte kryptovalutan. Historiskt sett har verkliga marknadskollapser ofta föregåtts av ändrade spelregler i ett överhettat läge på marknaden.

Ett bra exempel är samverkan mellan avregleringen på finansmarknaden och den efterföljande skattereform som skickade in svensk ekonomi i turbulens på nittiotalet.

I det sammanhanget är det spännande att följa  den många gånger större kreditkris som sedan länge väntar i Kina. Bilden förblir den samma varje gång någon tar sig tid att sätta sig in i förutsättningarna. De statliga bolagen har gjort olönsamma investeringar och lånat vidare pengar på ett sätt som lett till stora obalanser i ekonomin. För eller senare måste de reformeras och krediterna regleras.

Det kanske Kina kan klara men knappast utan att det gör ordentligt ont. Det verkar ledningen vara medveten om för trots tal om reformer drar det av det här plåstret så långsamt att det knappt märks och varje gång det tar emot, så lindar de nya bandage i form av ökade krediter runt problemet.

Inte nu men någon gång i en inte allt för avlägsen framtid smäller det där.

3 Trångt på vägarna

Har ni tänkt på att marknadens ryggrad verkar vara att bolagsförändringar normalt är något positivt. Inte alltid men ofta så stiger aktiekurserna när bolagsköp annonseras och det samma verkar gälla när bolag istället säljs eller knoppas av. Visst mycket förklaras förstås av att bolagsledningar försöker göra det som gynnar ägarna. Det kan förstås vara olika för olika bolag men det är ändå värt att fundera på hur smart styrning det egentligen är med kortsiktigt fokus på bolagstransaktioner.

Autoliv steg i veckan över tio procent på nyheten att bolaget delar upp verksamheten i två separata bolag. Ett för gamla hederliga krockkuddar och ett för aktiva säkerhetslösningar. De engelska namnet "Electronics" på det nya bolaget avslöjar vad det är affären handlar om - marknaden ska betala bättre för en ren teknikaktie än den gör för ett bolag som säljer alla sorters säkerhetslösningar till bilindustrin.

Ok, det låter väl rimligt om börskursen på kort sikt är det viktigaste. Det är som bekant en börsmiljö där det är fri fart för teknikaktier - inte minst i bilbranschen. Mer långsiktigt är däremot frågan vilket värdeskapande det ger att lyfta av två produktgrupper med näraliggande syften (lindra och förebygga olyckor på vägarna) och samma kunder.
Nya Electronics går ifrån att ha haft konkurrensfördelen att nå all världens biltillverkare med den kvalitetsstämpel Autoliv byggt upp till att bli ett i mängden bland smarta teknikbolag. Krockkuddarna går åt andra hållet från att ha varit ett säkert kassaflöde med en möjlig tillväxt från elektronikdelen till att bli ett bolag med svag och avtagande tillväxt vart efter aktiv säkerhet vinner mark.
Nåja. En fördel med den här affären är att nu kan börsen snart börja spetsa in sig på nästa strukturaffär. Kursen i Autoliv kan säkert stiga om de hittar ett bra teknikbolag att köpa in sig i.
Nya Electronics kan i sin tur köpas av, säg, Samsung.
För allt mer talar för att bilar i framtiden åtminstone delvis kommer domineras av mobiltillverkare och specialister på batterier. Elbilar är inte på samma sätt bensin- och dieselmotorer byggda kring kraftkällan. De är på många sätt mer datorer än rullande ångmaskiner. Med det tillhör framtiden bolagen jag skrev om i De verkliga vinnarna när elbilar slår igenom.

Tyska biltillverkare tror inte på att konkurrera med de asiatiska teknikbolagen, som Samsung eller Teslas partner Panasonic, i tillverkningen av batterierna. Samtidigt ser inte batteribranschen helt övertygande ut den heller, för där råder redan överproduktion och låga marginaler. Lägg därtill att utvecklingskostnaderna framåt förblir höga och situationen ser onekligen ut ungefär som i klädbranschen. Det är eländigt att tillhöra det gamla gardet och de nya tjänar inga pengar det heller.
Många elbilar blir det hur som helst. Dieselmodellerna har rullats ut ur bilsalongerna och det enda det talas om är, som jag var inne på redan förra veckan, hur många nya elbilsmodeller som ska rullas ut och hur många elbilar som ska säljas. Löfteskarusellen är i full gång och den för med sig minst ett stort problem.
Den närmast panikartade omställning branschen nu kraschar rakt in i kostar pengar - mycket pengar. Två procentenheter förväntas marginalerna falla. Det i en bransch där 8 procent är normalt och 10 procent är toppen. Koka ihop den här brygden med ett för stora kapacitet och i värsta fall en fallande konjunktur och det är svårt att blunda för risken att den globala bilindustrin köra ett chicken race rakt mot klippans konjunkturklippans kant.
Det i sin tur ger, som ofta är fallet, spridningseffekter lite varstans. Den som vill kan tolka Teslas nästa jätteprojekt - en elektrisk lastbil - som det naturliga nästa steget i den här allt snabbare rullande omställningen. Vem vet kanske blir det dags att ställa om Volvo till ett teknikbolag så småningom?

4 Apple undvek besvikelser

Nya Iphone var väl knappast någon teknisk vattendelare. Skärmen och en alltmer sammanhållen enkel lyxkänsla var väl de stora nyheterna. I det senare lägger jag sådant som att alltmer är trådlöst och att integrationen flyter allt bättre med Apples prylvärld. Klockan med egen 4g-uppkoppling ökar ju t.ex. dess möjlighet att på sikt fungera som t.ex. dörrnyckel. Om nu ansiktet ska göra det.

Jag noterar att för något år sedan la jag ut en rapport från VISA om att framtidens biometriska säkerhetslösningar skulle göras på många olika sätt. Något som då fick många som specialiserat sig på Fingerprint på att förklara hur fel den teorin var. För mig är det ännu ett av exemplen på hur viktigt det är att våga använda omvärlden som referensram. Med det inte sagt att möjligheterna för fingeravtryck skulle vara över, för så är det inte heller.
En annan mer allmän reflektion om techgiganternas ställning är att de alltmer tappat den där magiska auran av att representera framtiden. Snarare är de numera bolagen som blir rika som troll men som alltfler stör sig på. Lite som till exempel bankerna varit under drygt två decennier. Livet på toppen innebär många förändringar, inklusive några som vi investerare ska hålla ett extra öga på.

Det mest handfasta är att statens roll och val av åtgärder får en växande inverkan på både vinster och tillväxt. Fråga Microsoft för femton år sedan. Nu finns det inte en enda marknad där Facebook och Google inte möts av diskussioner om sina vinster och sin syn på användarnas data och privatliv. Det lär kanske inte på en gång men i längden märkas på bolagens resultat.


5 Vad skulle du göra om du badade i pengar?

Det går allt bättre för kvinnor runtom i världen. En genuint god nyhet, som inte minst måste kopplas till en den alltmer öppna världsekonomi som vuxit fram under vår livstid. Ökat inslag av meritokrati, demokrati och lika förutsättningar i livet får väntade effekter. Allt fler kvinnor klättrar i inkomstligan.

Sociala förändringar går dock långsammare än ekonomiska. För fortfarande lever ett gammalt mönster kvar - välbetalda gifter sig olika beroende på kön. Männen väljer kvinnor med lägre inkomst medan kvinnorna siktar in sig på män i sin egen inkomstklass eller högre. Lägg till det ett mönster att välutbildade kvinnor lämnar landsbygden och en del av samtidens utmaningar visar sig handla om jakten på kärlek.
Slutligen. Jag kan inte annat än känna beundran för hur en del knösar använder sina resurser. Visst kan man som Bill Gates och Warren Buffet försöka bota malaria eller som Donald Trump bli president i världens största ekonomi. Det kan jag absolut förstå charmen i. Frågan är dock om inte livets riktiga nöjen är enklare än så.

Jack Ma, grundaren till Amazons verkliga globala utmanare Alibaba, är ett bra exempel. Samla personalen till en arenafest och kör en egen Michael Jackson-imitation. Det är att göra det mesta av sin rikedom det!

Veckan som kommer...

Källa: TradingEconomics
Viktigast i veckan är nog enligt den vanligaste rangordningen FED-mötet. Det blir ingen räntehöjning men däremot börjar banken skala tillbaka sin stora balansräkning. Långsamt men metodiskt är gissningen. Risken finns ändå att det blir en trigger till det där 1987-scenariot. Det tror varken jag eller marknaden men för all del - just därför kanske det är något att hålla ögonen på.

För min del tittar jag med större intresse på en av de signaler som faktiskt lyckats pricka börsnedgångar rätt bra genom åren. De svarande i tyska konjunkturindexet ZEW förutsåg nedgången 2007-2008 långt innan börsen var på bollen och prickade även uppgången efter det. Problemet är att gissningarna springer iväg lite ofta.

För en hel del gånger har indexet signalerat att något ska hända utan att börstrenden bryts. En rolig påminnelse om att börsen varken är så hispig som den framställs eller särskilt snabb att uppfatta omvärldens utveckling. Tvärtom rullar den gärna på rätt länge och ibland för länge i gamla hjulspår. Hur som helst blir det spännande att se vad tyskarna svarat den här gången. Min gissning är att de förblir optimister.

Sedan kommer en expansiv svensk budget i veckan. Fyrtio nya miljarder i reformutrymme mitt i en glödande högkonjunktur bidrar till att garantera att 2018 knappast blir året då den inhemska svenska ekonomin dyker. Det kan väl också få vara ett inspel i frågan om hur det går för bostadsutvecklarna framöver.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.

Nya Veckan är under produktion så tills vidare får ni hålla till godo med förra veckan... 




Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 
Upplagd av kl.
Etiketter: , , , , ,

3 kommentarer:

  1. Jim Nyberg16 september 2017 kl. 21:31

    Angående om det är 1987 eller ej...minns att en bland oss intresserade sparare rätt välkänd profil som i en intervju tidigare i somras fick frågan om det är 2007 igen, och då svarade att det snarare är 2006.

    Kikar man på konsensus bland de mer inflytelserika TA-analytikerna, så är budskapet att FIB-våg 5 återstår, som förväntas ta oss till nånstans 1720-1750. Vi får se hur det blir :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gottodix18 september 2017 kl. 07:47

      För min del vill jag alltid titta i ordningen ekonomin-bolagen-börsen. Blir det en fortsatt ok konjunktur i nuvarande takt skulle väl en vanlig utmattning i ekonomin kunna ligga där runt 2019-2020. X-faktorn är nog när (om?) stimulanserna på allvar börjar rullar tillbaka. Den infon syns inte i några TA-analyser.

      Radera
  2. Jim Nyberg20 september 2017 kl. 16:42

    Hej. Ser att jag skrivit FIB-våg...skulle naturligtvis varit Elliottvåg :)

    Vad gäller lättnaderna, så tror även jag att det fundamentalt sett är den stora grejen, det handlar ju om så gigantiska summor. FED har ju sagt när de ska börja rulla, och i vilken takt, och i Sverige lär vi följa ECB. Blir intressant se hur RB ska göra om ECB blir mer duvaktiga och signalerar att dom flyttar QT framåt i tiden.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam