Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 11 mars 2017

Pandoras ask är öppnad på valutamarknaden (3 snabba)

Dollar, euro, yen och yuan - alla har de starka skäl att röra sig och sina ekonomier i en viss riktning. Problemet? De drar åt olika håll. Med en ränta som vaknat betyder det volatilitet för börsen.

Här är veckans 3 snabba både som vlogginlägg och nedan som ett längre skrivet inlägg.



Det rör på sig

Källa: TradingEconomics
Det har varit på gång ett tag men nu har till slut temat med stigande räntor slutat bubbla och istället brutit igenom vattenspegeln i vad som närmast får beskrivas som en kaskad av signaler i samma riktning. Inflation i USA, EU och Kina. Det spelar ingen roll vart man vänder blicken så är bilden den samma.

Jag tänkte på det när jag läste att Dagens Industri med hänvisning till personalbrist på ledarplats tycker att polisens löner borde höjas 15 procent. Det är säkert motiverat. Precis som lärarnas och sjuksköterskornas lyft.

På jobbet läste jag nyligen en rapport om att det var brist inte bara på IT-folk utan i nästan alla stabsfunktioner. Ja, i princip för alla specialisttjänster är heta för närvarande. I min vardagsroll med styrningsfrågor inom staten har det senaste halvåret slagits ett svårslaget rekord i antal kontakter med rekryterare. Det jag hör från andra, allt från upphandlare till utredare och redovisningsekonomer, ger samma signaler. Det är en het arbetsmarknad just nu. När jag skrev om husvagnstillverkaren Kabe nyligen var deras problem också att hitta folk och liknande toner verkar höras från andra delar av industrin.

mer till alla låter som tidens melodi. Det är verkligen ingen värdering, utan det finns många grupper i samhället som förtjänar ett lyft. Problemet är att när det blir alla samtidigt, då börjar ekonomin faktiskt påminna om mitten på sjuttiotalet. Förvisso med en helt annan start på inflationen.

För min del skulle jag inte bli förvånad om vi får en lönedriven inflation som slår mot bolagens lönsamhet rätt snart. Det kan den göra både via egna kostnader och via skattsedeln när alla högre löner och nyanställningar i den offentliga sektorn ska finansieras. Med en redan låg arbetslöshet blir besparingarna marginella i socialförsäkringssystemen. Kanske till och med negativa om sjukkostnader fortsätter öka.


Takten i räntehöjningarna spelar roll

Källa: CNBC
Vadan denna reflektion om löneläget? Jo, för det finns ett samband jag tror är extra viktigt på börsen just nu. Det mellan nominell ränta, inflation och den reala ränta nettot av de båda gör. Det gäller både förväntningar och utfall.

Om det blir en långsam cykel av räntehöjningar, då kan en stigande konjunktur, hög inflation fallande förväntade realräntor blandas till en cocktail som är rena raketbränslet för börsen. Det som ofta händer i mot slutet av en konjunkturcykel.


Om å andra sidan räntehöjningarna tar rejäl fart, då slår andra mekanismer igenom. Det kan i värsta fall bli stigande kostnader både för arbetskraft och lån samtidigt som konsumtionen bromsar in. En av de effekter vi nu närmar oss alltmer är att den länge omtalade bubblan på obligationsmarknaden spricker. Runt nuvarande amerikanska räntenivåer har gurun Bill Gross sett som kritiska. Räntorna skulle kunna ta ett kvickt skutt uppåt från runt 2,6 procent till runt 3 procent.

I det läget har vi en snabb ränteökning kombinerat med centralbanker som varit mer hökaktiga än försiktiga. Med andra ord precis det börsen inte vill ha.

Vad skulle få centralbanker att svälja en så sur karamell? Svaret är inflationen och särskilt känslan att förlora kontrollen över den. Därav inledningen. Det känns inte så avlägset att vi får det skiftet tillbaka till inflationsoro i diskussionen.

Källa: TradingEconomics

I nuläget är vi dock inte där. Dit nuläget däremot nått är till en punkt där normaliseringen av ekonomin är accepterad över hela världen. Det är i princip bara i Japan som det riktigt tunga artilleriet med stimulanser fortfarande står högst på dagordningen. Fast deras situation är också mycket speciell med en kris som pågått i snart tre decennier.  


Valutamarknaden vaknar till liv

Källa: TradingEconomics
Det här leder fram till det jag tittar extra på i dagens 3 snabba. Vad händer på valutamarknaden om den långa eran av en sammankopplad centralbankspolitik slutligen knyts upp?

Kasta en snabb blick på utvecklingen av olika valutor mot dollarn ovan. Det var som bekant en rejäl förstärkning av dollarn 2014. Det drevs av oljeraset, global tillväxtoro och av att USA redan då såg starkare ut än sin omgivning. Notera dock vad som hänt efter det - förvånansvärt lite. Titta på perioden innan övriga valutor dyker - samma sak.

I argumentationen platsar också Kinas valuta, yuanen (eller renminbin som den också heter). Det är förstås mycket tveksamt om den växelkursen borde varit så stabil mot dollarn som den faktiskt varit. Det vi tittar på i bilden ovan är helt enkelt ett mer eller mindre globalt styrt valutasystem. I det systemet har centralbankerna spelat en viktig roll.

FED har exempelvis flera gånger hänvisat till att de inte kan höja räntan på grund av läget i omvärlden och vår egen Riksbank har i princip lagt om räntepolitiken till att bli ett försök att hålla nere kronan. En påminnelse om att det är så här det numera fungerar kom häromdagen när den lilla tjeckiska korunan plötsligt riskerade att sticka iväg på grund av oron om euron


USA har kopplats loss

Källa: FED St Louis
En faktor i det här systemet är att USA och dollarn tydligt har kopplat loss från övriga valutor. Den som investerar i USA kan nu få en positiv förväntad avkastning. Det lockar förstås i en värld där det fortfarande är en jakt på säker avkastning för exempelvis pensionsförvaltare.

Den här faktorn kan förstärkas om allt fler kliver in i så kallade carry trades där de spekulerar i att få bättre avkastning på obligationerna och därtill tjäna på en starkare dollar genom att placera i USA. Det är nog många som tror att det är den här momentumkraften som ska dra iväg dollarn ytterligare.

Källa: TradingEconomics
Mot det här ska dock ställas att USA faktiskt är ett land med kroniskt handelsbalansunderskott. I bilden ovan är jämförelsen Tyskland men faktum är att hela eurozonen exporterar mer än de importerar. Med den strukturen uppstår en efterfrågan på euro när världen fortsätter konsumera.
Det kostar euro att köpa en Mercedes eller en BMW och alldeles för få utanför USA köper Ford eller GM. Det var den här faktorn av kroniska exportöverskott som ställde till det för Japan. Europa får vara lite försiktiga. Det är inte alltid en bra idé att, i realiteten, sälja på krita. Än mer så när det är motparten som bestämmer värdet på valutan skulderna ligger i.

För det är så det ser ut - amerikanskt valuta finansierar världen. Det är inte amerikanska varor utan lån i dollar som skapar en efterfrågan på valutan. När världens skulder har ökat, så har efterfrågan på dollar ökat. Nu är det många som försöker amortera - åtminstone sina dollarlån. Kina är ett exempel.
Tillsammans blir det här en motkraft mot en starkare dollar. Fast bilden är än mer komplex. För den tänkta planen att justera handelsvillkoren med hjälp av gränsskatter och kanske tullar ska enligt teorin jämnas ut av valutakurserna. I så fall stiger dollarn och nettot i USA av förändringen blir noll.

Det blir dock inte noll i resten av världen som har i många delar har dollarn som sin gemensamma valuta. Flera tillväxtländer kan få problem med skulder och det uppstår, lite slumpmässigt, vinnare och förlorare runtom i världen. I ett globalt system där en valuta har en så stark ställning är det inte tanken att valutans hemland ska vara den som bidrar till systemets instabilitet.

Vart är Europa på väg?



Det börjar alltså koka i de europeiska grytorna för närvarande. Många problem återstår, inte minst den existentiella krisen för hela EU och särskilt för euron. Det är lite paradoxalt att den som oroar sig för att valutan klappar ihop, kanske väljer att köpa tyska obligationer i euro. 

Just nu får ändå det scenariot ses som en orosrisk snarare än ett huvudalternativ. En effekt oron har är att den effektivt hindrar ECB från att göra verklighet av minskade stimulanser eller höjda räntor. Det är för övrigt en intressant fråga vilken av det två ECB skulle röra först om de ville börja strama åt. Det ligger nära till hands att de väljer att först backa stimulanserna i en försiktig takt.  

Den stora frågan är dock om EU överhuvudtaget vågar börja strama åt. ECB gläntade ju på den dörren vid senaste mötet. Det gav direkt effekt på räntorna. Det här är den faktor som har enskilt störst effekt på Sverige, eftersom Riksbanken med glädje lär följa varje steg uppåt ECB tar på räntebanan. Det är ju bara risken för att kronan stärks som hindrat.

Samtidigt är det ett på alla sätt ekonomiskt sargat Europa som nu återhämtat sig. Huvudscenariot måste därför vara att ECB och Europa kommer att välja att satsa på en rejält hög inflation innan räntorna på allvar höjs. En bra bit över målet för att på så sätt vara säkra på att de inte råkat förlänga den närmast japanska krisen.

Kanske är en tolkning av den nuvarande växelkursen mellan euron och dollarn att det är en implicit överenskommelse mellan båda sidor av Atlanten? Det är så här mycket draghjälp USA är beredda att ge Europa. Med tanke på de nuvarande tongångarna i Vita Huset kan man undra hur länge det består.

När devalverar Kina?


Bank of Japan måste vara världsekonomins egen Me, myself and I. Fångade i en ekonomisk kris som pågått i årtionden har de vidtagit alla åtgärder som finns för att komma till rätta med problemen. Det inkluderar att vara största ägare på den japanska börsen.

Det här gör att ingenting om Japan går att diskutera med samma mallar som för övriga länder. Det framstår som osannolikt att Japan inte kommer att göra allt som står i deras makt för att fortsätta hålla yenen nere och på så sätt importera inflation.

Kina har numera världens största banksystem men det är i sina centrala delar fortfarande outvecklat. Däremot finns det mer banktjänster i Kina än vad som alltid framgår. I senaste krönikan till Nordnet noterade jag bland annat att landet numera även har världens största fintechsektor.

Läget påminner inte så lite om det svenska i slutet av åttiotalet. Gamla regleringar men nya tankar har gett upphov till en stor skuggsektor i banksektorn. Samtidigt har lånen börjat snurra på och användas på det mest underliga sätt i delar av ekonomin. I Sverige på åttiotalet var det fastighetsbranschen som drog. I Kina är det förmögenhetsförvaltning och konstiga investeringar kanaliserade via regioner och statliga bolag som bygger upp riskerna.
En annan likhet med Sverige vid den tiden är att omvärldens förväntningar är att det krävs en devalvering. För min del tror jag att det behövs en betydande devalvering och en skuldkris som sätter en del bolag i konkurs. Frågan är hur politiskt realistiskt det är.

Så här långt har Kina lyckats stoppa utflödet med minst sagt drakoniska medel. Hårda straff hotar den som för ut pengar utan rätt godkännande. Utländska bolag har fått kämpa för att få ut vinster och inhemska har dragit ned på sina utländska investeringar.

Kapital är dock påfallande likt vatten. Det hittar en väg. Därför har utflödena fortsatt. Fram till nyligen. Det visade sig dock att stoppet kan ha berott på att Kinas centralbank spekulerar på derivatmarknaden för att göra det olönsamt att försöka handla ned yuanen. Det är inte ett oprövat spel och erfarenheterna är väl att det kan fungera tillfälligt men i slutändan kommer verkligheten och knackar på.

Min reflektion

I 3 snabba nöjer jag mig med slutsatsen att det valutamarknaden inte är i balans. Förhållandena kommer att behöva räta ut sig. Det gör de antagligen snart vart efter att räntor och inflationen återvänder. Så den första iakttagelsen är att nu kommer det nog snart att börja röra sig igen på valutamarknaden. Det kommer att ge en hel del volatilitet. Ungefär som det brukar bli i slutet på en konjunkturcykel.

Ska jag sträcka mig lite längre i det här inlägget, så tror jag systemet nu är lite upplagt för att ge en skruv uppåt i räntorna. På samma sätt som det tidigare var en spiral nedåt. Det borde leda till en situation där USA drar upp dollarn och med de utrymme det ber räntor i andra länder - främst Europa.

Så min personliga gissning, som vi placerar utifrån är att dollarn drar uppåt men inte kommer iväg så långt. Däremot kommer räntorna upp snabbare än vi tror.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 










4 kommentarer:

  1. Litet stavfel på den kinesiska valutan (renminbi). Kan i övrigt tipsa om Bill Bishops nyhetsbrev om man är intresserad av läget i Kina: https://sinocism.com/

    /Victor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Har Bill Bishop på radarn. Nyhetsbrevet hade jag inte sett.

      Radera
  2. Alla verkar tro att inflationen och räntan ska upp. Ändå händer fortfarande väldigt lite på den fronten. Det är mest den tillfälliga tillbakastudsen i energipriser tack vare OPECs nedskärningar som slagit igenom. Femårsränta var nere på negativ i Sverige rätt nyligen - knappast ett tecken på kommande inflation. Men du kanske vet något som marknaden inte vet? Fan trot!

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntorna har ju stigit ett tag. Från låga nivåer som du skriver. Inflationen har helt klart påverkats av tillfälliga faktorer. Svenska räntor har ju påverkats mycket av Riksbankens val att hålla kronan billig. Det vet man ju inte om det håller i sig.

      Tyvärr har jag ingen egen insiderkunskap, så jag vet nog inget marknaden inte vet. Inläggen handlar om det jag läser.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam