Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

fredag 24 mars 2017

Commerzbank & konsten att spekulera i stigande tyska räntor

När är en bank billig och när är den farlig som investering? En tydlig skillnad mellan Commerzbank och DeutscheBank kan ge en ledtråd.

Källor: StockPiper och Finanzen.net
Reklam: Det går alltid att följa vår familjeportfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville


När är det billigt?


Nordea har en förväntad direktavkastning för 2017 på sex procent. För det får du betala ett p/e-tal på 12,5 på den förväntade vinsten för 2017, allt enligt StockPiper. Tittar vi bakåt så låg avkastningen på eget kapital på 11,6 procent och du får betala 1,3 gånger det bokförda värdet för att köpa aktien, enligt Börsdata.

Jämför det med tyska Commerzbank. Här är den förväntade direktavkastningen 0,5 procent och aktien kostar 24 gånger den förväntade vinsten för 2017, enligt StockPiper.  Avkastning på eget kapital var, enligt Commerzbank, 1 procent 2016. För det får du betala 0,36 gånger det bokförda värdet, enligt YCharts.

Vilken är den intressantare banken? Den som tar en titt på estimaten från StockPiper ovan ser att Commerzbank förväntas fortsätta krympa och att någon direktavkastning ligger inte i korten i närtid. Motsvarande siffror för Nordea ligger rätt stilla de med - på en hög nivå. Utångspunkten borde väl vara plocka ut den där förväntat höga direktavkastningen och vara nöjd med det?

Så varför bottenfiska i Tyskland? Det är förstås långt ifrån ofarligt. Fast jämfört med att betala 0,31 gånger det egna kapitalet för Deutsche Bank så verkar det senare än mer riskfyllt. Det är för övrigt en bank där vi gjort några halsbrytande trapetsnummer genom åren.

Det får hamna på mirakelkontot att vi gick plus på den investeringen. För maken till bank att dra in sig själv i princip alla typer av oegentligheter och problem är svårt att hitta. Skandalerna tar aldrig slut och den marknad, varken produkt eller geografisk, verkar inte finnas där banken inte varit indragen i något fuffens. Böter och advokatkostnader är astronomiska. Dessutom saknas en sammanhängande strategi och det försök att krympa banken har hittills snubblat på att det andra vill köpa vill Detutsche Bank inte sälja och vice versa. Det finns med andra ord en lång lista med förklaringar till priset.

Commerzbank är inte precis guds gåva till det tyska folket de heller men det är ändå inte problem av den magnituden vi talar om. Framför allt är det inte den komplexiteten i verksamheten, som framgår av nedanstående genomgång av delar av verksamheten.
Källa: Commerzbank
Det här är på ett helt annat sätt en Deutsche Bank en mer generell del av den europeiska branschkrisen inom banksektorn. Den jag skrev en lång genomgång av förra våren. Den gav jag - ironiskt nog - namnet "Slutet för den klassiska bankinvesteringen". Själv tycker jag att det är en av de bästa branschanalyser jag skrivit men, ok, självutvärdering är ju vanskligt. Det vet alla som följer bankernas riskmodeller.

Hur som helst är min utgångspunkt att Commerzbank har rimlig koll på läget, något som också är den bild tyska tidningar, som Der Aktionär, ger. Det är ingen aktie analytikerna älskar men det är ändå mer begripliga förutsättningar med frågor som behov att få ned kostnader, digitalisera och kanske vara en del i konsolidering som den tyska bankmarknaden nog är på väg in i.


Räntekopplingen

Källor: TradingEconomics och Finanzen.net
Ironin jag hänvisade till är att sedan jag skrev artikeln ovan har vi gjort några lyckade bankplaceringar både i Sverige och USA samt nu alltså satsat på Commerzbank, så det där med slutet kan man ju fundera på. Det jag ville peka på var att den klassiska investeringen - där avkastningen på eget kapital kom upp starkt i en konjunkturuppgång kanske inte var så självklar nu. Konkurrens, teknik och regelverk har förändrats.

Saken är den att det här, kanske, har banat väg för en ny typ av cynisk bankinvestering. Det elaka caset i banker var tidigare var att köpa billigt efter en kris och hänga med hela vägen upp och sedan låta staten ta smällen.

Nu finns en annan väg för oss kallhamrade cyniker att lita på statens beroende av ett fungerande finanssystem - för det är det som det ytterst handlar om. Commerzbank är ett bra exempel på en bank som i en ny mening är systemviktig. Den här typen av banker behöver må bra för att tysk ekonomi ska må bra.

Det jag tror ligger i korten är att räntorna kommer upp i Europa i år men att stimulanserna ligger kvar. Det är inte självklart och många spekulerar i motsatsen men det är ändå det jag landat i när jag tänkt igenom min syn på makroekonomin just nu. Det och att konjunkturen kommer förbli ordentligt stiumlerad med stigande inflation och långsammare stigande räntor.

Det här gör det till ett case jag skrivit om ända sedan i höstas att äga en tillräckligt ok bank, som Commerzbank, och sedan försöka surfa med ränteuppgången ett tag. Förstås inte världens lättaste sätt att investera men ändå. Ska jag förklara hur jag tänker i det här fallet får jag nästan gå tillbaka till den här roliga historien:
Två män stöter på en björn (passande nog) i skogen. Den ena snörar på sig löparskorna och den andra undrar varför. Björnen är ju snabbare. Kanske det svarar den förste men jag kan springa ifrån dig.
I den här lilla moraliteten är Commerzbank löparen som kan springa fort nog jämfört med konkurrenterna. Är det tillräckligt för att springa ifrån björnen i form av för dålig lönsamhet i den europeiska banksektorn? Det vet jag inte men där hoppas jag ECB kliver in och går på björnjakt om det behövs. Cyniskt? Ja, kanske lite.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 





Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 

9 kommentarer:

  1. Det Europeiska finansiella systemet skulle behöva högre räntor. Systemviktiga banker och försäkringsbolag går på knäna efter åratal av noll/minusräntor. Men här kommer den icke optimala valutaunionen in i bilden. Länderna i syd plågas av hög arbetslöshet och hög skuldsättning och behöver fortsatt låga räntor. I norr är situationen annorlunda. Status quo lär fortsätta..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan ju lätt bli så att lösningen är högre räntor men fortsatta stimulanser.

      Radera
  2. Hej Gottodix, Jag har en hög med aktier i Deutsche Bank köpta i höstas till reapris. Hade du satsat på lång sikt och tecknat eller sålt av rätterna?

    @Krösus Men ger högre ränta automatiskt mer lönsamma banker eller finns kanske andra faktorer att ta hänsyn till? Bankernas räntenetto i Sverige är rekordhögt (ATH 2016 på 1,73 procentenheter), och här har vi världens tredje lägsta ränta (efter Danmark och Schweiz). Ett problem med tysk retail banking är kronisk olönsamhet pga stenhård konkurrens. DB kunde tex inte bli av med Postbank, fanns inga köpare.

    Commerzbank hade/har en stor shippingportfölj och även DB har shipping. Är timingen bra för att låna till shipping nu? Hur ser du på shipping Gottodix, du har ju kollat på Maersk för inte så länge sedan?
    https://global.handelsblatt.com/finance/shipping-loans-weigh-down-banks-674921

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror i stort sett Deutsche Bank är i samma läge som Commerzbank. Der är dock några frågor kring banken som stör (vi var ju ägare för något år sedan).

      1. Bilden av hur de ska tjäna pengar på sikt är otydlig. Omstrukteringsprogrammen har så långt inte imponerat.
      2. Först nu verkar de ha börjat städa i kulturen. Har ju varit oerhört insyltade i väldigt mycket olika
      3. Rabatten är lite för liten mot Commerzbank för min del

      Shipping är intressant och jag har varit på gång med nya inlägg om Maersk. Det ser ut som om Baltic Dry Index till slut bottnat men det är ju fortsatt stort överutbud. Netto svagt positiv är jag nog. Fortsatt en risk för bankerna dock.

      Radera
    2. Tack Gottodix. Håller med om att DBs lönsamhet är dålig för tillfället. De är på dekis nu men känns lite som att det är då man köper om man tror på grundcaset. So far so good för egen del.

      Radera
  3. Hej Jakob
    Har du obeserverat i vilken takt Commerzbank nyemmitterar? Det strömmar (kontineurligt och sen länge!) ut nya aktier, och att jämföra den aktuella kursen med historiska aktiekurser är i detta fall fatalt. Det talar även med tydlighet emot en långsiktig investering i Commerzbank, eftersom man med stor sannolikhet kan räkna med att få sina aktier utspädda.

    /Andreas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu hade de en kärnkapitalkvot på 12,3%, vilket låg över kraven i Basel 3. Sedan har de ju äntligen lite vinst i sikte men också fortsatta omstrukteringskostnader. Jag tänkte nog att det skulle begränsa kapitalbehovet framöver.

      När du skriver kontinuerligt menar du dä ofta återkommande eller löpande enligt ett fastställt program? Det sistnämnda hade jag i så fall inte koll på.

      Radera
  4. Nej, jag känner inte till något fastställt program, men det har utfärdats nya aktier nästan varje år sedan länge, även då det inte varit någon generell marknadsoro eller svag marknad (om inte Commerzbank menar att de senast 10 åren varit krisår...)

    Det kanske ändras, men det har varit en lång trend och definitivt ingen engångsföretelse och får mig att dra åt mig öronen i alla fall.

    /Andreas


    SvaraRadera
    Svar
    1. Kontinentala banker har nog varit inne i en rejäl branschkris hela den perioden. Titta på coco-kraschen förra året exempelvis. Vänder det nu? Förstås oerhört att veta - så i mycket delar jag din analys av riskerna. Även om jag ser lite annorlunda på uppsidan.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam