Kanske är konjunkturen på väg uppåt. Kanske inte. Oavsett vilket verkar det inte vara den som styr börsen just nu.
Källa: TradingEconomics |
Reklam: 2-10 mars kan du handla Snapchat, Facebook, Twitter & en utvald medie-ETF courtagefritt hos Nordnet
Brist på hårda fakta
@Gottodix @Sundainvest @utlandsutdelare ja det stämmer, men jag tycker det är för tidigt att ropa "faran är över" pic.twitter.com/Kr0jhRa2Ea— Linus Flinkfors (@linusflinkfors) 8 mars 2017
Ett favoritämne i finansmedia den senaste tiden, som jag noterat men inte berört, är att det finns ett allt tydligare glapp mellan det som kallas mjuka respektive hårda data. Det innebär att mått på förväntningar och upplevelser går bättre än utfall för BNP-data eller produktion.
Det här vore värt ett ordentligt inlägg men idag tänkte jag nöja mig med en egen reflektion. Det är alltså inte så faktabaserat och framför allt inte så underbyggt av källhänvisningar som jag helst vill ha det. Ta därför inlägget för vad det är - mina funderingar.
Själva frågeställningen är däremot inte min. Exempelvis var det många som blev besvikna över den här svaga siffran från USA. De första indikationerna för BNP i USA första kvartalet är svaga, lägg till det en usel handelsbalans (Trumps favoritmått) och en svag produktivitetsutveckling och USA ser inte alls så självklart starkt ut som en del tolkat börsuppgången.On March 8, the #GDPNow model forecast for real GDP growth in Q1 2017 is 1.2% https://t.co/NvD6GVogpz pic.twitter.com/SVlHL6TA6K— Atlanta Fed (@AtlantaFed) 8 mars 2017
Situationen ser liknande ut i Kina. Tillväxten är styrd och enligt många delvis statistiskt manipulerad att ligga på en viss nivå. Däremot bromsar exporten in medan importen och skuldsättningen ökar. Regimen eftersträvar en mer konsumtionsdriven ekonomi men samtidigt förstärker det intrycket att Kinas valuta är övervärderad.#China not a pretty picture: Exports drop 1.3% YoY in Feb vs +14% expected, while Imports up 38.1% vs 20% expected. https://t.co/SZc96sBVd0 pic.twitter.com/1JAg557Jex— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 8 mars 2017
Samtidigt skulle en starkare dollar fortfarande pressa landets skuldsatta bolag. Det var den här utvecklingen både förra året och året innan det som till slut ledde Kina att styra om så att inte trycket mot de statliga bolagens skulle bli för stort.
Europa då? Ja, här är de politiska riskerna helt klart i centrum. Det finns en allt tydligare om än fortfarande ganska svag oro för att euron än en gång är i fara. Vad nu det betyder - för det var länge sedan som Europas valutor inte vara nära sammankopplade. Konstigt vore det annars med länder som handlar så intensivt med varandra. Det är ju inte heller någon lösning för länder med höga skulder i euro att erbjuda att betala dem i en annan nytryckt valuta.The gap between the German and US 2-year bond #yield has widened to 2.20%(!), the biggest in 17 years. pic.twitter.com/i96yjuSYeB— jeroen blokland (@jsblokland) 8 mars 2017
Hur som helst har det här fått den konkreta effekten att räntorna pressas nedåt, åtminstone i säkrare ekonomier som den tyska. Samtidigt stiger inflationen. Det trycker ned förväntade realräntor och leder till en ännu mer stimulerad ekonomi. I det läget är det svårt att bedöma hur bra det egentligen går för Europa. Helt klart går exempelvis Tyskland riktigt bra och det saknas inte data som tyder på att även andra länder utvecklas i rätt riktning.
Det mesta går som väntat. I det ingår att den förda politiken nu leder till bubblor. Spelar ekonomer Matrix?https://t.co/JgLlpycYVi— Gottodix (@Gottodix) 7 mars 2017
Samtidigt stiger inflationen snabbare än tillväxten för närvarande. I februari låg den faktiskt över ECB:s mål. Så knyter man ihop data är den svagare än vi noterat i USA och Kina medan den är stark men också ordentligt stimulerad i Europa.
Slutfasen i stimulanserna, det som kallas overshoot, leder till bubblor konstaterar OECD. En slutsats som Dagens Industri recenserade med att ekonomerna var för negativa. Så här skriver Mikael Vilenius i sin slutkläm om OECD:s rapport:
Frågan är i stället om det inte är OECD:s ekonomer som själva frikopplat sig från världen. Det vore inte så märkligt. Efter att sex år i rad varit för optimistiska om tillståndet för världsekonomin är det lätt att svänga över åt det andra hållet och underskatta kraften i uppgången.
Min reflektion
Källa: TradingEconomics |
Två klassiska mått på konjunktur har vänt uppåt ända sedan de bottnade i början av 2016. Fraktpriserna, baltic dry index, har vänt uppåt. Det har kopparpriserna också. Notera dock att den som drar en korridor bakåt i tiden från nuvarande prisnivåer ser att det är långt ifrån uppenbart att vi brutit oss loss från den ekonomi vi levt i länge.
Grafen kunden lika gärna ha visat exempelvis amerikansk långränta eller växelkursen mellan euro och dollar. Oljepriset hade också varit möjligt att ge som exempel. Utveckling av försäljning och vinster är ett annat bra exempel. De steg senaste kvartalet men det var jämfört med svaga jämförelsesiffror och någon rusning uppåt var det inte tal om. Det finns bara en kurva som helt entydigt når över nivåer där den varit på länge och det är inflationen. Fast då ska man komma ihåg att det var det som centralbankerna sa skulle hända när tillfälliga (transitoriska) effekter släppte.
Slutsatsen jag tycker man kan se av allt detta är att börsuppgången först drevs av att oviljan att ta risk lättade i början av 2016. En trend som sedan höll i sig med ett kort avbrott för brexit. Sedan fick börsen ny fart på förväntningar om bättre konjunktur. Här och nu är det däremot tilltron till låga realräntor, drivet av hög inflation men låga räntor som styrt börsen.
Det är den situationen som skulle kunna ge en bubbla eller åtminstone en korrektion. För det är inte alls avlägset att centralbankerna nu sluter en del av gapet mellan inflation och ränta. Konjunkturen då? Det här tror jag är nyckeln. Trenden finns, trots allt där. Det är som vanligt tempot som är problemet.
Det som verkar vara upplagt för är att börsen bromsar in en del de närmaste månaderna men bara för att ta ny fart. Det är åtminstone utifrån det vi agerar just nu. Problemet med den teorin? Jag är inte ensam om den.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.
- På Sparskolan är senaste inlägget "Aktiesnack om BMW & 7 aktier till"
- Senaste krönikan till Nordnet var "Upp eller ner kronan?"
- I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om "Värdeinvesterarens sätt att välja klädbolag"
- Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om när aktiva fonder funkar"
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.