De verkliga vinnarna när elbilar slår igenom (veckans 3 snabba)

Det händer mycket i bilbranschen och ännu mer i dess omgivning. Vilka är de stora vinnarna om elektrifieringen och digitaliseringen rullar på? Listan med bolag innehåller både nya och gamla bekanta - men inga biltillverkare.

Här är skrivna inlägget till veckans 3 snabba (filmen hittar du längst ned i inlägget)

Källa: Der Aktionär och TradingEconomics

Reklam: Det går alltid att följa vår familjeportfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville

Bilindustrin i förändring

Källa: McKinsey

Vad är ett investeringscase? För mig är det att yttre förutsättningar eller inre förändringar i verksamheten skapar en möjlighet för ett bolag eller i en aktie. Det är att säga sådant som att "caset är att räntorna faller" eller att "caset är att besparingsprogrammet kan höja marginalerna." 

Det kanske blir något semantisk men det är en viktig distinktion för mig att skilja steget där möjligheten är i fokus från steget att värdera om det går att räkna hem caset i en värdering av en enskild aktie.

Ett aktuellt exempel är Fingerprint. Det fanns och finns uppenbarligen intressanta case att analysera inom området biometri. Den senaste tiden har dock tydligt visat behovet att analysera vidare bolag och aktie vidare och löpande efter att ett case identifierats.

Fast omvänt kan uppleva att många investeringar jag läser om saknar ett formulerat case. Det kan istället mynna ut i att direktavkastningen är attraktivt eller att värderingen är låg. Då reduceras skälet att investera till att marknaden prissatt en tillgång fel. Det är förstås möjligt, särskilt på kort sikt, men en svag grund att bygga vidare på.

För min del tycker jag därför att hitta och formulera case är en central och underskattad del i att investera.

Titta på bilden från McKinsey ovan. Den visar ett prima investeringscase. Bilresande växer fortfarande strukturellt. Det är allt fler i tillväxtländer som får möjlighet att köpa egen bil. Gränsen sägs gå runt en årsinkomst på tio tusen dollar, sedan vill de flesta skaffa en egen bil. Däremot kommer förändringar i marknaden påverka var tillväxten hamnar. Nya beteenden kommer när städer växer till megastäder och när miljöfrågor kommer i centrum. Det här kan man läsa om exempelvis i den här branschanalysen från Goldman Sachs.

Förändring utan inbromsning brukar kunna vara en bra grogrund för investeringstillfällen. Ett exempel på det skulle övergången från datorer till telefoner under de första åren på millenniet kunna vara.

Läsvärd: skälet att Ford vänder ned är stigande räntor. Dyrare för kunderna & utbud sänker pris på beg. Fler på tur?https://t.co/1mZxwULLrR

— Gottodix (@Gottodix) 24 mars 2017

Samtidigt är bilbranschen cyklisk och nu på väg upp och kanske över toppen i en lång uppgång. Åtminstone i USA verkar konjunkturen ha det bästa bakom sig, som guidningen från Ford nyligen visade.

Bilbranschen är alltså ett jytter av krafter som drar åt olika håll. Här några nedslag.

Konjunkturdrivet

• Lånedriven konsumtion har gett peak i bilförsäljning
• Räntorna stiger
• Stor och växande överkapacitet

Strukturella efterfrågeförändringar

• Levnadsstandard driver fortfarande bigger is better (SUV-revolutionen)
• Urbanisering till megastäder ger trängsel
• Miljöhänsyn - slutet för dieselmotorn  
• Delningsekonomin, 
• Tillväxtländerna står för hela tillväxten (när snittinkomsten når 10 tusen dollar köper du bil).

Digitalisering - teknikdrivet

• Självkörande bilar och andra autonoma funktioner i bilen
• Infotainmentrevolutionen
• Automatiserad och robotdriven produktion

Politiska trender

• Brutna produktionskedjor när handelshinder skärps
• Subventioner styr produktion och ger överutbud
• Allt fler och inte allt mindre globala regelverk

Hur ändrar det industrin?

I senaste numret av mycket läsvärda Der Aktionär var temat vilka bolag runt bilindustrin som är vinnare på det som kallas e-mobilitet. Jag plockade upp den artikeln som grund i veckans 3 snabba och till det här inlägget.

Först en vinkel från en annan avsändare.

Multipla produktionsplattformar

Källa: IEA

Eldrivet är inte som etanol, gas, förbättrade dieselmotorer eller några andra av de bra alternativ som varit uppe för diskussion de senaste åren. Genomslaget för el i olika former är mycket bredare bland beslutsfattare både politiska och i branschen.

Förändringar lär även komma för att bilarna är uppkopplade och mer eller mindre autonoma. Det finns inget som tyder på att det här är dagsländor eller fjärran in i framtiden. Däremot kan förstås omfattning och inriktning komma att överraska.

Någonstans runt 15-20 procent av bilflottan kommer att vara eldriven 2030. Vägen spretar mellan olika länder men det här händer överallt från Peking till Norrköping.

Det gör i sin tur att på nästan alla geografiska marknadet kommer det under en lång övergångsperiod vara flera produktionssystem som ska samexistera.  Det var ett av temana i "Biljättarnas kamp för överlevnad" i Ekonomiekot lördag häromveckan

Där påminde professorn Christer Karlsson om att den stora drivkraften bakom konsolideringen i bilindustrin varit att kunna bygga många bilar och märken på samma plattformar.

En plattform är mer än bara vissa delar av bilen. Det är egentligen hela design- och produktionsapparaten som krävs för att från idé till att bilen ska marknadsföras till dig. 

Teknikkostnaderna börjar svida i bilindustrin. Lönsam finansdel dämpar fallet i svagare rapport än väntat från BMWhttps://t.co/GUnQwurHMO

— Gottodix (@Gottodix) 9 mars 2017

Här är ett grundläggande problem att klassiska bilar med förbränningsmotorer har relativt lite gemensamt med elbilar. De har inte samma design, materialen som krävs skiljer sig, motorerna är i grunden olika.

Det är egentligen en större variant av när e-handel och fysiska butiker ska mötas. De stora bilmärkena måste bygga dubbla strukturer till samma kunder. Det är en fördel för Tesla.

Å andra sidan är summan av de förändringar som genomförs i alla delar produktionen så stora att en tillverkare som Tesla ändå får problem med att vara för liten. Det är alltså svårt att utse favoriten i racet mellan biltillverkarna. Det skrev jag om i en krönikan för några veckor sedan till Nordnet.

Dagens inlägg är på ett sätt en vidareutveckling av det inlägget. För om marknaden växer men varken nya eller  nuvarande biltillverkarna är självklara vinnare - vem är det då som drar det längsta strået? Kanske står avgörandet vid en annan av samtidens vattendelare. Är det globala eller lokala varumärken som kommer att locka framöver?

Vem laddar bilen?

Källa: Der Aktionär

Den som accepterat grundpremissen att bilbranschen ska elektrifieras ställer sig rimligen frågan - vem tjänar på det? Det är här en klassisk investerarmaxim kommer till sin rätt.

I en guldrush tjänar den som säljer spadarna bäst.

Om vi börjar med att bygga ut nätet med laddstolpar så är ABB en inte avlägsen gissning. Deras kraftdel kan mycket väl stå för en del av utbyggnaden. Bolaget är som bekant även nära involverat i automatiseringen av industrins produktion. Här finns den länk som Cevian inte tror på och som varit ett ämne i en tidigare 3 snabba.

Strategin är att optimera hela energinätet och kunna dela annan information i ett uppkopplat system. Kanske får du betalt för att tanka dagar när elnätsproduktionen är på väg att överbelasta näten?

Fast det finns många andra möjliga vinnare också. Varför inte Klarna? Alla laddstolparna ska ju så småningom ta betalt på något sätt. Kanske via en app i telefonen?

Batterikonkurrensen är än mer intressant. Efterfrågan formligen exploderar. Precis som batterierna i Samsungs telefoner gjorde. En händelse som illustrerar ett dilemma. Bakgrunden var att Samsung ville och till del kunde övertrumfa Apples batterier. Energitillförseln är avgörande för livslängd, prestanda och pålitlighet i det mesta nuförtiden (vilket är ABB:s tanke).

Faktum är att det är Samsung och LG som ligger längst fram inom batterier. 10-15 år före de flesta andra enligt Der Aktionär. När det kommer nyheter om batterifabriker ska man nog ha det i åtanke.

Tesla då? Ja, det har varit snabba och föredömligt fräcka genom att storsatsa på enklare, befintliga, batterier. De är dyrare och lär få svårt att mäta sig med de nyare versionerna från koreanerna. Har Tesla därmed låst in sig en teknisk återvändsgränd eller kommer året de hinner före övriga till marknaden ge ett tillräckligt försprång mot konkurrenterna? En spännande fråga.

Hur kopplas en bil upp?

Infineon sees itself on the safe side with its Aurix safety microcontroller family #... https://t.co/RPUmo8BG1K pic.twitter.com/3LlBfSFDYn

— Peter Els (@PeterCarWriter) 19 mars 2017

Sedan ska någon koppla upp bilen åt dig. Det är inga låga krav på driftsäkerhet alltmer autonoma bilar ställer. Överhuvudtaget är bilen allt mer ett möte mellan klassisk hårdvara, som däck, lampor och motorer, samt den mjukvara som styr dem.

Det här ger nya specialister som på elmotorsmjukvara. En funktion som nästan måste ses som en ny slags generalist i det här systemet är de som producerar processorer och chip anpassade för bilindustrin.

Källa: StockPiper

Tillverkare som Intel och Qualcomm har tagit sig till toppskiktet bland världens största bolag på att göra detta i datorer och mobiler. I bilar är tyska Infineon en av de största. Det var som en bekräftelse av trenden att i samma veva som bilbranschen varnat för att 2017 tappar farten något så kom nyheten att Infeneon höjde sina estimat för i år.

Your car is safe with @QNX_Auto. #BlackBerry COO @martyjbeard explains why: https://t.co/rDOYRvjOsd #BBSecure pic.twitter.com/4KuAlWez2c

— BlackBerry (@BlackBerry) 22 mars 2017

Därtill behöver bilarna ett operativsystem. Det kanske kan komma från Google eller Apple på sikt men just nu är det en bekanting från förr som tagit ledningen. Kanadensiska Blackberry har ett operativsystem som ger en viss men inte fullständig möjlighet för andra utvecklare att arbeta. Något som passar en såpass styrd och kontrollerad produkt som en bil ganska bra.

Av vad produceras batterierna?

Källa: Der Aktionär och TradingEconomics

Slutligen är det värt att bekanta sig den råvarumarknad som biltillverkarna nu måste börja anpassa sig till. Oljepriser och stål är klassiska och i nyare bilar blir aluminium allt viktigare. För batterier går förstås tanken direkt till litium.

Det är dock en metall det finns relativ gott om. Kobolt råder det däremot brist på. Råvarorna står för en stor del tillverkningskostnaden för ett batteri och med mer än hälften av världsproduktionen av kobolt i det politiskt osäkra Kongo är det upplagt för volatila och höga priser.

Avslutande reflektioner 

Bilbranschen är stadd i förändring. Det är dess omgivningen också. Det är i själva verket stora rörelser. Väl i nivå med vad som nu pågår inom exempelvis handeln. Det är lätt att se flera spännande case i allt det här. För min del är jag nog mest intresserad av Infineon men det är en smaksak. Sedan är det nästa steg - att räkna hem investeringen också. Det är alltid lite extra trixigt när det case inom ny teknik. För de har som bekant en förmåga att dras in i hype.

Tillägg - jag fick en fråga om vad det här betytt för Kongo. Här är ett svar - "The Cobalt Pipeline - Tracing the path from deadly hand-dug mines in Congo to consumers’ phones and laptops" (Washington Post)

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

• På Sparskolan är senaste inlägget "Portföljen: låter Börsdata visa vad vi äger"
• Senaste krönikan till Nordnet var "Börsriskerna vaknar till liv"
• I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om "Värdeinvesterarens sätt att välja klädbolag"
• Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om när aktiva fonder funkar"

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här