Finns det djur på börsen?
 |
| Källa: Nasdaq och Riksbanken |
Det går också att följa sådant som vilken riskpremie marknadens aktörer kräver och vilken riskfri ränta som prisas in. När båda dessa pressas ned så pressas värderingsmultiplar upp och vice versa.
Det är grundläggande finansiell teori. Sedan finns det en vildare tolkning, nämligen att psykologin i sig själv multiplicerar sig genom systemet i bull- och beartrender. Om det kopplas till ekonomisk utveckling eller bolagens resultat skulle trenderna kunna tolkas som ett resultat av (inte en indikation på) hur värderingar ser ut framöver. Det har jag skrivit om tidigare.
 |
| Missa inte mina vloggar |
Det är inte en orimlig tanke att det tar börsen ett tag att ställa om till en ny ekonomisk verklighet. Exempelvis bottnade ju börsen ett tag efter att finanskrisen började slå igenom och den första återhämtningen tog ända fram till 2011. En inte orimlig strategi skulle därför kunna vara att sälja i början av en bevisad nedgång och köpa i början av en bevisad uppgång.
Problemet är förstås att ingen i förväg vet vad som är bevisat i ekonomins upp- och nedgångar. Det är dock detta bull- och bearspecialisterna säger sig behärska. Det är som med alla andra strategier som avviker från en effektiv prissättning upp till var och en att bedöma om de stämmer och om det är något du själv kan tillämpa.
Den här gången finns ingen koppling till ekonomin
Det jag försökte säg på Nordnet Live var att kruxet den här gången är att det inte ens går att tala om bull- och beartrender. Det finns nämligen ingen tydlig koppling till ekonomin. Då var den allmänna uppfattningen att vi var en beartrend. Svaret jag fick var att nedgången i ekonomin skulle komma. Det hade ju börskurvorna indikerat. |
| Källa: TradingEconomics |
Nu har det gått några månader och jag ser fortfarande ingen stark koppling mellan börsens och ekonomins utveckling. Det vill säga möjligen är den lite starkare nu, eftersom ekonomin gått bra hela tiden. Kurvan ovan är svenskt inköpschefsindex för tillverkning och service. Försök peka ut björn och tjurtrenderna i grafen ovan.
Vid finanskrisen och dess återhämtning är det inte så svårt. Börsen låg lite efter men kom ikapp rätt fort. Nu däremot - inte ett spår. Runt urstarka 55 har det legat hela den tid som det har letats trender i börsdiagrammen. Jag kunde även ha använt exempelvis BNP med samma resultat.
De som för bara någon månad sedan var övertygade om en beartrend är nu lika hårda förespråkare för en bulltrend. Bortglömt är utfästelser om djupa börsnedgångar. Beartrenden, som sägs ha börjat i slutet på april 2015, nådde aldrig djupare än nivån på börsen i december 2014. Hände något i ekonomin däremellan? Det enda beviset jag hört för att det var en beartrend var att börsen föll över 20 procent från toppen. En topp som inföll strax efter införandet av de största stimulanspaket Europa skådat i modern tid.
Hur är det med uppgången då? Även denna gång ska ekonomin svara, så småningom. Här finns det ju av naturliga skäl något starkare stöd, eftersom ekonomin gått bra hela tiden.
Nästa fråga. Finns det någon annan rimlig förklaring till börssvängarna? Vi kan hålla oss till kurvornas värld och lämna sådant som stimulanspaket, Grexit, Kinaoro, bankoro, oljeoro och Brexit därhän. Nästan exakt när långräntorna bottnade våren 2015 så toppade börsen. Sedan steg räntorna och börsen föll. Vältajmat, direkt efter Brexit, rasade räntorna igen och börsen steg.
Med andra ord. Det björn- och tjurspanarna har kikar på är långsiktiga förväntningar om räntan - inte ekonomin och definitivt inte sentimentet på börsen. Oavsett vad man tycker om idén med tjurar och björnar verkar helt enkelt den här upp och nedgången på börsen vara styrd av helt andra faktorer.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här |
mycket intressant, skrev ju en kommentar häromdagen där jag nämnde just frikopplingen mellan den svenska reala ekonomin och stockholmsbörsen så kul med uppföljning på det :)
SvaraRaderaDu har stöd i att räntan är den absolut starkaste drivkraften för macrotrender från t.ex. Perry Kaufman som i "Trading Systems and Methods" (bibeln för de som är intresserade av systematisk trading) som påpekar att när sådana underliggande faktorer ändras påverkar det macrotrender och det kan va bra att ta en early exit och inte sitta och vänta på att långsamma 200 dagars indikatorer och liknande ska svänga om.
Det är givetvis heller ingen slump att yellens ord vägs på guldvåg och börserna rusar eller dyker när fed snackar... så det är ju ingen direkt välbevarad hemlighet hur mycket räntan styr tillgångspriserna. :)
Men tycker du jämför lite äpplen och apelsiner, en bull alt. beartrend är ju snarare en verkan eller observation, inte en orsak... börsen går inte upp för att den är i en trend utan man beskriver en långvarig riktning som en trend oavsett vad som driver den.
Tack för ett intressant inspel. Den typen av resonemang du citerar tilltalar mig, för det trenderna finns ju där men kan inte frikopplas från underliggande faktorer.
RaderaHåller helt med om sista stycket. Poängen är väl att om man missat vad som driver trenden så minskar dess värde som prognosverktyg. Ta nuläget som exempel. Om det fortfarande är en räntestyrd trend. Kan den då förväntas fortsätta ge kraft uppåt på börsen om räntorna inte faller eller åtminstone förblir riktigt låga?
Som människan definierar en situation, så är den också verklig i sina konsekvenser.//Stavros
SvaraRaderaNågot som stämt alldeles särskilt de senaste åren. När upplevelser, och den definition vi ger dem), format börsen lika mycket som hårda fakta.
RaderaEtt mänskligt problem för investerare är väl annars att man vill kunna koppla en rationell eller åtminstone sannolik förklaring till en upp- eller nedgång, tjur eller björn, för att lita till den. Istället kanske man ska nöja sig med att identifiera den och sedan nyttja den så länge det varar? Helt enkelt: Let the trend be your friend!
SvaraRaderaProblemet är ju att veta vad som är trenden. Den här gången verkar det ha varit räntan inte ekonomin, bolagsvinster eller börsen som trendat.
RaderaSå länge jag sysslat med aktieplaceringar så är det räntan, och den amerikanska börsen som styrt Stockholms utveckling. Så länge jag sysslat med investeringar har jag inte träffat på någon som haft den blekaste aning åt vilket håll börsen skall gå.
SvaraRaderaSjälv köpte jag Huhtamäki i veckan. Det skulle jag gjort hur trenden än ligger i Finland.
Med vänlig hälsning
Lars
Med vänlig hälsning
Det ligger det mycket i. Mycket av att det gått bra för oss är att vi hamnat rätt i räntorna senaste åren. Jag skriver hamnat för i princip håller jag med dig om att det, liksom så mycket annat, är svårt att hävda att det är skicklighet.
RaderaEn av mina absoluta favoriter är SEB:s konstaterande" Vi hade dunderfel om Brexit". SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist gör följande iakttagelse: Bankens ekonomer bedömde att sannolikheten att landet skulle stanna var 65%.
SvaraRaderaStorbritanniens val beskrivs som ett chockerande ja. Hur kan det vara det? Alla opinionsundersökningar visade på dött lopp?
Frågan som jag ställer mig: Hur kan en person som Robert Bergqvist få belasta bankens lönelistor? Bergqvist är dock aldrig sen med att delge omvärlden sina synpunkter. Vad tycks om följande? "Helikopterpengar kan vara vägen framåt för regeringar med begränsat finanspolitiskt utrymme"
Med vänlig hälsning
Lars
Jag kan sakna att experter inte vågar kommunicera lite djupare resonemang. Det blir som du säger galet att säga 65% sannolikhet när det var jämnt i opinionen. Lite ligger väl bristen hos oss som läser som älskar raka men därför ytliga resonemang.
RaderaJag hade mycket glädje av Brexitanalyser bland annat för att det gjorde det lättare att se vad i bedömningen som var fel och gjorde det lättare att snabbt ändra sig.
Så för mig får Robert Bergqvist gärna jobba kvar men der vore roligare att läsa analyserna än enbart lösryckta slutsatser.
Prognoser funkar bättre på historien än framtiden :)