När är aktiva fonder rätt val? (3 snabba)

Indexfonder slår ju aktiva fonder år ut och år in, både i resultat och i tillväxt hur mycket kapital som förvaltas. Finns det inget stöd för att välja aktiva fonder? Jodå, en hel del. Här är veckans 3 snabba både i blogg och vlogg.

Reklam: Nya kunder på Nordnet får 200 kronor om de sparar 2000 före 1 mars. Värdekoden finns här.

Höga priser, fusk & brist på insyn

Vi har funnit nya bevis för att Allra mjölkat sina fonder så tidigt som 2012. Anonym källa bekräftar misstankarna. https://t.co/y1IHXuW2cq pic.twitter.com/0vADOok6xo

— Småspararguiden (@smaspararguiden) 24 februari 2017

I teorin är aktiv förvaltning ett helt rimligt och vettigt fenomen på en välfungerande marknad.

Insamling, analys och prissättning av information är ingen automatisk process. Någon - människa eller robot - gör jobbet och får betalt för det. Ett sätt att få mer betalt för samma arbetsinsats är att öka kapitalet du förvaltar.

Andra är förstås beredda att betala för ditt arbete om det ger resultat i form av avkastning. I teorin borde aktiva fonder efter avgifter ge något bättre avkastning än passiva.

Det är rimligt eftersom du som köpare i en aktiv fond tar en extra risk och får sämre överblick av vad du äger än i en passiv fond.

Källa: Wsj

Problemet är att så har inte resultatet fallit ut. Jag har skrivit om problemen i fondbranschen i ett antal inlägg. För att samla ihop argumenten visar de här sammanställningarna i Wall Street Journal och på bloggen Ekonomistas att:

1. I snitt avkastar aktiva fonder sämre än indexfonder
2. Historisk avkastning & stjärnor i Morningstar har inget förklaringsvärde över huvud taget för framtida resultat
3. Fonder som presterat bättre än index bakåt i tiden är inte mer troliga att prestera bättre framåt
4. Förvaltare som presterar bättre än snittet presterar inte heller i genomsnitt bättre än index framåt

Källa: WSJ

En del av det här förklaras av att fondbranschen plågats av omfattande fusk, som dolda indexfonder och diverse dyra dola kostnader som att dyrt köpa tjänster internt av andra delar av banken.

Den viktigaste förklaringen är annars att det helt enkelt är för dyrt med aktiv förvaltning. På en mogen aktiemarknad är priset på aktier, riskpremien, runt 5 procent (ovanpå det får du även en riskfri ränta). Med avgifter över en procent är det i praktiken omöjligt att slå index.

Säger undantagen något?

Hur är det då med enskilda exempel? Det går alltså inte att i förväg peka ut men efteråt finns det ju i en stor grupp alltid vissa som utmärker sig.

Två sådana hade nyligen en debattarikel i Dagens Industri. Didner & Gerge och Lannebo Fonder verkar på alla sätt vara skickliga förvaltare. Däremot är deras reultat inget som motsäger empirin ovan. Strategin att välja vinnare slog ju inte i snitt index.

Det som verkar vara de lysande undantagen är trots det den punkt som verkar vara svårast att ta till sig.

Portföljerna finns på Shareville (reklamlänk)

Kanske kan det vara en tankeställare att jämföra de här toppförvaltarnas resultat med vår avkastning. Kom ihåg att vi har en bred portfölj med aktier innehaven spridda över länder, branscher och bolagsstorlekar. Volatiliteten styr jag så att den alltid ligger under börsens. Resultatet håller dessutom hög konsistens. Vi har slagit index (SIXRX). 72 procent av måanderna sedan starten.

Nu är frågan bevisar det här att min förvaltning är bättre än index och den hos de båda toppförvaltarna. Det historiska resultatet är nämligen ett av två argument de använder som argument i sin debattartikel. 

Svaret är nej. Det finns förklaringar till att vår portfölj presterat bra, som jag skrivit om här.

En faktor är att tur spelar större roll än vi förstår. Dessutom är kopplingen mellan enstaka kloka beslut och framtiden inte så stark som vi tror. Ekonomin ändras hela tiden ändras och marknaden anpassar sig, som jag skrev om här.

Det är lite som att försöka skriva hitlåtar att vara förvaltare. Du måste alltid hitta på något nytt för att slå marknaden. Så ett sätt att se på saken är att Didner & Gerge och Lannebo förvisso är stjärnor på förvaltarhimlen men du kan aldrig veta när de är over the hill. Det finns ju som sagt inget teoretiskt fel i att betala för kompetens.

Rådet är väl att blicka framåt och mer tänka som en skivbolagsdirektör än som ett fan när du funderar på vem som lyckas framåt
Betala inte för mycket är väl en annan bra utgångspunkt.

Det här handlar avsnittet Fixa Fondportföljen i Sparskolan om. Modellen för att välja fonder som jag använder där har jag skrivit om i det här inlägget samt tillämpat på Odin Fonder i det här inlägget.

Gynnar indexfonder aktiv förvaltning?

Det andra argumentet i förvaltarnas debattartikel är att en ökande andel indexfonder gynnar kvarvarande aktiva förvaltare. 

Teorin är att indexföljare förstärker felprissättningar. En rimlig tanke eftersom indexfonden bara agerar på av andra tillförd kunskap. Om felaktiga förväntningar höjer en aktie så ökar dess vikt i indexfonden. 

Dessutom hamnar indexfonden alltid efter den aktiva förvaltare som identifierar att ett aktiepris verkar vara fel. I en teoretisk värld där det bara fanns en aktiv förvaltare, så skulle ju indexfonden alltid köpa och sälja till det pris den aktive förvaltaren satte.

Det är teorin. Föe det är viktigt att veta att så här långt har de här inte hänt. Aktiva fonder har inte börjat knappa in på indexfonderna ännu. 

Det här skulle kunna hända om konkurrensen mellan aktiva fonder minskade. Om det blev små informationsmonopol i olika aktier eller på vissa marknader.

Det går också att tänka på det som en jämvikt. Aktiva fonder borde efter avgifter som avspeglar priset på informationsinsamling och analys slå passiva ungefär med priset på den osäkerhet den här typen av förvaltning ger

Men som sagt än så länge är antagligen aktiva fonder för dyra för att det här fenomenet ska fungera i praktiken.

Din nästa förvaltare är en robot. Nog bra men nya tider, nya problem. Jfr självkörande bilar: är du ansvarig för maskinens beslut?
#fintech https://t.co/ppHh2HkGgK

— Gottodix (@Gottodix) 23 februari 2017

Ett intressant fenomen är att robotar i allt större utsträckning tar hand om de mindre felprissättningarna. Det är både de mer kända tradinginriktade robotarna och programmen som handlar på kvantitativa analyser på olika marknader.

En analys av krisen i aktiv förvaltning är att fonderna inte hängt med i utveckling inom fintech, som pressar priserna på allt från courtage till förvaltning.

Lugn börs har gynnat index

Källa: WSJ

Den andra faktorn är att möjligheten för aktiva fonder att hitta lönsamma felprissättningar ökar ju mer marknaden rör sig. Indexfonderna följer ju med och kan förstärka svängningar på börsen.

Det här får faktiskt betydligt mer utrymme i Wall Street Journals artikelserie, som det här inlägget bygger vidare på, än den svenska diskussionen om för hög andel indexfonder.

Om börsen rör sig mycket är det ju per definition alltid initierar av aktiva förvaltare men förstärkt av indexfonder. En aktiv förvaltare som då på rätt grunder går emot strömmen i någon del kan få en överavkastning.

Teoretiskt skulle det kunna ses som att priset på information stiger i en svår börs. Om det bara tickar på stadigt uppåt, då kan du placera lite hur som och fondavgiften blir svår att försvara. Ännu mer så om totalavkastningen sjunker när den riskfria räntan pressas mot och under noll.

Ungefär så har det sett ut efter finanskrisen och passiva fonder har som sagt med råge slagit aktiva. Kännetecknande för de här åren är också att korrelationen mellan i stort sett alla tillgångar och marknader ökat.

Vi har levt i en era när stimulanser från centralbanker varvat med tillfällig skuldoro gjort att börsen gått upp och ned i en lång risk on och risk off.

Nu kan det se annorlunda ut. Möjligen är vi i slutet av en lång uppgång. Kanske kommer mer osäkerhet och svagare samband mellan olika investeringar framöver. I en sådan miljö blir det viktigare att göra rätt och dyrare att alltid göra som alla andra.

Problemet för småspararen förblir dock att ingen vet vem som kommer att göra rätt framöver. Så det här skulle även kunna vara ett argument för att placera sparandet i stora förvaltare med låg avgift som statens Såfa i PPM.

Det är dock enkelt att se att skickliga förvaltare som Didner & Gerge eller Lannebo skulle trivas i det här klimatet.

Kinesisk galenskap gynnar aktiva fonder

Källa: IMF

Ett tredje argument är att det på många marknader förekommer tillfälliga eller strukturella felprissättningar. En indexfond skulle ju aldrig kliva av Stockholms bostadsmarknad oavsett vad den kostade. Tvärtom skulle andelen på den marknaden öka så länge priserna gick upp. Det är det ju inte säkert att du vill vara en del av.

Felprissättningar kan uppstå överallt. Något som forskningsfältet behavioural finance visat. Över tid försvinner de och det går fortare på välfungerande och bra genomlysta marknader. För småbolag och på nya marknader kan det ta längre tid.

Ofta är dessutom staten inblandad på ett eller annat sätt. Kina är ett bra exempel, som jag skrev om här senast. De största bolagen är statligt ägda jättar med låg lönsamhet. Den som köper index i Kina får främst en del i den här strukturen.

Så det finns flera goda argument för att investera aktivt och det kan vara genom aktiva fonder. Tyvärr är exemplen få på att priset är rimligt för det du köper.

Sedan var det allt det där med fusk och mygel. Det gäller dock inte alla förvaltare, exempelvis är det inget jag förknippar fonderna jag nämner i det här inlägget med.

Många vill ha en spännande men billig fondportfölj. Funkar det? Jag gör ett försök.https://t.co/CmvEmMRGVG via @gottodix

— Gottodix (@Gottodix) 24 februari 2017

Därför är det visst möjligt att för den som gör en ordentlig hemläxa och framför allt blickar framåt inte bakåt att med forskningen i ryggen välja en aktiv fond. Sedan är det synd att många fonder på stora välfungerande marknader fortfarande kostar mer än en procent. Då är det svårt att vinna. Är det inte dags att följa med utvecklingen på courtage, indexfonder och det mesta annat numera och börja sänka priserna ordentligt?

För vår del tycker jag det är enklare att direkttäga en aktieportfölj med bra riskspridning. Jag har dock för skojs skull skapat en aktivt vald fondportfölj, som ska kunna ägas utan att kräva egen analystid. Den har jag skrivit om här.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

• På Sparskolan är senaste inlägget "Ett sätt att investera aktivt i fonder"
• Senaste krönikan till Nordnet var "Vårrally på börsen"
• I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om "Värdeinvesterarens sätt att välja klädbolag"
• Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om att värdera en stabil utdelare"

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här