Årets politiska risker är inte inprisade på börsen

Ekonomin tuffar på och börsen trivs. Än en gång är dock politiken inte inprisad. Det brukar vara receptet för ny volatilitet.

Risk på både i ekonomin och på börsen

Två saker roade mig särskilt när jag läste på inför veckans krönika till Nordnet. Det ena var att vi haft en lång period där jämnviktade index slagit storleksviktade. Det här har länge varit ett favoritfenomen i bloggosfären, som bland annat två av mina favoriter  4020 och Aktieingenjören  skrivit om. Det var dock ett tag sedan men fenomenet lever och frodas. I krönikan tittar jag lite på varför samt vad som talar för och emot att det håller i sig.

Löpsedeln för veckans krönika till Nordnets veckobrev

Den andra roliga insikten var att börsen har följt ett klassiskt mönster när en liten anomali rensats bort. För justerat för att några stora bolag, som HM gått uselt, så har teorin att storlek speglar börscykeln hållit alldeles utmärkt i den här uppgången. Först gick de stora bolagen bäst, sedan de medelstora och nu de små.

Källa: TradingEconomics

En logisk utveckling i en marknad där riskviljan och konjunkturen stegvis återhämtar sig och så småningom hettar till. Fast, nåja, den här gången har det väl hettat till varit i nivå med isländsk sommardag. Den underliggande trenden är ändå förvånansvärt stabil runtom i världen.

Tysk orderingång tuffar på riktigt bra. En blipp om stabil konjunktur och stigande räntor.https://t.co/PwjOD7Jm8i via @fastFT

— Gottodix (@Gottodix) 6 februari 2017

Kinesisk servicedata kom i och för sig in aningen svagare än senast idag. Den större bilden är ändå att det tillsvidare löst sig förvånansvärt bra för Kina genom att fortsätta öka belåningen. Även i Europa tuffar det på, om än långsamt. Tyskland ser exempelvis fortsatt starkt ut och skulle faktiskt kunna vara på väg mot slutfasen i en av historiens lägsta högkonjunkturer.

Den här grundläggande och underliggande stabiliteten i världsekonomins utveckling har antagligen varit en viktigare faktor än vi investerare har förstått. Möjligen är det så att centralbankerna faktiskt har burit ekonomin över deflationsgapet som följde på för stora investeringar i Asien före finanskrisen.

Svårt att veta men helt klart är de flesta klassiska signaler ekonomin skickar att den är på väg in i en konjunkturavslutning. Exempelvis stiger inflationen nu snabbare än tillväxten både i hela ekonomin och i enskilda bolag. Fast båda stiger dock. Ett typiskt tecken på en ekonomi som sjunger om inte på sista versen så åtminstone på en visorna i slutakten.

Det är inget jag är övertygad om för vi är på väg ur en centralbanksstyrd ekonomi som navigerats utan karta, så det kloka alternativet är att orientera sig om var vi hamnat innan man är alltför kaxig i sina slutsatser. Däremot finns det många tecken på att det är så här marknaden tolkar nuläget. Ett sådant är den tripp-trapp-trull i vilka bolagsstorlekar som gått bäst på börsen som jag tog upp i krönikan.

Det politiska sjökortet

Ett av skälen att inte segla på gammal vana är att några av de mest uppenbara politiska reven inte är utmärkta på ekonomins sjökort.

Ämnet i tiden är den nya politiken i USA och kanske på andra ställen. Den väcker starka känslor. Åt vilket håll beror förstås på ens egna politiska värderingar. För mig som har en liberal grundsyn dominerar förstås oro, olust och missnöje över försöken att montera ned vår västerländska form av demokrati, frihandel och internationella samarbeten.

Jag försöker efter förmåga hålla bloggen fokuserad på ekonomi och investeringar. Det är dock svårt när händelserna som påverkar utvecklingen även inom de områdena blivit så politiserade. Därför tänker jag att det för en gångs skull var värt att deklarera inlägget med var jag står politiskt.

JP Morgan ser Trump som alltför stor politisk risk & rekommenderar kunderna att sälja dollar. https://t.co/cTbbJfUIue

— Gottodix (@Gottodix) 6 februari 2017

Det jag ville ta upp är dock mer att oavsett politisk åskådning är det svårt att blunda för att de förslag och händelser som nu rullas upp även har långtgående effekter för investeraren samt att dessa ännu inte reflekteras i prissättningen på olika marknader.

The weekly news magazines at their best pic.twitter.com/mskSQlQMKb

— Javier Blas (@JavierBlas2) 4 februari 2017

Jag har redan i tidigare inlägg funderat kring att tonläget numera är så högt att de viktiga samtalen drunknar i bullret. I och med att världen fortsätter gapa och gasta så får jag tyvärr upprepa mig.

Pseudodiskussioner döljer att det nu läggs förslag med långtgående ekonomiska konsekvenser. I vägen för analysen står sådant som hur många som kom när Trump installerades, om bolag flyttar produktion baserat på hans tweetande eller varför han skriver "så kallade domare" om en av dem som underkände hans inreseförbud. Allt det där har sin plats i en politisk diskussion men det tar tyvärr även mycket plats i finansmedia.

Vi vet fortfarande mycket lite om vilka skattesänkningar som kommer. Det blir nog en skatteväxling mellan  bolagsskatt och skatt på import. Troligen kommer en riktad skatterabatt för att ta hem utländska vinster. Möjligen kommer ett stimulanspaket för infrastruktur. Kanske leder det till snabbare räntehöjningar. En gissningslek.

Ännu svårare är det att värdera sådant som slopade regleringar för banker. Ett utspel om att riva regelverken i förra veckan gav rusning inte bara i amerikanska bankaktier utan även i Asien efter spekulationer om att det här sätter igång ett race to the bottom i banklagstiftning.

Fortsätter man listan är det ännu okänt om USA nu faktiskt kommer att gå vidare med tullmurar  (utöver en eventuell fysisk mot Mexiko). Hur skulle i så fall exempelvis EU reagera?

Donald Trump när ju en förhoppning om att länderna i Europa ska sluta samarbeta och iställeta sluta bilaterala avtal med USA. Kontakter har tagits med Tyskland och Frankrike som förstås hänvisat till att de är medlemmar i EU.

Ja, blir det inte fullständigt kaos av det här framöver skulle jag bli horribelt förvånad! pic.twitter.com/Ms4oveOuOx

— Erik Mattila (@ErikMattila) 4 februari 2017

Sedan har den nya administrationen kontaktat Fed för att försöka begränsa bankens internationella samarbeten. Diskussionen om NATO lär ingen ha missat. Det var svårt att undgå att Donald Trump helt avstod från att kommentera samarbetet efter att Theresa May alldeles intill honom sagt att USA står fast vid sina åtaganden där.

Listan kan göras nästan hur lång som helst. Till det ska förstås läggas de olika missnöjespartier som närmat sig makten runtom Europa.

Börja leta möjliga effekter

Källa: TradingEconomics

En sak är gemensam för det mesta av ovanstående. Det väcker känslor. Mina också. Det i sin tur döljer analysen av hur vittgående konsekvenserna blir om några av förslagen genomförs. De verkar också grumla bedömningen av sannolikheten att de genomförs. Vi som är emot tänker oss att vett och sans till slut på något ska få råda.

Många som är positiva anger istället att det mesta bara är ett smart förhandlingsspel. Ytterligare andra ser fördelar i det som sådana som jag ser som problem, exempelvis i att samarbeten som EU knakar i fogarna.

Bolagsledningarna har inte ändrat sig om Brexit. Räknar fortfarande med att egna företaget blir förlorare.https://t.co/AX9EWzufCw via @FT

— Gottodix (@Gottodix) 6 februari 2017

I rollen som investerare bör man vara försiktig med att vara för tvärsäker. Däremot är det en poäng att vara lyssna på vad insiders säger. Om nu brittiska bolag tror att de förlorar på en Brexit även om den genomförs på det högst rimliga sätt som nu diskuteras, så är det väl antagligen så åtminstone i längden. När franska räntor stiger på utsikterna om att Marine Le Pen kan vinna valet, så säger det också något.

Källa: TradingEconomics

Blir det handelstullar så lär det slå hårt mot bilindustrin och de importskatter som USA antagligen inför är dåliga nyheter för exempelvis HM. Den som verkligen tror på det som Donald Trump säger sig vilja leverera, kan fundera på om guld är rätt investering.

Min poäng är inte att jag själv tror på allt elände eller förbereder mig för den stora kraschen. Det är att en blind fläck i marknaden just nu är politiken. Om den trenden vänder, så finns det en hel del volatilitet i korten. Vänder trenden då? Kanske inte på grund av ekonomin men möjligen till följd av politiken.

För än så länge har särskilt den amerikanska politiken handlat om ändå rätt kraftlösa executive orders från Vita Huset. När vi går in i mars kommer kongressen igång på allvar och budgeten börjar bearbetas. Dessutom stiger valtemperaturen runt om i Europa framåt våren. Då kan det hända att vi får tillbaka svängningarna på börsen. Precis som det var med Brexit, där det inte ens in på mållinjen var särskilt oroligt.

Kanske är det den här våren läge att ta upp båten i tid snarare än att sjösätta nya investeringar för tidigt?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

• På Sparskolan är senaste inlägget "Portföljen laddar om efter rapportsmällarna"
• Senaste krönikan till Nordnet var "Vad får bra tillväxt & utdelning kosta"
• I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om  "Säkerhetsmarginal i bolagets omvärld"
• Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om att värdera en stabil utdelare"

Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!