Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 13 februari 2017

Hur stort är teknikhotet mot Vitrolife?

Vilka hot står Vitrolife inför? Finns det någon konkurrerande teknik som hänger på låset? Jag tar en titt på den omtalade genscreeningen i dagens inlägg.


Källa: FertilityIQ


Hoten mot tillväxten

Vitrolife tar marknadsandelar på en marknad som växer stadigt. Det har som bekant märkts i värderingarna av bolaget som stigit stadigt. Det skrev jag senast om häromdagen. Då är det lätt att bli fixerad vid aktien och dess kortsiktiga utsikter.

För mig handlar dock investeringar i första hand om bolaget och dess omvärld. Hur starkt är konkurrenstrycket på Vitrolife? Hur accepterade är bolagets spetsteknik inom time lapse av forskarvärlden? Det är egentligen det inlägg om bolaget borde handla om.

Jag har grunnat mycket på hur stor risken är för att det kommer en, för oss investerare, svart svan insimmande i bilden. Vart efter värderingen har kommit upp har förstås den här frågan blivit allt viktigare. Den som varit mest diskuterad gäller relationen mellan genetisk screening eller diagnos (PGS/PGD) i förhållande till så kallad time lapse.

Till det här inlägget har jag kollat in en del IVF-sidor, som FertiltyIQ där jag plockat många av dagens bilder ifrån, men jag har även frågat runt lite kring teknikfrågorna. I de fall jag inte anger källor nedan är det plockat från den något mjuka faktainsamlingen. Inlägget är skrivet efter bästa förmåga men jag är ju inte läkare eller forskare, så se det mer som hur jag uppfattat det fakta jag samlat in.  

Med andra ord läs med en kritisk blick. 

Diagnosen - en lekmans överblick

Källa: FertilityIQ

Det finns många källor på nätet att söka information kring IVF för den som vill få en uppfattning om hur diagnos och behandling går till. Faktiskt fler än för andra hälsorelaterade frågor. Det kanske beror på att i de flesta länder faller delar eller hela kostnaden för en IVF-behandling på den eller de som vill ha barn. En starkt förenklad överblick är som följer.

Det finns många skäl till att par kan ha svårt att få barn. Orsakerna kan finnas både hos kvinnan och mannen. Det, liksom ålder, påverkar val av behandling. I en relativt hög andel av fallen är barnlösheten oförklarad.

Det här ger IVF en alldeles egen särprägel. Det är ett detektivarbete och ett sökande efter rätt mix samt lite tur för att få det att fungera. Det finns inte en enhetlig behandling som alltid är bäst. Dessutom kommer spelar faktorer in som fysisk belastning, främst på kvinnan (ofta kopplat till stimuleringen av äggstockarna och till att plocka ut äggen), samt psykisk på paret och inte minst kostnader.

En sak att ta med sig för att förstå behandlingar, medicin och tekniskt stöd är att det här ger en komplex problembild där varje klinik och doktor bygger upp sin kompetens kring vad som fungerar. Det finns forskning om vad som är fungerar bäst men mängden av möjliga förutsättningar som behandlingen avser samt att det hur som helst är ett spel med sannolikheter och kostnader gör att effektiviteten i olika delsteg i behandlingen kan vara svåra att säkert utvärdera.


Behandlingen

Källa: FertilityIQ
Själva behandlingen består av att stimulera äggstockarna på kvinnan för att sedan plocka ut de bästa äggen för behandling. De befruktas med de spermier från mannen som bedöms vara av bäst kvalitet. Det befruktade äggen, embryona, odlas under en kortare eller längre tid, vi talar dock om dagar. Under odlingen är odlingsmedier (rätt vätska) mycket viktig. Det här är basprodukten för Vitrolife och bolagets konkurrenter. 

Behandlingarna kräver också många typer av engångsartiklar, som pipetter med mera. Ett IVF-labb består även av diverse andra olika maskiner. Det kan exempelvis vara mikroskop och lasers för att göra biopsier. Det är det här Vitolifes förvärv Octax/MTG sysslar med. Ofta är sambandet så enkelt att mer behandling och bearbetning av embryon ger mer efterfrågan på produkter från de här kategorierna. Så är det exempelvis för den genetiska screening som nämns nedan.

Källa: FertilityIQ

Fördelen med att odla embryon utanför kvinnans kropp en längre tid är att få mer information om vilket embryo som har bäst förutsättningar att leda till en lyckad graviditet. En annan metod, som fallit tillbaka av medicinska skäl, är att återföra flera befruktade ägg. Ytterligare ett sätt är att göra flera behandlingar. Det är i viss utsträckning en avvägning mellan kostnad och sannolikhet men frågar du den kvinna eller det par som behandlas kommer de med stor säkerhet välja att genomföra så få behandlingscykler som möjligt. 

Källa: Vitrolife
Det är en stor vinst att löpande kunna följa embryonas utveckling. Det kan göras genom time lapse-teknik, där tillväxten i embryona övervakas med en kamera. Fördelen är att på så sätt behöver inte odlingen störas genom att embryona tas ut ur sin odlingsmiljö för att studeras. Värdet i förhållande till kostnaden med att kunna genomföra den här övervakningen är omdiskuterad men det finns forskning som tyder på att det har en positiv effekt på sannolikheten att behandlingen lyckas.

För att ytterligare förbättra valet kan en biopsi göras på det färdigodlade embryot. En särskild analys av cellutvecklingen (morfologi) kan sedan göras i en genetisk diagnos eller screening (PGS/PGD) genomföras. Den förra är en mer begränsad analys där exempelvis antalet kromosomer kontrolleras medan den senare är en mer omfattande genomgång av möjliga genetiska avvikelser.

Källa: FertilityIQ

PGS/PGD är egentligen samlingsnamn för de här analyserna. Mina tankar går till sådant som kubtest under graviditeten, för er som är bekanta med det. Det finns även kring PGS/PGD en pågående diskussion om effektiviteten i att satsa resurser här för att höja sannolikheten att barnet inte har någon medfödd sjukdom som Downs syndrom.

Ett av problemen, som påminner just om kubtestet, är att analysen sällan ger ett entydigt resultat utan snarare pekar på risker. Något som i så fall kan göra beslutsprocessen svårare inte lättare för läkare och de som behandlas. Dessutom kostar det som framgår av tabellen ovan en hel del.

Vitrolifes kanske främsta konkurrent Cooper har köpt ett antal labb som är specialiserade på göra det här analyserna. Det innebär inte att en klinik som är helkund hos Vitrolife behöver bryta det samarbetet, utan bara att just analysen i så fall kan skickas iväg till Coopers labb. Dessutom medför en sådan analys som nämnts ovan exempelvis ett ökad behov av odlingsmedia, pipetter samt en biopsi som kan genomföras med Vitrolifes laser.

PGS/PGD fick nyligen uppmärksamhet i Ekot för att det blivit mer accepterat av svenska forskare inom IVF. Kostnaden är dock alltså hög för att genomföra en analys vid ett externt labb. Det här är dessutom intäkter som den behandlande kliniken går miste om. Det har gjort att fler kliniker bygger upp kompetensen själva istället. Det i sin tur gör bolag som Illumina och ThermoFischer, som säljer hårdvara för detta intressanta. Priserna på deras produkter faller snabbt och gör alternativet alltmer tillgängligt för klinikerna.

Vid återföringen går det att använda olika förbättrande tekniker, som EmbryoGlue från Vitrolife användas. Det finns inget som hindrar att använda alla dessa förbättringar tillsammans för att få upp oddsen för en lyckad graviditet men det kostar pengar. Hela systemet är alltså en ständig jakt på sannolikhet för att lyckas till ett lågt pris i pengar och behandlingsbelastning.

Min reflektion

Efter att ha läst på om det nuläget inom IVF har min oro för att Vitrolife står inför en skarp teknikkonkurrens minskat betydligt. Jag förstår varför Vitrolife sagt att de snarare ser PGS/PGD som en möjlighet till merförsäljning. Sedan är avsikten med hela teknikutvecklingen att minska de antalet behandlingscykler som krävs för att få ett lyckat resultat. Det kan förstås i längden vara en begränsande faktor.

Sedan ser Coopers beslut att ha egna labb för analys inte helt självklart ut. Å andra sidan går det att spekulera i att en klinik som investerar i egna resurser för labbanalys av PGS/PGD ibland gör det på bekostnad av att investera i time lapse av rena kostnadsskäl. Fast det är mer spekulationer.

Sammantaget ser jag inga moln på himlen för Vitrolife. Inga svarta svanar på ingång alltså.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 


Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad! 

3 kommentarer:

  1. Sådana här inlägg tycker jag är väldigt roliga då man får ny kunskap i ett område. Det är precis sånt här jag tycker är roligt med att investera i aktier.
    Tack för ett bra inlägg

    SvaraRadera
  2. Håller med föregående kommentar. Väldigt bra inlägg :)
    Allt gott
    Danielwikstrom

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam