 |
| Källa: TDC |
Ta konkurrensrätt på allvar
Det var ett tag sedan, femton år för att vara exakt, men i denna fjärran tid arbetade jag både med förvärv och andra konkurrensmål. På den tiden var jag även en del i Bryssel. En erfarenhet från den perioden gäller fortfarande - bolag och marknad har väldigt svårt att ta konkurrensrätten på allvar.Den framstår ofta inför affärer som något som går att böja och tänja lite hur som helst. Det uppbringas smarta lösningar och görs marknadsavgränsningar som är minst sagt kreativa. Det ställs sedan mot en upparbetad rättsapparat som är mer standardiserad och framför allt striktare lagstyrd än bolagens smarta upplägg tar höjd för.
Jag minns ett möte i ett trångt konferensrum fyllt med advokater och bankchefer som ville slå ihop Bankgirot och Postgirot. I ansökan hade ett avancerat resonemang förts om varför de två betalningssystemen inte konkurrerade. Vår första fråga gick till chefen för Bankgirot (inte till hans advokat) - men är ni ändå inte konkurrenter sett ur företagens, bankernas och konsumenternas synpunkt. Svaret var - jo, det är klart vi är. Ridå. För övrigt minns jag fortfarande med ett leende ansiktsuttrycket på övriga i rummet när han fällde den repliken.
Ett viktigt missförstånd i den affären, som ofta återkom under mina år i den branschen, var att något var affärsmässigt eller långsiktigt rätt. Det tycker ju alltid bolagsledningar att deras planer är, så med den tolkningen av lagen går alla affärer igenom. Lagstiftningen tittar dock inte på om det, i någon större mening, behövs två betalningssystem i ett land. Den tittar på hur konkurrensen och kunderna påverkas.
Det här blev tydligt när Volvo och Scania skulle slås ihop eller för den delen i diverse spekulationer om sammanslagningar av svenska storbanker. De som myndigheterna tittar på är inte om det i någon vag mening är bra industripolitik utan just den avgränsade frågan om konkurrensen. Det kan man tycka olika om. Jag tillhör de som tror samhället i längden gynnas av vassa konkurrensregler.
Viktigare för en investerare är att acceptera att så fungerar systemet. Visst det går att spekulera i politiska agendor hit och dit. Ibland går det att hitta exempel på taktik i hur konkurrensmyndigheter driver ärenden. Ofta är det dock rätt upp och ner laglighetsprövningar enligt upparbetade metoder.
Jag följde förbluffad resonemangen om att Electrolux skulle göra upp med amerikanska myndigheter när förvärvet av Whirlpool redan var i domstol. Visst allt är möjligt men det låg redan papper på domstolens bord (publicerade i media) om att syftet med förvärvet var att minska konkurrenstrycket på den amerikanska marknaden. Marknadsandelarna var kända och saken var rätt uppenbart i en juridisk mening körd. Ändå spekulerades det och ändå blev delar av marknaden överraskad av beskedet.
Får Telia köpa Danmarks största teleoperatör?
Telia fick inte gå ihop med Telenor. 18 månaders funderande senare kommer planen. Men TDC då, får vi köpa dem?https://t.co/4mhXhr60Mb— Gottodix (@Gottodix) 20 januari 2017
En annan stark reflektion från åren jag jobbade med de här frågorna är att nationella konkurrensmyndigheter är tuffare än bolagen tror men kommissionen är mycket tuffare. Efter avgörandet när affären mellan Telia och Telenor i Danmark stoppades har det spekulerats mycket i vilken konsolidering i av telefonimarknaden som är möjlig.
En affär där för övrigt Telia hade den, från konkurrenssynpunkt, osedvanligt dåliga idén att bygga att slå ihop bolagen genom ett samarbete inte en ren försäljning. Något som vid konkurrensbedömningar väcker oro om smittoeffekter på andra marknader där båda aktörerna finns.
Nu har det gått snart ett och ett halvt år. Enligt uppgifter i Dagens Industri funderar Telia nu på att lösa sina danska lönsamhetsproblem genom att köpa storspelaren TDC. Är det realistiskt?
Kanske kan kommissionen acceptera konsolidering om det finns åtminstone fyra spelare på marknaden, är ett bud bland specialister. Andra tror att möjligheten att hävda att konkurrens över gränserna stärks kan vara en framkomlig väg. Båda alternativen ser mycket svåra och snåriga ut för den operatör som vill komma framåt genom förvärv av konkurrenter.
Men visst, det är förstås möjligt att någon advokatbyrå tycker sig ha hittat en väg runt de här problemen för Telia. En investerare bör dock vara mycket avvaktande till sådana här uppgifter. Det finns, som sagt, en motpart i form av kommissionen som inte vill se den här typen av affärer och som har lagstiftning och prejudikat för att förhindra dem.
Tyvärr går alltid sådana här rykten rakt ut i tidningarna. Det hade ju gått att ringa en expert på konkurrensrätt och fråga om sannolikheten eller som jag gjorde googla på kommissionens inställning när Telia och Telenor skulle gå ihop.
I dagens nyhetsflöde framgick att de inblandade bolagens aktier rörde sig på nyheten. Är det så är det nästan ännu mer fascinerande. För då har bruset lett till störningar i prissättningen. Fast kanske ändå inte, för om Telia verkligen efter att ha funderat så här länge inte kommit på en bättre plan för Danmark än att ta en ny dust med kommissionen. Ja, då är det kanske rätt att aktien faller.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.
- På Sparskolan är senaste inlägget "Läsarfråga: är min kassaflödesanalys av Hexagon rätt"
- Senaste krönikan till Nordnet var ”Veckans topp 5: utdelningsfokus & ränteskräck”
- I nya numret Värdepappret skriver jag, i mitt inlägg som är gratis att läsa, om behovet att ”Se investerarvärlden för vad den är 2017”
- Senaste inlägget på YouTube var "3 snabba om press på p/s-talen"
Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.