Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 22 januari 2017

3 snabba om räntan knäcker börsen

Med Trump på plats blir frågan att följa hur börsen reagerar om räntorna fortsätter stiga. Jag kollar in nuläget. En nyhet är att du hittar graferna och en skriven version av filmen nedan.



Faller börsen om räntan stiger?

I dagens 3 snabba tar jag upp ett ämne många som jag får mycket återkoppling om från er som tittar och läser. Hur hänger räntan, ekonomin och börsen ihop? Fast för att vara uppriktig, de flesta vill veta om börsen går ned om räntan går upp. 

Tyvärr är det svårt att vara så konkret. Det finns många om och men på vägen. I inlägget går jag översiktligt igenom faktorerna en investerare får titta på. Jag testar också en liten nyhet den här veckan, genom att skriva ned det jag pratar om i ett inlägg. Det blir förstås rätt övergripande men det är tänkt som ett komplement för er som hellre läser en tittar.

En sak jag brukar lyfta fram i slutet på filmerna är att om ni gillar det jag bloggar och vloggar, så finns det ett sätt visa det som verkligen verkligen gör mig glad. Det är att stödja min insamling till SOS Barnbyar. Gör gärna det!

Tillväxt på krita

Källa: FED St Louis
En utgångspunkt för en diskussion om räntor och ekonomi är att vi som är medelålders nu lever i ett paradigm som pågått i drygt trettio år. Efter en inflationstopp i slutet av sjuttiotalet började en vändning med fallande räntor och stigande skulder. 

Det här har en hel rad olika skäl som globalisering, avreglering av kapital och demografiska orsaker. Det har också i många delar varit en av politiken styrd process. Exempelvis genom Reaganomics, som drev på skuldsättningen. Sedan har den efterföljande hårda inflationsbekämpning från centralbankerna satt tonen. Förstås följt av den nu lika tydliga ansträngningen att få upp inflationen igen. 

Ett av vår tids starkaste teman har varit att forma förväntningarna i ekonomin inte själva ekonomin. Det går att se det här som att det vuxit fram ett spel mellan marknad och politik. Möjligen går det till och med att se det som nu händer med Trump och Brexit som en reaktion på det spelet. 


Spelet om förväntningar

Källa: Riksbanken
I diskussionen om hur räntan påverkar börsen kan det vara lätt att glömma bort att tanken bakom centralbankernas agerande är att räntor ska vara reglaget i ekonomin. Det är meningen att högre räntor ska bromsa ekonomin innan den når överhettning. 

Det här är även ett spel mellan ränta och inflation samt förväntningarna på de båda samt på växelkursen. För det är vad alla aktörer i ekonomin förväntar sig att realräntan blir och vad den egna valutan kommer att vara värd som styr besluten i ekonomin och på finansmarknader.  

Den här modellen, transmissionsmekanismen, går jag igenom närmare i Sparskolans avsnitt "Världsekonomin på 5 minuter". Det jag ville ha sagt i dagens vlogginlägg är att utgångspunkten med stigande räntor är att de bromsar ekonomi och börs. Det är bara om ekonomin är i en snabbare återhämtning än räntan bromsar ned som nettot blir positivt. 


Spår av realräntor

Källa: Fed St Louis

Efter finanskrisen har förväntningarna på vad pengar ska ge för avkastning kommit ned ordentligt. Den förväntade realräntan, skillnaden mellan den nominella räntan och den förväntande inflationen, har krupit ihop. Dessutom har systemet påverkats inte bara av räntebeslut utan även av att centralbankerna på andra sätt försökt styra räntan, som med kvantitativa lättnader (QE) och nu senast genom att försöka styra så att räntorna på längre tidsperspektiv är högre än på kortare,  dvs. en yieldkurvan som lutar uppåt. 

Det är alltså en dopad, långt ifrån en normalt styrd, ekonomi som nu ska ställa om till en period av åtminstone stigande inflation och kanske högre förväntade realräntor. Det sista är dock långt ifrån självklart. En del, som FED, tror att realräntan på sikt numera faktiskt är noll. Det är rätt radikalt. Det finns alltså en diskussion i ekonomins finrum om vi överhuvudtaget kan förvänta oss avkastning på pengar utan att ta risk framöver. 

Den som tittar på hur förväntningarna på realräntan utvecklats kan dock se att åtminstone här och nu så har de de börjat stiga. Det är en broms för ekonomin och börsen.


Stimulanser skiftar skepnad

Källa:TradingEconomcs

Den ultrastimulerande centralbankspolitiken har varit geografiskt obalanserad. Den riktigt hårda nedgången i ekonomin har de senaste åren inte varit lika spridd som inriktningen mot stora stimulanser. Delvis en effekt av en global ekonomi. I södra Europa och i flera tillväxtländer har situationen varit kritiskt medan den i USA och norra Europa egentligen landade redan för några år sedan. Det som ju bland annat fick den svenska centralbanken att vara lite för snabb med att testa en räntehöjning för några år sedan.

Det här gör att USA, liksom Sverige och numera Tyskland, går alldeles utmärkt och är nära fullt kapacitetsutnyttjande. Det saknas inte problem som att många av dem som förlorade jobbet efter finanskrisen haft svårt att ställa om till jobb i andra sektorer och att arbetskraften börjat minska av demografiska skäl. Den samlade bilden är ändå att det går mycket bra för de här länderna. 

Starkt förenklat har USA och vi i Sverige hållit nere våra räntor inte av inhemska orsaker utan för att det inte gått att springa före de delar av världen som släpar efter. Det här har gett upphov till en historisk anomali. En stark konjunktur med höga tillgångspriser och nedtryckta räntor. I Sverige har vi ju både bra tillväxt och höga bostadspriser, exempelvis. 

Så här brukar det inte se ut när räntorna börjar stiga. Istället brukar situationen vara att investeringar och konsumtion börjar återhämta sig och att centralbankerna följer efter med stigande räntor för att hålla temperaturen i ekonomin på en lagom nivå. Allt kopplat till inflationen. 
Källa: TradingEconomcs
Det här med att tillverkningsindustrin backat då? Ja, den har tappat jobb under en lång period. Inte minst till följd av automatisering. Däremot är aktiviteten även i den här delen av ekonomin helt ok. Det som halkat efter är främst investeringar i ny produktion. 

Källa: Fed St Louis

Det som står på agendan för den nya administrationen är att på olika sätt styra om amerikansk ekonomi mot tillverkningssektorn. Omfattande stimulanser i form av skattesänkningar och investeringar i infrastruktur har stått på agendan. Profilen på skattesänkningarna verkar bli mot höginkomsttagare. Det brukar leda till ökat sparande och stigande tillgångspriser snarare än reala investeringar. Det behöver ju inte vara dåligt för börsen men boosten i ekonomin kan alltså vara svår att nå.

Den andra delen, med skuldfinansierade investeringar, riskerar att fastna i den republikanskt dominerade kongressen. Där sitter många på mandatet att inte tillåta statsskulden att växa allt för fort.

Samtidigt har flera ledamöter från FED signalerat att tiden har kommit för att börja skala tillbaka bankens gigantiska balansräkning. I och med att FED ser en ekonomi med fullt kapacitetsutnyttjande, så finns det en hög sannolikhet att vi tittar på ett nollsummespel. Stimulanser via penningpolitiken ersätts av stimulanser via finanspolitiken. Vill det sig illa blir bara det första verklighet. Då skulle amerikansk ekonomi kunna stå inför en ganska skarp inbromsning. 

I det här sammanhanget är det värt att komma ihåg förväntningarnas roll. Det vi sett ett tag är förväntningar om stigande stimulanser från politiken. Den bilden kan snabbt växlas till besvikelse parad med förväntningar om att stimulanserna från centralbanken minskar. Helt klart ett hot.

Multipelexpansion

Källa: Multpl
Marknaden har dock varit medveten om att ekonomin varit dopad. Varken på Stockholms bostadsmarknad eller på aktier har minusräntor prisats in som långsiktigt faktum. Däremot har värderingsmultiplarna vandrat uppåt. Det är drivet både om hopp om att den riskfria räntan ligger stilla och att riskpremien minskar.

Marknaden har långsamt vant sig vid lägre långräntor. Den har också börjat känna sig alltmer trygg med att ekonomin inte kommer att krascha. Summan av den här förändringen har varit en multipelexpansion.

Det här har vridit upp temperaturen inför rapportsäsongen. Om det finns en vinsttillväxt, igen, då kan multipelracet fortsätta. Kombinationen av stigande och högre värderade vinster skulle i så fall leda till det där klassiska börsruset i slutet av en lång uppgång. Det finns det en del som tror.

Mina reflektioner

Vad tror jag själv då? Svaret är att vi har placerat våra investeringar utifrån att dansen inte stannar ännu ett på ett tag. Jag ser inga större problem här och nu med att USA vrider upp sina skulder ytterligare, även om lämpligheten på sikt kan ifrågasättas. Jag tror också att inflationen kommer att stiga snabbare än räntorna och att sannolikheten att vi ser en längre period av negativ realränta är rätt stor. Det leder fram till en annan vanlig slutsats.

Stigande värderingar brukar diskuteras och beklagas långt innan de faktiskt revideras.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 


Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 


4 kommentarer:

  1. Hej! Superintressant inlägg. Tack! Här är några funderingar till dig Jacob: Har noterat en hel del "action" i VIX, bl a "flash-crashes" vilket känns underligt, jag kan inte riktigt greppa varför volatiliten plötsligt skulle dippa betydligt utan några särskilt relevanta stora nyheter. Har också noterat att uppgångar i S&P sker samtidigt som ökningar i volatilitet, vilket känns motsägelsefullt. Tankar kring det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen inte mer än att jag också noterat och läst om det du iakttagit.

      VIX är ju ett mått på svängningarna. Oftast är högre osäkerhet lika med lägre pris (VIX ses ju ofta som indikator på riskpremie). Det är väl dock inte uteslutet att exempelvis förväntningar på vinster stiger men samtidigt osäkerheten.

      Uppåt brukar det komma spikar i VIX av verkliga skäl - tillfällig oro. Sedan är det ju ett mått som byggs upp genom pris på olika optioner. Där kanske det finns riktiga flashkrascher i marknaden? Fast, nej, det är nog ingen fråga jag mer än samma funderingar som du kring. :)

      Radera
    2. Tack för svar! Jo jag lärde mig i skolan att högre volatilitet är ett mått på ökad risk och därför borde volatila aktier få ett lägre pris. Men aggregerat så verkar detta bara stämma sisådär. En förklaring skulle kunna vara att rörelserna beror på aktiv marknadsmanipulation (ex en algoritm-trader med väldigt mycket "krut i bössan" inställd på att motverka större svängningar) Är jag en foliehatt som föreslår det tycker du?

      Radera
    3. Foliehatt är en viktig accessoar i investerarens garderob om du frågar mig. Jag håller alltid ett öga på hur randresonemangen går. Det är ju där den rådande dogmer ifrågasätts.

      Sedan blir det lite vanskligt när man ser kanterna i åsiktsfloran som jämställda med mitten. Fråga de som var övertygade om en krasch på bostadsmarknaden för tio år sedan och därför avstod från att köpa boende.

      Jag jobbar nästan helt med den klassiska modellen för värdering med risk i centrum. Den kan ju dock bli lite väl mycket fokus på kort sikt. Det i sin tur ger utrymme för likviditetseffekter som du är inne på.

      VIX är ju en beräkning men också ett handlat derivat. Jag tror inte att det finns motiv att på systemnivå försöka manipulera indexet men det är numera fullt möjligt att det kommetar flashkrascher. Vem vet kanske några är manipulationer? Jag har dock (ännu) inte sett artiklar om mer storskaliga försök att ändra riskbilden.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam