Går det att läsa börsen, i så fall vad säger den nu?

Vad händer på börsen 2017? Det var ämnet när jag föreläste på Best Fest. I en serie inlägg tänkte jag ta upp några tankar om börsen, räntor, valuta, guld och en del annat.

Är det fest, så är det

Vad säger party mer än 3 timmar grafer? Idag kör jag Best Fest om börsen 2017. pic.twitter.com/8092TqHMc4

— Gottodix (@Gottodix) 1 december 2016

Jag pratade om börsen 2017 igår på Commerzbanks evenemang Best Fest. Det var riktigt roligt att få läsare live! Ett särskilt tack till er som stannade efteråt och diskuterade börsens framtid. Dialogen är det jag tycker är det roligaste med bloggandet.

Det och när min insamling till SOS Barnbyar fungerar (bidra gärna genom att klicka här) fungerar. Jag har ju en del kommersiella partners, främst Nordnet, men min riktiga dröm vore att få till min egen variant på delningsekonomin. Den där jag skriver och bidrar med mina tankar efter förmåga och belöningen är att det ger resultat för något bra och nyttigt som jag tror på. Det är ju även det som är tanken med serien #gillaentreprenörer, där jag lyfter fram entreprenörer inom ekonomi och investeringar som jag tycker bidrar med något bra.

I linje med den här inställning att försöka dela med sig tänkte jag lägga upp delar av presentationen från Best Fest här på bloggen. Den var rätt matig, så jag tänkte ta det bit för bit. Först ut ett litet inlägg om min inställning till ekonomiska varningssignaler.

Börsen är sist att reagera

Det är en välspridd myt att alla vi som bildar marknaden skulle vara snabbare än bolagen och ekonomerna på att reagera i en konjunkturnedgång. Det är i själva verket precis tvärtom. Börsen reagerar långsamt och ofta sist av alla i en ekonomisk vändning.

Titta på grafen ovan. Där är olika tyska experters bedömning av ekonomin (sentimentet) ritad mot tyska börsen DAX. Under 2007 och in på 2008 stod det alltmer klart att något var allvarligt fel i världsekonomin. Obligationsmarknaden, flera centralbanker och en hel del senare helgonförklarade investerare identifierade det här.   

Den som hade följt de tyska experternas bedömning och sålt när sentimentet föll under noll i slutet av 2007 hade varit nära att pricka toppen för DAX och gjort en riktigt bra affär. Börsen är dock trögrörlig, även om det inte alltid känns så. Det är därför det går att argumentera för momentum eller contrarian som investeringsstrategier. 

Om börsen alltid reagerade blixtsnabbt, så skulle det ju vara den effektiva marknadshypotesen som gällde fullt ut. Då skulle sådant som Bull/Bear och andra tradingstrategier om förutsägbara marknadssvängningar bara vara snömos. Det finns det många, inte minst forskare, som tycker. 

Jag är inte lika ensidigt negativ. Det finns en del som tyder på att börsen reagerar successivt snarare än direkt och att omställningar till nya fakta tar ett tag. Det här kollar jag närmare på i Sparskolans avsnitt 8 "Bättre beslutsfattande", där det även finns länkar för den som vill läsa mer.

Kruxet är att experterna så ofta får fel

Problemet med att följa ekonomiska signaler, som de tyska experterna ovan i sina investeringar, är att de så ofta är fel. De tio år som jag tittat på, så gick börsen ned två av de sju gånger som tyska experter blev negativa till ekonomins utveckling. Notera att det samma period också var två tillfällen (2013 och 2015) när börsen gick ned utan att ekonomerna "varnat" först. 

Slutsatsen är den jag försökte förmedla på Nordnet Live i vintras. Om det ska bli en verklig nedgång på börsen, större än en korrektion, då är det ekonomin som ska vika av nedåt. På samma sätt är det i uppgångar. Det är till slut alltid ekonomin, inte trenden, som avgör om börsen verkligen lyfter eller kraschar. Numera inkluderas både den verkliga ekonomin och centralbankernas penningpolitik i det uttalandet. Något som den här kända bilden med all tydlighet visar.

För att sammanfatta så kommer det alltså fler ekonomiska och politiska signaler om börsnedgångar än det kommer faktiska börsnedgångar. Det här leder många till slutsatsen att omvärlden runt bolag, aktier och till och med hela börsen är brus. Det i sin tur leder till slutsatser som att "sitta still i båten" eller till och med se nedgångar som köplägen.

Det här brukar jag kalla rysk-roulette-investeringar. Det kan stämma att du får rätt fem gånger av sex. Problemet är att den sjätte gången smäller det ordentligt, som vid finanskrisen. Det är främst det som är skälet till att börsen faller vid oro. Det skulle också kunna vara skälet till att den inte faller och stiger lika snabbt som ekonomins andra signaler.

Marknaden gör sannolikhetsberäkningar om vad den tror ska hända. Så länge det inte är säkert om det blir en ned- eller uppgång så balanseras det i priset. När sedan utfallet blir på det ena eller det andra sättet, då stiger eller faller börsen till synes för sent.

Det är alltså en högst rimlig teori att marknaden är effektivt prissatt, om en justering görs för osäkerheten i ekonomin och bolag. Det är också i den osäkerheten det går att argumentera för att marknaden har "rätt" eller "fel". Fast för att kunna göra uttalanden som att börsen över- eller underskattar en viss risk behöver man se vad det är marknaden prissätter.

Det är det här jag tycker är poängen för en investerare med att studera bolagets omvärld. Det är också det jag menar med citatet i början av dagens inlägg.

Det är skillnad på att kunna tala kinesiska och tro på allt kineser säger. Så är det med ekonomer och makro också.

Fakta inte trender styr börsvändningar

Källa (börskurvan): Nasdaq

Bra omvärldsanalys betyder i investerarsammanhang att förstå vilka förväntningar om ekonomin som bolagets eller börsens värdering bygger på. För min del är det här det samma som att fundamenta alltid går före trading.

Den som vill kan, likt min twitterbekant Arne "Kavastu Talving", i kurvan högst upp i inlägget se tre uppgångsvågor på börsen. En 2009-2011, en 2011-2014 och en 2014-2015. Den är sedan följd av historiens kortaste nedgång. Enligt Arne är vi nu tillbaka i en ny uppgång som brukar vara några år.

Låt oss ta en titt på den tredje uppgångsfasen och perioden därefter. Den sammanföll med en mycket nyhetsintensiv period på börsen. Jämför gärna med ekonomernas varningar i den översta grafen. I slutet på 2014 spreds skräcken för att ekonomin än en gång skulle kollapsa, bland annat kopplat till att efterfrågan i ekonomin svajade och oljepriserna kollapsade. Det ledde fram till ett osannolikt stor stimulanspaket från ECB.

När det lanserades i januari 2015, så rusade börsen. Sedan steg räntorna  (som nu) och börsen sjönk. Än värre blev det när först Grexit och sedan Kinaoron kom - båda påverkade av de stigande räntorna. Sedan kom lättnadsrallyn och mer stimulanser från ECB och en uppskjuten höjning från FED.

Hela den börsperioden styrdes alltså av tydliga ekonomiska händelser. Om de gick att förutse kan diskuteras. Om de gick att förutse händelserna med trendföljande tekniker är däremot högst tveksamt. Börsen är ingen igenspikad låda som lever sitt liv frikopplad från ekonomin.

Det är svårt att gissa, inte minst om framtiden. Däremot går det rätt bra att veta vad, som vid en viss tidpunkt bekymrar marknaden. Just nu är det mer än något annat den nyvaknande räntan och inflationen. Därtill finns det än en gång hopp om stimulanser. Denna gång från politiken.

Vilka de signalerna är och hur de påverkar olika marknader handlade större delen av mitt föredrag på Best Fest om. En del av det tänkte jag ta upp i några kommande inlägg.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser 

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här