Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 23 november 2016

Världen efter globaliseringen

Nu ska vi visst sluta handla med varandra och inte flytta runt så mycket längre. Vad får det för effekter?





Tokheta noteringar


Förra inlägget om noteringen av Serneke fick ligga i topp på bloggen två hela dagar. Det tillhör inte vanligheten. Orsaken var inte att jag skaffat ett liv utanför nätet utan att det är ett sådant tryck på börsnoteringarna just nu. En överblick ges på min partner Nordnets samlingssida.

Ett vardagsinlägg här på bloggen brukar ni vara ungefär tusen personer som läser. Inlägget om Serneke är på väg mot fem tusen. Ett annat mått på hur het marknaden för noteringar är råden sparare får. Dagens Industri gillade verkligen inte prospektet i Serneke och antydde att det mest var luft och dålig lönsamhet. Rådet det gav? Teckna ändå och sälj.

Det är förstås något djupt osunt över en marknad där experter börjar värdera marknadens agerande inte bolagen. Vad beror det här på och vad beror hetsen i börsnoteringarna på? Det skrev jag om i veckans krönika till Nordnet. Där tog jag även upp frågan vad som avgör om börsen stiger eller sjunker när räntorna vandrar uppåt (just nu går ju börs och räntor hand i hand).


Allvädersporföljen - fungerar den?

Funkar den här tillgångsallokeringen? Kollar in Rika Tillsammans portfölj i det här inlägget.

Jag vill också tipsa om två andra aktuella inlägg innan jag tar mig an dagens nyhetssvep. På Sparskolan håller jag på att bygga en ny sida där jag tittar på olika investeringsstrategier. Först ut är en titt på Rika Tillsammans pengamaskin. Vad är för- och nackdelarna med att kombinera guld, kontanter, räntor och aktier (bland annat) med målet att ha en portfölj som klarar alla konjunkturer  

Sedan vill jag gärna puffa för att den som är intresserad av vår portfölj förutom att följa den live på Shareville också kan läsa min lördagskrönika. Där samlar jag upp det vi gjort veckan som gick och planerna för den kommande.

Slutligen. Ni har väl inte missat att jag talar om börsen 2017 på Sheraton den 1 december? Kolla in mer om det här. Dessutom, som alltid, gillar ni den här bloggen eller annat jag gör? I så fall ge gärna ett bidrag till min insamling till SOS Barnbyar.

Nu till nyhetssvepet.


Bokstavligen, vad betyder det att alla ska lämna allt?


Exit är väl årtiondets ord, eller? Den uppdämda viljan att slå sig fri från begränsningarna som samarbete ger verkar vara global. Det där finns det redan nästan oändligt mycket skrivet om. En del moraliserande, annat analyserande och ytterligare annat skrivet i ett skimmer av "äntligen slipper vi". Det sista mest i medier som beskriver sig själva som alternativa. Faktiskt både till vänster och höger.

Det som däremot sällan diskuteras är - slipper vad då? Vad betyder det att lämna unioner, avvisa eller åtminstone inte ta emot migranter eller införa tullar? Redan den i sig själv neutrala formuleringen leder tankarna in i värderingar. Jag tänkte dock mer praktiskt. Bokstavligen - vad är det vi diskuterar?

Det blev aktuellt i artikeln från Financial Times ovan. Vad är det britterna vill egentligen? EU bygger som bekant på fyra friheter. Fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster. Det kräver uppenbarligen gemensamma regler.

En vara som är godkänd i ett land måste för att det ska vara fri rörlighet vara det även i ett annat. Det här är också grunden i de nu havererade förhandlingarna om avtal mellan Europa och USA eller för den delen i NAFTA. Alternativet är att varan ska godkännas enligt båda ländernas regelverk.

Vad är det då britterna vill? Det vet faktiskt ingen. Ja, helst skulle de vilja få fritt tillträde till EU inom alla nämnda områden utan att följa EU:s regler, inte betala någon avgift och själva bestämma hur tillträde till Storbritannien inom alla friheterna ska se regleras. Pressade



Det faller på sin egen orimlighet. Vilket Danmark påpekat i de pågående diskussionerna. Det går inte att äta kakan och ha den kvar. Vill inte britterna att EU-medborgare ska få fritt tillträde till Storbritannien, så får de inte tillträde till EU. Skulle de som amerikanerna vilja skydda sin bilindustri, så kommer andra länder att närmast automatiskt införa samma tullar tillbaka.

Det här blev kristallklart när USA började diskutera var Ford framöver ska tillverka den internationellt populära men på hemmamarknaden ointressanta modellen Focus. Det skriver Wall Street Journal om här. Problemet få i USA tagit upp är att det är svårt att tillverka exportvaror i ett land med tullar, eftersom det bygger på att importörerna struntar i att svara med samma mynt.



Därför lär Ford fortsätta tillverka Focus i det för handel öppna Mexiko. Tillverkning i USA? Ja, det blir av det som konsumeras i USA. I det här fallet främst SUV:ar. Därmed inte sagt att Trumps plan inte kan leda till att produktion flyttar hem. Den blir bara mer nationell än den är idag. Det i sin tur behöver inte vara ett stort bekymmer för megabolag.

De kan, som Apple, ha produktion på alla de stora marknader där de säljer. Så länge inget annat bolag kan tillverka billigare någon annanstans är det inget stort bekymmer. Det kan till och med vara en fördel om konkurrenstrycket lättar. För konsumenterna och för mindre och medelstora bolag blir det svårare. Det samma gäller för mindre och ekonomiskt öppna länder som Sverige.


För övrigt finns det många länder där den grundläggande frågan är obesvarad. Vad vill ni istället? Det känns exempelvis relevant i Italien med sin 5-stjärnerörelse. De har gjort en stor poäng av att inte ha något sammanhängande program men lova att riva allt dåligt som samtiden anses representera. Rätt likt det Donald Trump kommunicerat.  


Stängda gränser, slutna ekonomier 


En annan sida av myntet är ändå tydligare. Det är att i den nya lösningen så ingår att gränser åter reser sig runtom i världen. Lösningen på det mesta är plötsligt statlig intervention. Den produktion som riskerar att falla bort när exporten minskar ska antingen subventioneras eller ersättas.

Subventionerna kan som i Storbritannien ta formen av garantier om att ersätta tullkostnader utländska bolag får efter en Brexit. Ersättningen är ökad inhemsk offentlig konsumtion. Just på den punkten måste jag erkänna att planen mer än kortsiktigt känns lite dimmig och som i exemplet nedan rätt inkonsekventa.
Jag kommer att tänka på ett Lucky Luke-äventyr jag läste som barn. Det utspelade sig i en stad i vilda västern med enbart tidigare kinesiska immigranter. Långt hemifrån hade de byggt en stad ingen besökte och som de aldrig lämnade. De hade bara två intäktskällor. Roligt men förstås lite fördomsfullt var de tvätterier och restauranger. Problemet var att i längden skulle de finansiera varandra eller som slutsatsen i serien var. Om de inte släppte in andra skulle de till slut dö hungriga i smutsiga kläder.

Så är det i längden. Allt högre offentlig konsumtion och lån måste finansieras. Frågan är var. Via skattsedeln men risken är att de inte riktigt räcker om tillväxten uteblir. Dessutom har skatterevolter tidigare varit en lika stark del av den gräsrotsrörelse som vält maktstrukturerna i många länder. Den rörelse som nu vänt sig mot migrationen
Inte minst finns det många som arbetar i eller är direkt beroende av exportbolag. Det leder blicken mot den marknad som nu många ser byta plats med USA, nämligen Kina. I Asien och Sydamerika är landet på offensiven för att ta över amerikanska allierade. Det är mycket möjligt att Europa också vänder sig österut.

Exempelvis är Europas draglok Tyskland en stor handelspartner med Kina. Samma Tyskland som britterna knyter sina förhoppningar till. Frågan är dock om tyskarnas ekonomiska intressen är tillräckliga för att ge britterna villkor som är bättre än de tyska bolagens.


Nya gudar


Här hade artikeln kunnat fortsätta med att tecken finns på att dollarns internationella roll passerat sin topp. Istället kan väl en annan iakttagelse få avsluta. Den att det lär dröja innan en amerikansk president får en staty rest efter sig i ett europeiskt land eller innan en sittande president får fredspriset igen.

Fast det sista får man väl ändå vara försiktig med att uttala sig om. För man vet aldrig med norrmän. Tur att vi har gränsen. :)


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Läs mer och anmäl dig genom att klicka här.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam