Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 17 november 2016

Etablissemang försvinner inte, de byts ut

Förändring är lurigt. För den pendlar mellan att överdrivas och underskattas. Så är det nog med Donald Trump, ekonomin och börsen.







En annan natt i chock för 40 år sedan

Det var en socialdemokrati i djup chock som förlorade valet 1976. Det kändes som en statskupp, har Marita Ulvskog förklarat. Det måste ju vara något fel på en demokrati där det bästa partiet kunde förlora. Inte minst var många tjänstemän förvirrade. Det finns skildringar av att hur en helt regeringsovan och totalt oförberedd borgerlighet klev in i ett regeringskansli, där företrädarna tagit med sig både bibliotek och telefoner - för det var ju deras.

I slutändan vitaliserade maktskiftet ett politiskt system som vuxit alltmer in i sin egen logik. Till och med Ingvar Carlsson kunde sedermera se en poäng i att makten faktiskt efter 44 år skiftade. Den som tog den - Thorbjörn Fälldin - var en outsider från landsbygden. En bonde i en tid som än mer än dagens hyllade modernitet, då bland annat i form av kärnkraft.

Huvudmotståndaren, Olof Palme, var en perfekt retoriker som kunde spelet framlänges och baklänges. Ändå röstade folket fram centerpartisten som drog ut varje mening i långa hummande svar. Det är klart det kändes fel.

Konsten att missförstå en förändring

Politiskt är det orättvist att jämföra Thorbjörn Fälldin med Donald Trump. Fälldin var exempelvis in i det sista positiv till att Sverige tog emot flyktingar. I själva förändringen finns det dock likheter. Den här gången var det två familjer som varit delaktiga i makten från åttiotalet fram till det nuvarande valet som förväntades göra upp. Det blev dock varken någon ny president Clinton eller Bush.

Då liksom nu var det ett uppror mot ett etablissemang som tappat kontakten med det många väljare upplevde som sin verklighet. Båda gångerna var det tydligt vad som röstades bort men högst oklart vad som röstats fram. I slutändan blev åren 1976-1982 nästan lika socialdemokratiska som åren före och efter. Industristöd till hopplösa branscher toppade exempelvis. Möjligen var den mest bestående förändringen den skattereform som slöts med socialdemokraterna 1981.


Det här kan vara värt att minnas när Donald Trump nu installerar sig. Jag läste en artikel i NY Times om de domare han satt upp på sin korta lista. Ingen före honom har varit så öppen med sin politiska agenda vid tillsättningar till högsta domstolen. Till Federal Reserve får man gå tillbaka till sjuttiotalet och en era av hög inflation med svaga centralbankschefer för att hitta något liknande.

Det är förstås dåligt. Det är också en chock av Ulvskogska dimensioner för elitskolorna i öst och väst med Harvard i spetsen att vara exkluderade från listan. Däremot är det inga oerfarna jurister som är aktuella. Flera sitter exempelvis i delstaternas högsta domstolar.

Få löften levereras

I vissa delar tycker jag media gjort sitt bästa för att missförstå Donald Trump. Exempelvis verkar utspelen mot Baltikum främst ha handlat om att de ska betala för sig i NATO. I många andra delar är det som bekant Trump själv som satt den agenda som skrämmer liberaler.
Donald Trump says the possibility of overturning Roe v Wade is “a long, long way” offhttps://t.co/aqXRrHuV12
President Trump har dock i rask takt gjort avbön från en hel del av sina vallöften. Familjen Clinton är numera värdefulla medborgare och inte skurkar som ska buras in. Centrala delar av Obamacare verkar få vara kvar, homosexuella ska fortsatt få gifta sig och muren till Mexiko kan tänkas bli ett staket (vilket den redan är). Deportationerna av papperslösa har skurits ned till straffade och så vidare.

Det finns förstås ingen anledning att direkt ta det här utspelen som riktningen för de kommande fyra eller åtta åren. Frågan är dock om det går att dra den motsatta slutsatsen - att Trump kommer genomföra allt det världen oroar sig för. Det verkar inte så men vem vet.

Vad händer i ekonomin?


Många av de för ekonomin tunga utspelen väntar vi fortfarande på. Det har diskuterats mycket kring de stora utlovade skattesänkningarna och de omfattande utgiftsökningarna. Det kanske kan materialiseras men det finns en djupt rotad misstro i USA mot att öka statens skulder. Möjligen kan Donald Trumps medvind åtminstone tillfälligt blåsa över motståndarna.

Det verkar långt ifrån säkert att USA lyckas driva en ensidigt expansiv finanspolitik och samtidigt försämra handelsvillkor för omvärlden. I dagsläget är det i princip så att länder som Kina säljer billigt på krita till USA. Det är inte heller säkert att effekten på inflation och tillväxt blir så stor som Trumps administration hoppas.
Ett annat problem, som jag redan berört, är att avkastningen på de investeringar som nu sjösätts är sämre än det skulle varit om kapitalet istället investerats i tillväxtländer. Det brukar inte heller vara så där alldeles enkelt att få igång så många stora byggprojekt som man tänkte sig. 

Samtidigt finns en önskan från den nya administrationen att göra något åt FED:s stora balansräkning och kanske höja räntorna. Det skulle i så fall bli en stark inbromsning för ekonomin. Det alltså samtidigt som det blir en rejäl tempoökning via statsbudgeten. Nettot av det är svårt att överblicka.

Mer kol då? Nja, det beror nog mycket på priset. En möjlig direkt effekt av Trump vid makten är nog att överutbudet av energi drivs upp ytterligare. Det är i så fall också något som dämpar inflationen.



Mycket riktigt är FED:s hållning oerhört försiktig just nu. Det verkar vara öppet om det blir en höjning eller inte i december.


Låga räntor och kanske mer finanspolitiska stimulanser verkar alltså stå på agendan. Det i en ekonomi som redan går på högvarv. Med andra ord kanske inte förändringarna blir så stora på kort sikt i ekonomin heller. FED höjer långsamt och budgetunderskottet fortsätter växa men i nuvarande takt eller bara lite snabbare. Handelsavtal drar ut på tiden men vad mer är nytt?

En reflektion

Det kan helt enkelt i slutändan bli som för Thorbjörn Fälldin. Den som bryter makthegemonin blir till dess siste förvaltare och avvecklare, inte den som bygger något nytt. Det borde inte i längden glädja Trumps väljare.

För nog är en iakttagelse ändå rätt tydlig de första dagarna sedan han blev vald. Donald Trump är precis lika mycket etablissemang som sina företrädare. Han är bara starten på ett annat etablissemang. Jag kommer att tänka på Jesse Livmores klassiska citat när jag läser nyhetsflödet efter det amerikanska valet.
“Wall Street never changes, the pockets change, the suckers change, the stocks change, but Wall Street never changes, because human nature never changes,”
Jag är inte så övertygad av att landsbygdens folk får så mycket den här gången heller.  Det ligger i tiden att vara dyster över (eller mycket nöjd med) valresultatet. Ska jag, som brukar försöka hålla bloggen opolitisk göra en avstickare in i rena åsikter, så är min reflektion att här och nu verkar vinnarna i det här valet vara den klassiska mitten i det republikanska partiet. De verkar till slut lyckats få en företrädare som vinner demokratiska röster och tystar intern opposition.


Självklart kan allt från hög tillväxt till kärnvapenkrig följa på Donald Trumps seger. Det har bara gått en vecka än så länge. När jag håller på med våra investeringar är en av mina ledstjärnor att inte gissa och spekulera så mycket. Oftast går det att utgå från det som faktiskt görs och planeras.

Den som gör det med USA:s 45 president tillika den tredje som föddes 1946 får nog konstatera att vi vet inte för närvarande. Någon Thorbjörn Fälldin ska man nog inte hoppas på men kanske blir det även Trumps arv till slut det vi lämnar bakom oss, inte det vi rör oss emot.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Läs mer och anmäl dig genom att klicka här.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här


Upplagd av kl.
Etiketter: , ,

2 kommentarer:

  1. Gabbe18 november 2016 kl. 01:00

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gottodix20 november 2016 kl. 08:50

      Jag håller med den svenska kronan är minst sagt udda styrd. Riksbanken har ju varit mån om att inte dras in i en snabb valutaförstärkning som skulle slå mot inflationen och exporten. Effekten har dock blivit att landet med en av de högsta tillväxttakterna haft den svagaste valutan. Det blir nog tufft så småningom.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam