Motlut & motvind Millicom - ska man vänta på vändningen?

Alltid är det något som står i vägen för Millicom. Det ser ju så bra ut om det bara inte varit för ditten, datten eller dutten.

Källa: Börsdata

Operationen var lyckad, patienten dog

I stort sett rullar Millicom på som jag hoppades, bolaget alltså. Aktien har varit en sjunkbomb ända sedan vi tog in den i portföljen för ett år sedan. Med utdelningar återlagda ligger den 15-20 procent ned. I och med att utdelningen inte backat så har direktavkastningen vandrat uppåt. Nu ligger den på 6,3 procent.

Källa: Börsdata

Till skillnad från många andra telekombolag så finns det, åtminstone i delar av Millicom både en underliggande tillväxt både i antal användare och intäkt per kund (det som förkortas ARPU). Det är grunden i caset.

Dollar, utdelningar och riskvilja

Det var utgångspunkten för ett år sedan men jag så därtill tre andra trender. Då värdesatte marknaden utdelningar allt högre i lågräntelandskapet. Dessutom verkade dollarn (redan då) dyr mot tillväxtländernas valutor. Slutligen såg den riskpremie marknaden krävde för att investera i tillväxtländer väl hög ut.

Sedan dess har det gått utmärkt för utdelningsaktier och faktiskt var tajmingen för tillväxtländer inte så dum den heller. Den här hösten har dock en del makro som låg bakom investeringen gått åt fel håll.

Dollarn fortsätter uppåt. Det missgynnar Millicom som finaniseras i den valutan men får intäkter i tillväxtländernas. Det slår också mot både offentlig och privat konsumtion i länderna där Millicom är aktiva. För även här ligger det lån i dollar.  Samtidigt pressar stigande räntor allt som liknar obligationer - hit hör utdelningsaktier.

Den negativa Trumpeffekten

Slutligen är investeringar i tillväxtländerna de stora förlorarna av de lånefinansierade infrastruktursatsningar som nu åter är på modet i västvärlden. Jag inser det möjligen politiskt nödvändiga i de här satsningarna men nog är det en kapitalförstöring av stora mått vi är på väg att få bevittna. Rakt av ger det bättre avkastning att investera i produktion i länder med ekonomier med stor utvecklingspotential och gott om arbetskraft än i länder med låg tillväxt och en åldrande befolkning.

Nu agerar snart hela världen som Kina gjort länge och Japan gjorde innan det. Staten kanaliserar in medel i investeringar utan hänsyn till om de blir lönsamma eller inte. Det driver upp industriproduktion och särskilt bygginvesteringar men tränger undan annan produktion och ger dålig avkastning. Det här är ju medicinen IMF rekommenderar men nog borde särskilt erfarenheten från Japan för 25 år sedan avskräcka. Fast det är väl egentligen ett annat inlägg.

Kortsiktigt gynnar det investeringar i väst och missgynnar investeringar i tillväxtländer, vilket i längden blir ett bekymmer för ett bolag som bygger så mycket infrastruktur som Millicom. Notan syns på valutakontot och i upplåningskostnaden.

Omställningen fungerar

Källa: Millicom

Bransch- och bolagscaset i Millicom är intakt. I hela telekomindustrin pågår en omställning från intäkter från röst- och meddelandetjänster till nät och kabelteve. Den sista nischen håller som bekant redan på att konkurreras ut av nätdistribuerade tjänster som Netflix. Det finns för övrigt en helt ok plan för den traditionella telefonin också. Den blir alltmer en gratistjänst som används för att sälja datatrafik.

Källa: Millicom

Millicoms resultat tyngs  av att den traditionella telefonin, särskilt i Sydamerika, blir alltmer olönsam. Samtidigt växer antal abonnenter, mängden data de använder och intäkten per användare stabilt i samma region. Tynger gör även valutakurserna medan utvecklingen i Afrika visserligen är högst blandad men totalt sett ändå bra.

Ordvalet blandad utveckling är för övrigt något som nästan sitter bolagets DNA. Här är några aktuella exempel.

I Colombia blir Millicom överkörda av den dominerande teleoperatören. Nu har Millicom satsat på domstolsvägen via konkurrensrätten. Den matchen brukar i slutändan konsumenterna snarare än konkurrenterna vinna. Möjligen kan den potentiella tillväxten uppväga den tillbakagången.

Guatemalas ekonomi är i gungning. För Millicom har det förutom sämre efterfrågan märkts genom att bolaget förlorat intäkter från ett statligt uppdrag. Något som underligt nog ses som en engångseffekt i bolagets redovisning. En annan problemhärd är Tanzania.

Så här ser det ut för det mesta. Strategin fungerar i stort men störs oavbrutet av lokala problem. Hur ska man förhålla sig till det? En annan faktor är också tydlig. Det är svårt att få bra avbetalningstider på gjorda investeringar. För konkurrensen kommer snabbare nu än exempelvis när kabelteve rullades ut i USA och Europa. Då fanns upp till decennier av bra intjäning på inlåsta konsumenter att hämta. Riktigt så ser det inte ut längre.

Min reflektion

Vad är då min slutsats av allt detta? Jag är imponerad av att Millicom levererar det som planerats på snart sagt alla punkter. Jag nämnde inte kostnader eller investeringar ovan men även där lever bolaget upp till sina löften. Bra kundtillväxt på marknader med bra underliggande tillväxt och i en tjänst som passar bra in i digitaliseringen. Särskilt med en affärsmodell som uppenbarligen fungerar. Priset på aktien skrämmer inte heller.

Fast det är det där med motvind och ständiga punkteringar. Alla som cyklat vet att det är tuffa motståndare. Lägg till lite motlut i världsekonomin efter Trump och det är högst blandade framtidsförutsättningar vi tittar på. Fast det kanske bara är en lång bergsetapp i bolagets historia.

Jag har inte bestämt hur vi ska göra med vårt innehav. Det beslutet hittar du på Shareville eller i någon av uppsamlingarna om portföljen på Sparskolan.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Läs mer och anmäl dig genom att klicka här.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här