Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

fredag 18 november 2016

Fräscha upp geografin - den styr börsen igen

Vad är det som drar? Det är alltid en spännande fråga på börsen. Just nu verkar svaret vara vad som händer i olika länder. Lite ovant för oss som vuxit upp globaliserat.

Källa: TradingEconomics

Lite mindre lika

Temat inom både politik och ekonomi just nu är att gå isär. Britterna lämnar EU och USA har ledsnat på hela världen. Antiglobalisering är numera nästan lika självklart i debatten som antiperspirant är under armarna.

Det går att filosofera mycket om den förändringen, inte minst vad den betyder för världsekonomin framöver. Det går också att leta vinnare och förlorare i branscher, bland bolag, mellan olika råvaror eller i kampen mellan obligationer och aktier. Allt det där är rimligt men kanske inte det investeraren borde fokusera på?

En annan vinkel i tiden är att fundera på vad som är överdrifter. Allt som rör ekonomin uppfattas ju ofta som brus av många investerare. Frågan är dock vad som i så fall är bruset den värld med minusräntor vi kanske lämnar eller den med stimulanser vi kan vara på väg in i.

Vem kan med någon rimlig säkerhet uttala sig om så basala frågor som nivån på tillväxt, inflation, räntor eller börsens P/E-tal på sikt? Kanske är ett av globaliseringens problem att den gjort världen alltför komplex. Arbetslösheten i Svedala blir för nära knuten till fastighetspriser i Shanghai. Priset på aktier i Besqab styrs för mycket av räntebeslut efter Brexit och så vidare.

Möjligen är det här på väg att ändras.

Damma av kartboken

En uppdelad värld har många nackdelar. En möjlig fördel är dock att det blir enklare att investera utifrån geografi igen. Jag är uppvuxen med att d-marken alltid stärks mot italienska liran och för det mesta mot den svenska kronan. Det senare gjorde att det länge alltid var en bra idé att köpa svenska exportbolag. Det hade stod ju alltid inför radikalt sänkta kostnader när lönerna sänktes genom att kronan urholkades.

Källa: TradingEconomics

En graf av många som går isär just nu är den mellan amerikanska och tyska räntor, högst upp i inlägget. Det gapet nådde högsta nivån på 27 år idag. En annan är ovanstående som visar oron för att Mateo Renzi förlorar omröstningen om att ändra konstitutionen i Italien.

Källa: TradingEconomics
Vi kör en till. En av de viktigaste argumenten i den amerikanska valrörelsen var att Kina dumpar produkter till underpris i USA. En sanning med modifikation. Utbudsöverskott finns lite varstans men visst är det på många områden störst i Kina. En annan fråga, kineserna nog borde ställa sig, är hur länge de i praktiken vill ha betalt i reverser utställda i dollar.

Däremot är det inte självklart, som framgår av grafen ovan, att Kina skulle manipulera sin valuta för att den ska sjunka i pris mot dollarn. Snarare är det nog amerikanarna som nu driver en politik som stärker den egna valutan.

Bara en reflektion

Dagens inlägg är bara en liten reflektion kring ovanstående. Den trend vi verkar vara på väg in i är ländernas återkomst som tema även i investeringar. För åtminstone just nu är det viktigare att förstå vart USA, Tyskland, Italien och Kina är på väg än att försöka gissa nivån på globala räntor eller hur guldpriset utvecklas.

Det bara som en snabb reflektion en regnig fredagseftermiddag i november.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser  Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Läs mer och anmäl dig genom att klicka här.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam