Världen går inte längre i takt

Rubrikerna i WSJ:s nyhetsbrev Grand Central var verkligen talande i dag. Den första artikeln hade rubriken "Troubling Signs of Deflation in China" och handlade om att producentpriser fortsätter falla i Kina och att det nu leder till inflation under centralbankens mål. Efterfrågan på investeringar fortsätter falla utan att något hänt med konsumtionen. Den andra artikeln hade rubriken "Bank of England Signals Later Than Expected Rate Rise" och konstaterade att ekonomin i England påverkats av resten av Europa och nu måste räntehöjningarna vänta. I den fjärde "ECB’s Balance-Sheet Goal Takes a Hit" konstaterades att ECB just nu inte lyckas få balansräkningen att växa eftersom bankerna sätter in mer pengar än banken lyckas låna ut. I den femte "BOJ Board Member Calls for Government Progress on Reforms" klagade en centralbanksmedlem i Japan på att den där utlovade reformpilen aldrig kommer flygande. Mitt i dessa artiklar återfanns "Raise Rates Soon Or Risk Falling Behind The Curve". Poängen var att nu åker den amerikanska ekonomin iväg ordentligt och det vore dålig, för att inte säga farlig, penningpolitik att inte låta räntan följa med.

Det här är ju mer av samma jämfört med höstens nyheter (och mina tidigare inlägg). Reflektionen är väl snarare att man får blunda och hålla för ögonen för att inte se att alla lampor nu blinkar om en uppdelad världsekonomi nästa år.