Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 1 oktober 2017

5 nyheter som styr börsen - i höst snackar vi bank igen

Börsrallyt ska genom räntekurvan i veckan. Nordea kan köpa billigt i Tyskland. Krisen i HM. Slutet för svenska aktie- och fondsparandet Det plus nordkoreanska militärer med medaljer på benen i veckans nyhetskrönika.


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.





1 Hausse på börsen men i oktober snackar vi ränta igen

I brädspelet Nya Finans, som var stort på åttiotalet, gick det att lyfta upp kortet "Hausse på börsen". Då gällde alla slag dubbelt och belopp du skulle få räknades upp. Ungefär så kändes veckan som gick. September gick snabbt från osäkert till positivt till stekhett. Till slut summerades månaden till upp 5,6 procent. Bäst i år och bland de bästa septembermånaderna på 20 år.

Källa: Fondbolagens Förening
Höststarten har som bekant lite dåligt rykte. Främst för att några stora krascher inträffat i oktober, inte minst de 1929 och 1987 men även september har genom åren haft sina stormar. Den som tittar på data sedan 1999 hittar några riktiga rysare t.ex. i september 2000-2002 samt 2008 och 2010 men många andra år har det gått desto bättre med 2011 som topp med en septembermånad där börsen steg knappt 9 procent.

September och oktober är alltså varken bra eller dåliga börsmånader, för den som tror på sådant. Däremot är de volatila. Det är en inte orimlig tanke. Året går mot sitt slut, höstens nyheter kommer in och alla som har ett resultat för året att förvalta (läs proffsen) vill hamna rätt innan det är för sent. Det var inte heller så vid min snabba koll att det fanns något samband mellan hur det gick i september med hur det sedan gick oktober.

Nyhetstunga månader med mycket pengar i spel på marknaden är nog den bästa beskrivningen av början av hösten. Säkert riktigt roligt för den som är trader men inte i sig något vi andra behöver oroa oss för. Möjligen kan däremot en något större kassa komma till sin rätt.

Hur som helst så kom alltså omställningen med en rejäl kraft även den här gången. Inte riktigt men nästan hela sommarens nedgång sopades undan på bara drygt tre veckor.
Så varför det tog sådan fart? En hel rad faktorer, där de flesta varit kända och det på ett sätt framför allt är faktiskt är marknaden som tvekat. Om vi börjar med en som inte var uppenbar, så landade och studsade dollarn något. Upp tre procent mot kronan i september och även starkare mot euron. Sedan har ekonomiska data i stort sett varit positiva, vilket också glatt marknaden. Några hårda beslut eller hot om framtiden hördes inte heller från centralbankerna.

Lite guldlocksläge därmed. Konjunkturen syns det inga hot emot så ska något skaka börshösten så är det i så fall räntorna.
I USA blev det i veckan något slags avig lättnad att skattereformen till slut lanserades med buller och bång men utan allt för högljudda invändningar. Samtidigt var reformen så långt presenterad som allt till och alla. Finansiering direkt eller ökade lån berördes inte. Det gjorde inte heller den kniviga frågan hur omfördelningen av skattetrycket mellan olika delstaters kommer att hanteras.

Källa: TradingEconomics
Strunt samma tyckte marknaden som satte ny fart på reflationstemat från förra hösten. Här illustrerat av att vi åter är inne i en period där räntor och börs vandrar gemensamt uppåt. Ränteskillnaderna mellan USA och omvärlden har också stabiliserats, där det nu om något är tillfälligt hårdare tryck uppåt i USA och så fall även på dollarn att stärkas.
Sammantaget är det upplagt för en verklig raksträcka för Stockholmsbörsen att gasa på ordentligt på innan det är dags för vinterdäcken. Riktigt så enkelt är det dock inte men nästan, vi tar en titt på en kurva en bit fram -  det där med räntorna och stimulanserna. I den lokala svenska debatten har det där mer handlat om hur bostadsmarknaden reagerar men effekten och riskerna finns förstås i alla tillgångspriser. En intressant skillnad är att numera utgår börsen från låga räntor ett bra tag framöver medan bostadsköparna enligt media snabbt behöver börja vänja sig vid stigande.

Börsen riktar sin blicken mot rapportsäsongen just nu. Det ser fortsatt bra ut även om veckan, precis som jag skrev i förra krönikan bjöd på några spridda vinstvarningar. På det hela taget ligger dock förväntningarna på att bolagen ändå ska leverera rätt starka siffror när de om någon vecka kommer igång på allvar.

Källa: Börsdata
Fingranska det och en intressant detalj om september kommer fram. Det är ordentligt rally i verkstad, igen, som jag skrivit om, men finanssektorn hinner inte med. Det är inte den klassiska reflationsmiljön utan här är det flaggat för en ordentligt stark konjunktur. Andra halvan av september tar det dock fart även i finansaktierna. Det vill säga räntorna kommer med i bilden igen även på börsen. Inte så omtalat ännu men helt klart en bubblare för vad som styr marknaden i oktober.
Svårbedömda och än en gång för börsen viktiga amerikanska jobbdata som kommer in på fredag blir en riktig vattendelare. Det finns fyra lägen. Broms i konjunktur (osannolikt), ok jobbtillväxt men fortsatt långsam lönetillväxt (relativt troligt). mittemellanläge som ingen kan uttala sig säkert om (troligt) och extremt starka siffror (osannolikt).

Källa: Fed St Louis
Med redan från början överköpta börser, där nu många väntar på ett tillfälle att landa lite är ett troligt scenario att diskussionerna om en decemberhöjning av räntan kommer igång på allvar igen i USA. Det har ju legat i korten men med alldeles normala siffror på fredag skulle det mycket väl kunna bli svårt att bedöma hur sannolikt det egentligen är.

Lutar det åt det positiva hållet är det lätt att se att bilden ovan blir den som får störst effekt på kort sikt. Högre amerikanska korta räntor, som är de mest känsliga för FED-besluten, har nämligen tagit tag i de långa räntorna. Ett tecken på att just nu styrs räntemarknaden mer av förväntningar på FED än av oro eller hopp kring ekonomin.
Om vi håller oss till scenariot att konjunkturen globalt håller och att trycket uppåt består på räntan, då är bankerna de möjliga vinnarna i oktober medan verkstad bör kunna behålla ett försvagat momentum. Relativa förlorare i det scenariot blir med defensiva aktier och utdelningsfokuserade bolag. Med andra ord rätt likt förra årets avslutning. Det är inte för inte som det samma ord - reflation - kommit i fokus.

Fast osvuret är bäst, för visst kan det lika gärna komma ett nytt tryck nedåt på räntorna, även om det inte är huvudscenariot. Bäst framstår det att helt enkelt lägga ifrån sig jobbet en stund på fredag och kolla hur börsen, valutorna och räntan reagerar när siffrorna släpps.
Stimulanserna då? Var det inte där det skulle börja bromsa nu. Ja, delvis och långsamt är svaret. För Å ena sidan är det sant att jämför med amerikanska stimulanser har nu börserna börjat klara sig själva eller om du är mer nervöst lagd frikopplat sig.
Den som tittar närmare ser dock att börsen just nu lever i den bästa av två världar. Bokstavligen eftersom konjunkturen kommit men Europa och Japan fortfarande kör på med stimulanser som håller även den delen av börsuppgången vid liv.

Det är orealistiskt att ekonomin och marknaden kan elda på i nuvarande takt, om stimulanserna utanför USA skulle avta. Det däremot är det realistiskt att de gör. Så utan att vara alltför mycket av en tråkmåns så har vi, trots den starka september ännu inte sett vad effekten blir av en stramare politik från centralbankerna framöver. Det leder till den sista skruven i resonemanget. Den åtstramningen kommer dock inte nu. För så starka data lär det väl inte bli i närtid, eller?


2 Butikskrisen är ett faktum

Jag vägde lite fram och tillbaka om HM:s svaga rapport skulle få toppa krönikan. Det gick ju dåligt även för Lindex i veckan, så nu är vi nog framme vid den krisstämpel som redan omgärdar amerikansk handel. Den som följde twitterflödet kunde se inte bara missnöjda småsparare utan i tät följd olika tunga spelare vädra sin frustration över att HM inte tar sina problem på allvar.
Ovan är det Magnus Råman på Handelsbanken som målar upp en situation i HM som kommer att ta många år att reda i. Först måste butikskrisen tas på allvar, sedan ska den åtgärdas, marknadens förväntningar skruvas ned och så kanske långt fram en ny era av framgångar komma till bolaget som han ändå ser mycket positivt i om än på riktigt lång sikt.
För min del konstaterar jag till en början att om det går bra i näthandeln och nya marknader (exklusive Kina) fortfarande ser ok ut, då går det inte längre att blund för hur illa ställt det är i butikerna på mogna marknader. Jag tillhör med det gruppen som tror att det kan behövas butiksneddragningar på åtminstone 5-10 procent redan på kort sikt. Det har fått många analyshus att nu börja dra ned förväntningarna på HM.
Jan Gléven med en bakgrund i flera tunga ekonomimedia är värd att följa på twitter, där bland annat hans portfölj läggs ut med jämna mellanrum. I den här diskussionen bidrog han med den här mycket träffande videon från Wall Street Journal om en amerikansk småstad, dess butiker och gallerior. Kolla in den, tar bara någon minut.
När ni ändå klickar på mediafiler så ta och lyssna på Jim Cramers Mad Money från i fredags. En riktigt bra podd som jag med nöje lyssnar på när jag får en stund över. I det här avsnittet är passagen om framtidens gallerior inte så dum - tänk Atrium Ljungberg bland de svenska.

Frågan är väl hur ont  det ska göra innan det börjar kännas bättre att åter hyra ut ytor för kommersiella möten mellan företag och konsumenter. Byråkratiskt formulerat? Jo, jag vet men vi snackar inte butiker längre.

3 Lär känna ledningen

Jag ska ärligt säga att det finns bolag jag irriterar mig på. Hit hör Nordea som i sina olika skepnader och med olika ägare varit inblandade i och skapat en hel del problem de senaste tjugofem åren. Den som tar ett steg tillbaka från de konkreta diskussionerna om vad som hände och vem som ansvarat för vad i bolagets brokiga och blåsiga historia ser dock en annan sak. Det här är en bank som har expansion i gener och affärsmodell.

Källa: Börsdata
Synen att större banker alltid är bättre har ifrågasatts efter finanskrisen. I Europa har det till och med varit storleksrabatt, där stora banker haft lägre pris på eget kapital än medelstora medan de mindre som funnits kvar antingen stigit i värde som möjliga uppköpskandidater eller fått en premium för att de, som Avanza hos oss, varit tekniska nydanare.

En av många möjliga framtidsscenarier är att det här kan komma att förändras. De största bankerna har haft myndigheternas blick på sig. De kan vara på väg att lätta. Framför allt har diskussionen om to big to fail kommit i bakgrunden för återfödd önskan att EU ska ha starka finanscentra. Det är också så att det finns många fortsatt billiga banker, vissa helt på fallrepet medan andra mer kämpar på med otillräcklig lönsamhet och strukturförändringar.

I den gruppen finns vårt innehav Commerzbank. De har också en annan egenskap Nordea har lång erfarenhet av - staten är numera huvudägare. Tyska politiker har bara en plan för banken. Den ska säljas. Perfekt för en köpare som har lång erfarenhet både av att förvärva och integrera krångliga banker. Förstås finns risken att det så småningom går åt pipan igen också i kort, för det ligger väl i Nordeas DNA det med. På kort sikt är det dock en intressant förändring för den snart finska storbanken.

I bakgrunden finns också en ny syn på marknaden som åter börjat gilla stora banker. Den nya förebilden är Amazon. En bank är ju trots allt bara ett stort informationsflöde. Om det då finns stordriftsfördelar för Amazons kunddata, så borde väl samma sak gälla i finanssektorn. Big is beautiful kan mycket väl bli det nya mantrat.
Betydligt mer än bara fusk verkar däremot varit problemet Volkswagen, vart efter historiens olika delar nu steg för steg nedtecknas. En faktor som inte är så omtalad är att alla som hade något att säga till om i den här historien var ingenjörer. En alldeles utmärkt grupp som väl samhället för det mesta behöver flera av men precis som i alla yrkeskårer kan det ibland bli för mycket av det goda.

Det var ingenjörer i ledningen som styrde ingenjörer på golvet. Motorchefen kom senast från framgången att byggt Porsches vinnande motor till Le Mans 24-timmarslopp. Ska vi gissa att råd från bolagets miljömuppar och jurister vägde ganska lätt? För här var det bensin i blodet som gällde.

Något som säkert bidragit till många av de framgångar Volkswagens märken haft genom åren. Frågan nu är väl hur ska människorna som konstruerade de här dieselmotorerna på allvar kunna konkurrera med bolag som redan från början går på el. Fördel Tesla om bolagskulturen avgör.
I veckan kom också beslutet från kommissionen att Scania, ska betala 8 miljarder för att ha deltagit i en mångårig kartell både om priser och för att förhindra utveckling av ny miljöteknik. Bolaget har överklagat men med beslutet på bordet blir frågan ändå öppen om hur det står till med kulturen i ett av bolagen som varit med och format vår egen Sverigebild.

Än mer problematiskt, om jag ska uttrycka en egen åsikt, är att Svenskt Näringsliv nu sitter med vad som måste ses som en lam anka i etiska diskussioner. Leif Östling åkte dit för kartellbrott under sin tid på SKF och så nu igen för hela den tid han satt som ledare för lastbilstillverkaren.

I en tid när diskussionen om bolag och företagsamhet cirklar kring sådant som oskäliga vinster i välfärden framstår han onekligen som en stor black om foten för sina medlemmar. Att ingen verkar se det - det är en kulturfråga. Varför sådant som jaktresor på bolag och julfester på myndigheter är det som istället hamnar i media? Det är en fråga för journalisterna att fundera kring.

4 Sparbubblan ingen pratar om

Prispressen på sparande har varit stark de senaste åren med fallande courtage och indexfonder som vinner mark från aktiv förvaltning. För att den varit för dyr är min slutsats. I bakgrunden finns nämligen fortfarande behovet, rätt eller fel, att någon ska hålla dig i handen när du investerar. Den stora förändringen är att den inte längre är en mänsklig rådgivare utan en automatisk.

Det är modeller, pengamaskiner, vinnarstrategier och robotar för hela slanten du betalar numera men är det bra? Det tittar jag på i senaste numret av Värdepappret. 


Det är vaktombyte i problembeskrivningen kring den svenska ekonomin. Efter finanskrisen stod som bekant Anders Borg med små papperslappar om att boräntorna måste ned i takt med räntorna. Sedan försökte Stefan Ingves få Riksbanken att strama åt via räntehöjningar för några år sedan. Det gick sådär och istället följde som bekant en era av ultralåga räntor, stimulanser och svag krona. Även om det det ändå hänt en hel del för att strama åt lånen via högre kapitalkrav på banker samt lånetak och amorteringskrav på konsumenter.

Nu blir Stefan Ingves kvar och med det en kraft för en rätt teknokratisk syn på ekonomi. Det är mer vrid och mickla än långsiktiga strukturförändringar, vilket kanske är bra. Istället är det politikerna och i den allmänna debatten som pressen på kapital ökar. För det handlar inte bara om lån utan även om sparande, som jag konstaterade häromveckan.
Skatten på sparande höjs om budgeten går igenom och kanske kommer snart avdragen för lån att begränsas ytterligare. Det finns redan tak för hushållens avdragsrätt som det inte talas om så ofta. Lite underligt, eftersom den som vill minska ränteavdragen har det allra enklaste verktyget i att sänka det taket stegvis. Det skulle slå hårdast mot dem med högst lån i absoluta belopp, vilket är de som bor i Stockholms innerstad och också har högst inkomster. Låter rent politiskt som ett öppet mål.

Nåja, det som inte diskuteras så mycket är vad effekterna blir av det här åtstramningarna. Det som direkt berör bostadsmarknaden har Lars E.O. Svensson skrivit om på Ekonomistas i två inlägg. Han visar att det är en myt att svenska bolånetagare skulle behöva dra ned konsumtionen väsentligt om räntorna steg och att deras betalningsförmåga är god även vid ett ordentligt högre ränteläge.

Däremot ligger det väl nära till hands att Sveriges rekordstora sparande kommer att dras ned ordentligt framöver. Grupperna med längst tidshorisont och därmed behov av att till exempel spara till pension måste amortera på de lån man också normalt bygger upp tidigt i livet. Dessutom blir lånen dyrare och sparandet beskattas hårdare.

Netto? Ja, det kan vara bra att komma ihåg att det breda svenska aktie- och fondsparandet är lite en nationell egenhet. En konstruktion med start i 80-talets allemansfonder. När förändringarna nu kan gå rätt snabbt är det fullt möjligt att kraschen inte alls kommer på bostadsmarknaden utan att det blir den privata sparmarknaden som faller ihop. Förstås riskfyllt för många, inte minst nätbankerna men även svenska storbanker har byggt sin lyckade affärsmodell på en privatmarknad där de både lånar ut dyrt till kunderna och sedan får dem att spara i dyra fonder.

Det kan vara slut med det inom bara några år.


5 Gigekonomin och fjärillseffekter

IKEA köper ett bolag som förmedlar gigjobb. Ni vet de där småhuggen som beroende på sektor även kan kallas sådant som att vara timmis eller SMS-jobb. Dagens Industri skrev i veckan om att den här sektorns framväxt bidragit till att hålla nere lönerna och därmed inflationen.

Säkert är det så men det är också en omställning som är svår att undvika. För det är tjänstejobben som ökar och där är matchning mellan behov och utförare större än om du ska stå vid löpande bandet hela dagarna. Är det konsert är det många som vill åka med en spontant poddtaxi, inte annars.
I Sverige har vi fortfarande en något antingen romantisk eller skräckslagen inställning till den här nya ekonomin. Säkert eftersom vi genom kollektivavtalen haft en starkt reglerad arbetsmarknad. I andra delar av Europa, särskilt där arbetslösheten ligger högre, ser det helt annorlunda ut.

Här är gigekonomin mycket större men under sitt gamla namn. Den svarta eller gråa ekonomin. Stora grupper arbetar i delar av ekonomin som inte omfattas av skatte- och socialförsäkringssystem. Det i sin tur sätter fingret på en av förklaringarna till det förändrade politiska landskap vi sett de senaste åren. Statens räckvidd och förmåga att nå alla medborgares vardag har försämrats. Det gäller inte bara den del i toppen som kan flytta sin kapital och ibland sin kompetens till andra länder utan det gäller även en växande grupp som faller utanför samhällets vanliga strukturer.
Det förändringstrycket behöver dock inte alltid vara negativt. För det ökar också kraven på staten att leverera något tillbaka till medborgarna. Det illustreras av den här artikeln från Financial Times om hur pressen amerikansk skifferolja satt på den Saudiska ekonomin tvingat landet till en rad reformer. Plötsligt kommer nyheten att kvinnor kan få högre befattningar i statsförvaltningen och ännu mer spektakulärt - får köra bil.

Det är inte alltid dåligt när staten tappar greppet om sitt folk.
Slutligen. Greppet om det egna landet är det ingen som ifrågasätter att regimen i Nordkorea har. Lugnare därifrån för ögonblicket medan det bland annat pågår en del diplomati bakom kulisserna. Om den lyckas tycker jag deltagarna är värda en medalj... till.

I veckan är det jobbsiffrorna på fredag som räknas. Plus förstås fortsatt spaning på vinstvarningar inför rapportsäsongen. Min gissning är att nästa krönika kommer snacket om räntorna och bankerna ha spritt sig vidare även till andra media. Håll ögonen öppna och lägg på minnet var ni såg det först.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser.

 På gång med nya Veckan! till dess får ni hålla till godo med förra avsnittet.


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 

Upplagd av kl.
Etiketter: ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam