Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 19 oktober 2017

Helt kort om för- och nackdelarna med min investeringsstrategi

Jag måste inse att jag är annorlunda i mitt sätt att investera men är det bra eller dåligt? Tittar på exemplen Cellavision, Handelsbanken och Telia för att hitta ett svar.


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Livet som annorlunda

Jag är fortfarande mitt i min makrobedömning som sedan följs av min inriktning för våra investeringar det kommande kvartalet. Den är extremt viktig för mig, så jag lägger en hel del tid på att fundera igenom den. Därav att det varit helt tyst på bloggen några dagar. Det och att jag, som jag skrivit om tidigare, dragit ned tiden jag hinner lägga på det här intresset i takt med att mitt ordinarie arbete krävt allt mer tid.
Som vanligt vill jag puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar och vill bidra till något bra – lägg en slant på min insamling till SOS Barnbyar. Det gör skillnad!
Hur som helst - det dröjer alltså ytterligare lite innan jag landat i vad jag tror om ekonomin framåt. En hel del idéer är redan på plats men helheten får dröja några dagar till. Jag tänkte istället skriva helt kort om hur jag tänker investeringar och ge tre konkreta exempel på att det, åtminstone som det verkar, är väldigt annorlunda jämfört med min närmaste omgivning av småsparare och redaktioner som vänder sig till oss småsparare.


Helhetsperspektivet


En viktig del av mina investeringar är att ha ett ramverk om vad jag tror om ekonomin framöver, både på kort och på lite längre sikt. Till det lägger jag min syn på mega- och branschtrender samt olika bedömningar av investeringsklimatet, inklusive sådant som riskvilja och kapitalflöden, samt förstås tankar kring börsens värdering. Det här sätter tillsammans med vår strategi ramen för våra investeringar.

Det är inte alltid jag agerar på allt jag noterar och funderar kring i mina makrobedömningar. Däremot är det där jag letar och det är sällan jag går in case som går på tvären mot mitt ramverk. Portföljen brukar också nära följa min inriktning. Om jag ändrar mig beror det normalt på att jag ändrat min syn på hela ekonomin. Inom ramarna väljer jag däremot bolag och aktier, som tror jag, de flesta andra fundamentala investerare med ett försök att identifiera långsiktigt värde som överstiger nuvarande aktiepris. Även om jag, igen tror jag, nog lägger mer tid på att formulera förändringen - "caset" - som ska leda till att det möjliga värdet slår igenom i aktiepriset.

När jag började investera insåg jag inte hur annorlunda den här ansatsen var. I svenska tidningar är det mest lösryckta aktietips och modellportföljer medan den sociala sfären är välfylld med stock pickers och modellinvesterare av alla slag. Många är både kloka och skickliga men det är rätt sällan jag direkt kan tillämpa det jag läser i min sociala medienärhet. Det får bli inspel och idéer samt inte minst stöd i fakta, vilket på sitt sätt är alldeles utmärkt. Däremot kan jag ibland känna mig lite vid sidan av de stora strömmarna i medieflödet kring investeringar. Helt oavsiktligt faktiskt.

Skälet att jag inte begrep hur udda min modell var är att det är den som lärs ut på ekonomilinjer och den som till exempel de stora investmentbankerna arbetar med. För mig var det här helt självklart - jag har ju ingen annan bakgrund som investerare att falla tillbaka på. Precis i början av arbetslivet var det på vippen att jag hamnade i finansbranschen som makroanalytiker, så det är klart mina tankar vandrat i den här riktningen. 

Vart efter åren gått och vart efter jag insett hur mycket jag avviker från den småspararvärld jag lever i så har jag reflekterat en del kring det där. Vad är det för- och nackdelar med att som småsparare följa en metod som egentligen är utformad för gigantiska investeringsmaskiner med tusentals anställda.

Till att börja med är det som överhuvudtaget gör det möjligt att jag läser mer än jag analyserar. En annan skillnad, verkar det, jämfört med många kollegor som jag uppfattar lägger mycket tid på att själva plocka isär och värdera bolagens redovisning. Jag är på det sättet mer en del av det som i förvaltarvärlden kallas för buy side än på sell side. Jag letar ständigt efter bra beslutsunderlag. När jag hittat dem består min analys av att försöka avgöra vad som är rätt beslut. Betydligt mindre tid går till genuina basanalyser, där jag från grunden analyserar igenom bolag bit för bit. Det finns några undantag i portföljen men oftast är jag, mitt rykte till trots, rätt ytlig i mina analyser.

Helhetsperspektivet och kontroll på vad jag behöver veta är viktigare än att vara smartare än omgivningen med de allra djupaste analyserna.

Exempel 1: en meningslös analys

Igår kom ett utmärkt exempel på möjligheten att tillämpa mitt sätt att investera. Dagens Industri hade en - jag måste för tydlighetens skull vara lite hård mot den annars skickliga redaktionen - fullständigt meningslös analys av Cellavision. Det stod inget alls om bolaget och slutade i slutsatsen att aktien är högt värderad. Reaktionen på börsen var stenhård med 8 procent ned igår och ett fall även idag. Alldeles nära inpå rapporten kan man även vara rätt trygg med att det inte är några stora förvaltare som påverkar utan det är mest vi småsparare.

Med mitt sätt analysera är jag trygg i att den här analysen överhuvudtaget inte är något jag bryr mig om. Jag visste redan att aktien är dyr (vem visste inte det och förstod det först när det stod i Dagens Industri?). Skulle riskviljan på börsen ändras, realräntorna stiga, kronan försvagas eller förstås framför allt något negativt komma från bolaget - då skulle jag förstås vara beredd att tänka om.

När det kommer för mina beslut oväsentlig information som påverkar priset är det bara att tacka och ta emot. För det ger köp- respektive säljlägen. Med detta alltså inte sagt att aktien inte är dyr (de har jag skrivit om många gånger) bara att det är ointressant för bedömningen att Dagens Industri skriver det. Poängen här är att det som väckte mitt intresse alltså var att jag noterade att det kom in brus i aktiekursen. Om det räcker för ett beslut är inte självklart men det är helt klart intressant.

Nackdelar då? Ja, i det här fallet är det väl uppenbart. Jag är beredd att strunta i en hög värdering baserat på att jag inte ser de förändringar i omvärlden som skulle sänka Cellavision på kort sikt. Med det blir förstås risken att hamna fel beroende av att jag snabbt fångar upp om förutsättningarna i eller runt bolaget ändrar sig.


Exempel 2 - bra bolag svårläst framtid

Handelsbanken är en favorit även för mig. Välskött, lönsamt och pålitligt. Förvisso är aktien dyr. P/B-talet är, enligt Börsdata, nu 1,7 och avkastningen på eget kapital 11,4 procent att jämföra med t.ex. 2012 när P/B-talet 1,3 och avkastningen på eget kapital 13,6 procent. Sämre på båda punkterna således.

Det hade jag kunnat leva med om det bara var långsamt stigande räntor och en stark konjunktur som låg i korten. När det även, eventuellt, är någon form av press på bostadsmarknaden blir jag mer osäker. Nu steg utlåningen och vinsten på bolånen igen - hur länge kan det fortsätta? Troligen pressas även det privata sparandet om t.ex. ränteavdragen begränsas. Det rimliga i mina ögon är att det snart tar stopp för tillväxten i lönsamheten på hushållen.

Kanske kan mer affärer till bolag bära upp det här och möjligen går det att landa satsningen i Storbritannien på ett bra sätt trots Brexit. Mest grundläggande är förstås det där med att Handelsbanken är en bra bank. För min del räcker dock inte det. Det yttre förutsättningarna innebär för hög risk.

Nackdelen? Ja, den är väl även här uppenbar. Det är klart det kan vara så att Handelsbanken är en bra investering baserat på sina gedigna kvaliteter, att direktavkastningen ligger över 4 procent och att det nu finns mer kapital än bankens riskmodeller kräver.

Exempel 3 - nystädat i bolag och omgivning


Nästan den motsatta situationen är det i Telia. Det är långt ifrån ett välskött bolag i mina ögon. Med facit i hand har nästan alla satsningar utanför Sverige, Finland samt möjligen Norge och Baltikum varit fel. Nu är dock de flesta misstag gjorda och framtiden ser inte alls ointressant ut för ett investeringstungt bolag i en lågräntemiljö där konsumtionen stiger.

Dessutom kan börsklimatet så småningom slå över till mer defensiva alternativ och om räntorna landar relativt lågt ser den trygga avkastningen aktien ger intressant ut. Det är inte mitt i prick med mina tankar om börsen framåt men det är en intressant hedge i vår portfölj, för att styra risken rätt.

Nackdelen i det här fallet? Ja, Telia har haft dålig tillväxt länge och sitter kvar med många problem. Verkligen inget självklart alternativ för den som enbart gör en bolagsanalys.

Min reflektion

Det jag ville illustrera i dagens inlägg är att det går att tänka annorlunda än köp eller sälj på enskilda rekommendationer men även att vrida på case på ett lite annat sätt än bara utifrån bolaget eller för den delen aktien. Om det är fågel, fisk eller mittemellan? Vet inte. Det är annorlunda.


/Jacob Henriksson, Gottodix
Nytt avsnitt av Veckan! i helgen, här är senaste avsnittet.


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här 



4 kommentarer:

  1. Bra inlägg, spännande och reflekterande kring ditt sätt att tänka! Det är spännande att fundera över megatrender ibland, även om jag ofta hamnar i enstaka aktier när jag tänker investeringar.

    Men vad lägger du i begreppet megatrender?

    En sådan megatrend skulle kunna vara risk, försvar, trygghet, säkerhet: världen är fortsatt en ganska otrygg värld (om otryggheten är upplevd eller "riktig" spelar kanske mindre roll), såväl på en civil individ/företagsnivå som på nationell och militär nivå. -> köp företag som Securitas, G4S, Saab.

    En annan megatrend är kanske en åldrande befolkning och omvårdnad av dem i de välutvecklade samhällena i den rika västvärlden. -> köp Northwest healthcare och liknande företag.

    Är detta exempel på megatrender (helt kort beskrivna) och de case som då faller ur dem eller menar du något annat sätt att tänka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Definitioner och avgränsningar blir ju alltid lite subjektivt men för mig är det trender över längre perioder som fortsätter trots att andra faktorer skiftar.

      Några vi haft är:
      - globalisering
      - kreditekonomin med stigande skulder
      - fallande räntor och inflation
      - konstant efterfrågeökning och höga investeringar
      - mekanisering
      med flera

      Några som pågår:
      - digitalisering
      - automatisering/robotar
      - genteknikens möjligheter
      - åldrande befolkning

      Några som bubblar men är otydliga
      - kanske ökad åternationalisering och stärkt statsmakt igen?
      - slutet för låneekonomin?
      - megastädernas framväxt
      - ändrad syn på arbete/välfärd
      - ändrad syn på hälsa
      - jämställdhet och skiftade maktmönster även på andra områden
      - stam- och nomadsamhället
      - Lokal produktion (3d-skrivare)
      - Tjänstefiering av samhället och gigekonomin

      Med andra ord. Det är som allt annat. Spännande att diskutera men inget är givet. :)

      Radera
  2. Hej!

    Återigen en mycket bra artikel med bra perspektiv och konkreta exempel.

    Jag läste nyligen denna artikel om investment teman (som kan vara trender, förändringar, problem eller områden med särskilda möjligheter). Jämfört med att investera och analysera enbart med makro ekonomi + bolag & sektor analys. Många punkter var bra tyckte jag. Och poängen var egentligen samma som din, att det är nyttigt använda olika perspektiv för att hitta rätt portfölj sammansättning och rätt bolag. Onekligen inte omöjligt man når olika konklusioner om bästa möjligheter i finanssektorn och man tänker "hur kapitalisera på kryptovalutor?" eftersom svaret kan ligga i teknologisektorn. Eller exemplet med ren energi som kan finnas som små tillväxtmotorer inom större energi bolag eller konglomerat, eller som nischade småbolag och underleverantörer. Särskild vid teknikskiften och nya affärsmodeller kan svaret ligga utanför etablerade sektor-definitioner.

    http://www.etf.com/publications/journalofindexes/joi-articles/6411-better-than-sectors.html?nopaging=1

    Fortsatt trevlig helg.

    Stian

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det kanske så att tematiska investeringar tagit över? Vi lever ju i en värld av hybridisering, där branscher glider in i varandra - som inom fintech där Apple numera är en av spelarna. Intressant inspel och artikel!

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam