Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.
Några alternativ utkristalliserar sig
Det är alltid roligt när bloggens inlägg plockas upp i diskussioner både med andra sparare och olika proffs. Inlägget igår om att det är något som inte riktigt stämmer med verkstadsaktiernas utveckling fick en viss sådan spridning.Rörelsen är så stor och så snabb i €/$ att det kan påverka börsen under längre tid. Om der inte var en blow-off topp vi såg i måndags....— Fredrik Wilkens (@villatoca) 31 augusti 2017
Min fråga i gårdagens inlägg var hur det kommer sig att verkstadsaktierna så långt faktiskt backat mindre än dollarn om än något mer än index sedan i slutet på maj. Det gör ju till exempel att för en amerikansk investerare så har det svenska verkstadsindexet faktiskt stigit i värde trots valutamotvinden.
En av förklaringarna flera varit inne på, bland annat Gabriel Erixon på Molekylär Ekonomis Facebooksida, är att numera är tillverkningskedjorna så pass internationella att valutaeffekterna avtagit. Näraliggande den förklaringen är att euron är en viktigare del i en svensk valutakorg. Det är två riktiga iakttagelser som båda kan ha dämpat effekten men som knappast förklarar den fullt ut.
Sedan fick jag av en högst rimlig teori av Fredrik Wilkens ovan - marknaden har inte riktigt bestämt sig varken om dollarn eller om dollareffekten ska räknas in fullt ut. Det tycker jag verkar stämma väl med att dollarn nu rört sig fort ett tag. Om den nedgången håller i sig, så kommer effekten att slå igenom. Det är dock inte säkert att den gör. Med andra ord - det finns en latent nedgång kvar i verkstadsaktierna om inte dollarn landar snart.
Nästa inspel kom från EFN Börslunch där frågan plockades upp i inledningen av dagens avsnitt, vilket förstås var roligt. Det här är för övrigt, liksom Fredriks twitterkonto, något jag varmt rekommenderar att ni följer. Smarta och lättillgängliga men ofta med lite mer djup än i andra kanaler i båda fallen.
På EFN var Mattias Sundling från Danske Bank och Pierre Mellström från Handelsbanken rätt överens om att vi ännu inte sett de nedrevideringar som dollarkursen kommer att leda till. Runt 3-5 procent till i sänkningar räknade Mattias Sundling med. Han framhöll samtidigt att det finns en effektiv kudde mot nedgångarna i form konjunkturcykeln samt pekade på att det trots allt varit en tvåsiffrig vinsttillväxt (om än från låga nivåer sticker jag in). Det var ju den tes jag vred och vände mest på i gårdagens inlägg. Pierre Mellström höll i stort sett med men underströk också att utvecklingen av metallpriserna är ytterligare en faktor i ekvationen.
Min reflektion
Min egen reflektion av de här diskussionerna är att frågan ändå måste sägas vara en av de relevanta att följa den närmaste tiden. Kanske är det så att den starka konjunkturen lyfter verkstadssektorn. Det kommer onekligen många data i den riktningen. Det tror jag är ett starkt argument. Kanske vänder dollarn uppåt snart igen. Det tvivlar jag på. Kanske har inte effekten av dollarnedgången vägts in i kurserna ännu. Det känns i vart fall inte orimligt, både eftersom de är en osäker faktor och för att börsen tenderar att reagera ganska gradvis.Den som tittar på de tre delförklaringarna ser att det är ett rätt svårläst läge. I den situationen handlar det mer om att följa med utvecklingen och snabbt försöka greppa vart åt det barkar än att spekulera för tidigt i vad som är rätt och fel.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Klockrent inlägg :)
SvaraRaderaJag brukar oftast följa EFN när jag har tid, dock då i podd-form då jag oftast är på springande fot. Funkar lika bra men såklart lite tråkigt att inte kunna se de vackra grafer som presenteras
Ett topic jag tycker är intressant att reflektera över: Det senaste året har världsbörsernas svängningar åtföljts av en tydlig förändring i diskursen kring vad som orsakar svängningarna. Vid Brexit-omröstningen var alla överens om att orsaken till volatiliteten var Brexit, inga konstigheter där. När Trump vann och förhandstipsen att börserna skulle falla kom på skam, förklarades det med förmodade skattelättnader, infrastruktursatsningar m.m. men även med att börsen egentligen bara bryr sig om ekonomiska förutsättningar, inte politisk turbulens. När förhoppningar om snabba reformer från Trump bleknade och May sen misslyckades i valet var det rätt stor konsensus om att politiken inte får börsen på fall, det är bara ekonomi som gäller. När Macron vann sågs uppgången därefter som ett resultat av ekonomiska förutsättningar och fundamentan i bolagen, Macrons seger beskrevs bara som en ursäkt för att våga handla upp börsen så som vi borde gjort tidigare. Nu, när vi upplever både orkaner och kärnvapenmissiler, blir omständigheten att de inte är ekonomiska "events", en orsak att säga att börserna inte borde gå ner...och kanske en orsak till varför de inte heller går ner? Borde vi med andra ord handla ner börserna på de externa faktorer vi nu ser, men använder oss av samma resonemang som vi tidigare använt för att i efterhand förklara börsuppgångar, till att nu på förhand säga vad vi inte borde göra?
SvaraRadera