Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 20 augusti 2017

Därför tror jag nya Trumpstrulet gynnar börsen

Vad betyder Donald Trump för börsen numera? Ingenting? Allting? Något däremellan? Jag tror den som har ögat på bollen ser att det som kan gå i mål när en galen start ska bli riktig politik är fragment som fortfarande gynnar investerare.



Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Tystnad, tagning

Det är fullt upp med att lära mig använda en nygammal kamerautrustning - nämligen den proffsigare vi körde med i inspelningen av Sparskolan. Då var det min bror, med bakgrund inom både film och journalistik, som skötte inspelning men nu tänkte jag sköta det själv. Med en del inhopp av min son som gillar att hålla i kameran.

Jag har till slut kapitulerat inför ett önskemål en grupp tittare har om att filmformatet ska bli mer avskalat traditionellt. Det som kallas för talking head. Det är vad det låter som när man står rätt upp och ner gärna i en enkel studiomiljö och babblar rakt in i kameran. Inte en personlig favorit men jag förstår delvis charmen med att budskapet får bära av sig själv. Det blir lite som en podd med bild, vilket ger utrymme att jobba med grafer och liknande.
Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!
Helt kommer jag inte att släppa det lite ambitiösare och mer genomtänkt klippta filminslagen men jag tänkte blanda upp dem med det här rakare formatet. En vinst med de är att det när allt är på plats kommer det att gå snabbare att spela in enkla inslag, vilket i sin tur gör det möjligt att filma lite fler. Det ska bli spännande att se vad ni som följer filmerna kommer att tycka om förändringen.

Till en början tar dock förändringen tid. Samtidigt har jag som vanligt många tankar att bearbeta och det är dessutom trevligt att kunna hålla igång bloggen. Därför tänkte jag idag sticka emellan med två viktiga men diffusa frågor för börsen - vad händer i amerikansk politik och spelar det någon roll för börsen? Det blir helt kort och mest bara mina egna reflektioner.


Korthuset rämnar?

Politik, ekonomi och investeringar kan vara svårt att diskutera tillsammans, eftersom ens egna åsikter spelar stor roll åtminstone i den politiska analysen men även rätt ofta påverkar bedömningar av ekonomin. Investeringar, däremot, handlar för mig enbart om resultat. Det går att ha restriktioner som att de ska vara etiska men i så fall är restriktionen en politisk diskussion och dess effektivitet i en ekonomisk. I en diskussion om investeringen blir min infallsvinkel - jaha, det är etiska investeringar vi diskuterar, då tänker jag så här.
Det här inlägget är tänkt att handla om investeringar och hur de påverkas av det maktspel som just nu pågår för öppen ridå inom det republikanska partiet och där presidenten är en av flera spelare. Hur det spelet utvecklas får stor effekt på börshösten, så oavsett åsikter så är en mer kall analys av nuläget ett bra komplement till en de politiska och känslomässiga reaktioner händelseutvecklingen drar med sig.
Styrkan i de politiska signalerna är också, rent krasst, intressanta. För trycket på Donald Trump verkar aldrig vilja avta. Det är intressant för en investerare också men då mer som ett tecken på att mycket av Trumps agenda blir svår att genomföra, trots att han har en republikansk kongress med sig.

Två punkter, två agendor

Om politik  hade varit ämnet så hade min infallsvinkel varit att jag är för globalisering, marknadsekonomi och ett öppet liberalt samhälle. Jag lutar mer åt det nyliberala än det socialliberala hållet men är influerad av båda tankströmmarna. Det placerar mig åsiktsmässigt någonstans kring The Economists analys av och syn på Donald Trump.

Statistiskt sett kommer många av er som läser dela ungefär den inställningen med lite svängar åt vänster och höger. För det är ungefär där, förstås med inslag av socialdemokraternas version av marknadsanpassad socialism, som svensk politik har legat bakåt i tiden. Numera har många även i Sverige en annan grundtolkning av verkligheten, vilket kan tendera att leda bort även börsdiskussioner från analyser till en pingismatch i åsikter.

Som investerare tjänar vi på att kunna se förbi den politiska konflikten och söka spår efter vad som faktiskt kommer att hända - rätt eller fel och oavsett vad man tycker är rätt och fel. Min tolkning om det som står på spel för investeraren ramas in av de två punkter (med min numrering) som inleder The Economists sågning av presidenten.
DEFENDERS of President Donald Trump offer two arguments in his favour—
  1. that he is a businessman who will curb the excesses of the state; and
  2. that he will help America stand tall again by demolishing the politically correct taboos of left-leaning, establishment elites.
Det här tror jag är kärnan i en analys av Donald Trumps politik ur ett investerarperspektiv. Håll nu i minnet det där med att jag försöker tänka bort politik och ekonomi utan bara ser till vad som på kort till medellång sikt (några år) påverkar börsen.

Företagens vän

Om vi börjar med punkt 1. Det är en klassisk republikansk agenda att främja handel (även över gränser), minska regleringar och sänka skatter. Inte allt men mycket av de som planeras under den här punkten skulle med stor säkerhet gynna börsen. Det var också förväntningar i den här delen som drev på börsrusningen efter valet. Republikanerna fick ju full kontroll över amerikansk politik och borde därmed ha spelrum att få igenom en lång agenda. Det vi talar om och hur det påverkar börsen är bland annat följande:
  • Skrotad och ersatt Obamacare - minskad omfattning på och en kraftigt minskad beskattning för finansiering av samt en avreglering av den gemensamma sjukvården. 
Det här är ingen börsfråga i någon större utsträckning. Det fanns en separat diskussion, från både demokrater och republikaner, att öka regleringen av läkemedelspriserna. Den hade kunnat påverka den branschen och det var därför en god nyhet att förändringarna i sjukförsäkringen körde fast. Mer på marginalen får det vissa effekter när skatter och kostnader förskjuts så att de gynnar höginkomsttagare, eftersom de konsumerar mindre och sparar mer. Det är dock knappast heller någon börsfråga.

Nu har allt om hälsovård kört fast och med ett mellanvalsår på ingång kan det nog stanna vid någon mindre kosmetisk förändring.
Slutsats: I stort sett irrelevant för börsen.

  • Radikalt minskad reglering inom många branscher - inte minst finansbranschen.
Det här är värdefullt för berörda branscher kanske inte så mycket för att det minskar administrationen, även om det är värdefullt, utan snarare för det möjliggör en del affärer som annars inte kommer till stånd och ibland kan ha en effekt på konkurrenstrycket. Det är inte entydigt eftersom standardiserade regler kan gynna konkurrens men omfattande regler tenderar att gynna etablerade aktörer.
I den här delen går det rätt bra för Donald Trump och det är faktiskt den för honom så förhatliga statsapparaten som är förklaringen. För medan politikerna i kongressen sätter sig på tvären och Vita Huset uppenbarligen inte lyckats få till förhandlingsspelet med övriga delar av det republikanska partiet, så gnetar administrationen på i den beslutade riktningen.

Vi läser mest om de konflikter som uppstår i dess spår, som den om att ordet klimatförändringar strukits ur myndigheternas vokabulär. Det är som jag inledde med en politisk fråga. Det är också lämpligheten i att lätta på till exempel regleringen av banksektorn men det händer här och nu men inte i regler utan i tillämpning, som den här artikeln i Wall Street Journal handlade om.

En randnotering kring regleringen av banksektorn är att här pågår i tysthet en rätt omfattande avglobalisering av marknaden. För det blir allt tydligare att kraven på utländska aktörer, i t.ex. stresstester, förblir höga medan de på olika sätt lättas främst för nationella spelare. En utveckling som inte bara pågår i USA.
Slutsats: Positiva och pågående förändringar för t.ex. finanssektorns lönsamhet

  • Sänkta bolagsskatter och möjligheten att ta hem utländska vinster på gynnsamma villkor
En av de riktigt starka förhoppningarna på Trumpadministrationen var en stor skattereform. USA har höga nominella skatter men efter diverse avdrag en lägre effektiv beskattning av bolag. Frågan om skattetrycket sparar jag till nästa punkt och håller mig här till själva reformen.

Jag har tyvärr inte grafen men Bloomberg visade häromdagen hur de bolag som betalar relativt sett mest i skatt rusade efter valet men nu fallit tillbaka och istället gått sämre än börsen i övrigt. Marknaden tvivlar alltså på att reformen blir av. Bland dem som skulle gynnas mest finns t.ex. Apple som har massiva obeskattade vinster utomlands, som bolaget skulle vilja ta hem.

Skattereformens kärna med sänkta skatter och minskade avdragsmöjligheter finns det inte något stort principiellt motstånd emot bland republikaner. Ett beslut här är dessutom en förändring många politiker i kongressen säkert vill ta med sig till sina egna valkampanjer. De ideologiska skillnaderna är inte heller lika djupa inom det republikanska partiet som de var inom sjukförsäkringen.

Problemet är tiden. En skattereform är komplex och kommer kräva många förhandlingar. Det finns ett skäl till att de krångliga amerikanska skattereglerna inte förändrats trots att det stått på många presidenters att-göra-lista.
Min analys är att allt strul kring Vita Huset skadat arbetat med den här frågan. Den utrensning av kontroversiella personer som pågått ett tag och där Steve Bannon var det senaste exemplet skulle därför kunna vara en möjlighet. I någon form kommer presidenten säkert likt en fågeln Fenix lyfta ur den pågående krisen. Då finns det inte så många fler ställen kvar att skina på utom just i skattereformen. Där har han tung uppbackning av bland annat Gary Cohn, tidigare på Goldman Sachs.

Tillägg: En kul notering är att efter att jag hade skrivit den här krönikan, så kom den här artikeln från Financial Times. Det är fler än jag som noterat vad som är det logiska nästa steget i kedjan.
Slutsats: tilltagande tidsnöd men frågan är ändå om inte skattereformen blir av. Det är bra för börsen och lite bortglömt.

  • Skuldfinansierade stimulanser via investeringar och sänkta skatter
En hörnpelare till varför börsen rusade var för att marknaden trodde att en republikansk majoritet skulle rösta igenom stora ekonomiska stimulanser som på ett eller annat sätt skulle hamna på börsen. Det ena var genom omfattande infrastrukturinvesteringar. Det andra var stora skattesänkningar, inte minst för höginkomsttagare.

Det första skulle höja vinsterna i vissa bolag med det senare skulle elda på tillgångspriser när en del av skattesänkningarna sparades. Båda punkterna skulle därtill höja BNP genom att aktiviteten i hela ekonomin steg.

Tanken att stimulera upp ekonomin på en högre tillväxtbana förekommer både inom vänstern och högern i politiken. Metoden kan skilja sig just mellan investeringar och sänkta skatter men här var det ju tal om bådadera. För att själva stimulansen ska ha någon effekt, så behöver den till en början vara ofinansierad.

Om staten höjer skatten för att bygga vägar, så flyttar det ju bara konsumtion och investeringar från en del av ekonomin till en annan. Det samma skulle gälla om vissa skatter höjdes för att sänka andra. Det är långt ifrån okontroversiellt om det i längden är lönsamt att låna ännu mer nu. I USA finns som bekant en lång debatt om att de offentliga skulderna blivit för höga. Den har flera gånger lett fram till att staten varit nära att stängas ned och vid två tillfällen har faktiskt myndigheter fått stänga för att politikerna inte kunde komma överens om att öka skulderna ytterligare.
Med en åtminstone för ögonblicket svag president är det svårt att se att budgeten landar i några stora ofinansierade stimulanser. Frågan är alltför kontroversiell och därtill enkel för republikaner att vända sig emot med hänvisning till någon enskild del de ogillar. Det här har fått till exempel Goldman Sachs att sätta oddsen för att budgeten kör fast så länge att staten får stänga ned till 50 procent.

Det tror jag är att underskatta spelteorin i sannolikhetsbedömningen. Det vore möjligt om Donald Trump bestämmer sig för att spela ut ett slags sista trumf mot det bångstyriga republikanska partiet. Det skulle han i så fall spela vidare till väljarna i nästa års mellanårsval med tanken att motgångar för hans motståndare, som finns i flera falanger inom partiet, skulle förlora på striden.


Det verkar dock var en helt galen strategi med tanke på att han då sannolikt får en demokratisk kongress emot sig och skadorna på anseendet hos det republikanska partiet sannolikt skulle bli rejält skamfilat. En majoritet som inte kan komma överens internt lär knappast imponera på väljarna. Det leder fram till att en rimlig gissning är att i princip hela stimulanspaketet måste skrotas. Möjligen först efter en intensiv politisk debatt.

Tiden med osäkerhet är en faktor i sig själv. För stora finanspolitiska stimulanser var faktiskt en del av det IMF förespråkade att länder som hade råd borde sätta in för att stärka världskonjunkturen. Det var säkert också en del i ekvationen när FED la ut sin förändrade och brantare räntebana i början av året.

Jag skrev häromdagen att jag inte ser att FED är den centralbank som först kommer att tvingas agera i det lågintensiva valutakrig som pågår för närvarande. USA:s ekonomi har bra fart men är inte överhettad. Därför är det nog närmast en god nyhet för FED om politikerna inte är alltför villiga att elda på mer. Det är lätt att se FED dröja med ytterligare räntehöjningar ett tag till vart efter det blir allt tydligare att stimulanspolitiken inte blir av.
Slutsats: börsen har redan släppt stimulanserna men kan kanske glädja sig åt att räntehöjningarna nu blir långsammare än väntat.

Företagens fiende

Den nationalistiska sidan av Trumps politik är det däremot få företagare som önskat sig. Visst kan enskilda sektorer, som stålindustrin, glädjas av tal om mer tullar och handelshinder. Det går för övrigt segt för Vita Huset att få igenom det med. Det finns dessutom områden i till exempel relationerna med Kina där många bolag vill backas upp av en stark egen stat, eftersom kineserna ofta ställer hårda eller till och med orimliga krav för att öppna upp sig för handel och investeringar.

Det sagt skulle en omröstning bland amerikanska bolag om att begränsa handel och annan rörlighet mellan USA och dess grannar knappast sluta som Trump önskar. En konflikt kopplad till ursprung och nationalitet är inte heller något som amerikanska bolag vill ha. Inte ideologiskt och inte för affärernas skull heller. Det blev tydligt när Trumps näringslivsråd fick läggas ned efter händelserna i Charlottesville.   
Hade börsen fått önska sig ett enda personalbeslut från Vita Huset hade det därför antagligen varit att ge Steve Bannon sparken. Det öppnar upp till exempel omförhandlingarna om NAFTA till att, möjligen lite överraskande, handla om utvidgad inte begränsad handel. Istället för nya tullar kan resultatet bli att existerande hinder för handel begränsas, kanske särskilt i de fall där det skulle gynna USA.

Det skulle göra Donald Trump till en helt vanlig president i amerikansk och för den delen internationell handelspolitik. Målet är mer handel och särskilt av det egna landets varor. Inte som var Steve Bannons tanke, som jag skrev om i julas, stängda gränser och ett mer självförsörjande USA.
Slutsats: det blir kanske inte så mycket av protektionismen, möjligen vänds det till och med i sin motsats och USA sluter fler handelsavtal under Trumps period vid makten.

En avslutande reflektion

I en känslomässig läsning av det spel som försiggår inför öppen ridå står är presidenten nu på väg att fällas. Alternativt ska en stor revansch orkestreras. Jag betvivlar bådadera. Det skulle också överraska om det kom någon verklig kollaps, som att staten tvingas stänga ned, i det amerikanska politiska systemet i närtid.

Däremot verkar den kontroversielle president Trump vara hårt pressad. Det lämnar honom med två val. Slå sig ut eller anpassa sig. Om han verkligen väljer en konflikt, så kan den förlamning som lär slå igenom i amerikanska politik märkas även på börsen. Fast ändå inte, för förväntningarna på att politiken ska leverera förändring har minskat det gångna året. Länder med konstanta regeringskriser finns det gott om - Belgien och Italien är två. Det blir ett sorts status quo i politiken, något som kan vara skadligt på sikt men inte gör så mycket i ett kortare tidsperspektiv.

Det går att spekulera i det oändliga men min personliga gissning är att Donald Trump till slut väljer det andra alternativet. Det passar hans till synes pragmatiska natur. Han försökte det nationalistiska spåret. Något hans kärnväljare har sett. Nu kan han koncentrera sig på näringslivsdelen. Där finns förutsättningar men frågan är om tiden räcker. Börsen lär åtminstone inte bli missnöjd med den agendan. Sedan är det som med allt annat - man vänjer sig. Även med sådant som att presidenten twittrar udda åsikter.

Så för min del sticker jag ut hakan och gissar att Trumps andra halvår blir betydligt bättre än det första. Eller nåja, den ribban är väl inte så hög.

/Jacob Henriksson, Gottodix

I väntan på nya formatet - här är senaste nu lite gamla 3 snabba.


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.  

3 kommentarer:

  1. Hej Gottodix. Tack för en bra blogg, följer varje inlägg med stort intresse.

    Jag undrar om du har nåt bra boktips om vill lära sig mer om hur t.ex. räntor, valutor och annat hänger ihop, (sånt som du ofta skriver om). Är det nån makrobok man bör titta i då? Har du nåt bra tips?

    SvaraRadera
  2. Tiden går men Vår Ekonomi är en bra grundbok. På nätet rekommenderar jag Investopedia. Både texter och små filmer som är bra.
    http://www.bokus.com/bok/9789144094564/var-ekonomi-en-introduktion-till-samhallsekonomin/

    SvaraRadera
  3. Tack för tipset!. Den såg intressant ut så jag har beställt ett ex nu. Investopedia besöks redan då och då.

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam