Rapporten från SEB och tankar om ett utdelningscase

Kollar in SEB:s rapport. Fast egentligen vrider jag mest på frågan är det bra eller dåligt för bankerna om räntan stiger.

Källa: SEB

Mönstret går igen

SEB backade 0,8 procent på en rapport som i Dagens Industri fick rubriken "Starkt resultat av SEB". Resultatet låg överlag över marknadens förväntningar men det räckte alltså inte.

Det finns en, i mitt tycke intressant, trend här. Bankaktierna styrs inte av resultatet och inte av oron för minusräntorna utan i allt högre utsträckning av Finansinspektionens kapitalkrav. Det är i fokus i dagens korta inlägg om SEB:s rapport, som mer är en reflektion kring hur jag tänker kring banker än en redogörelse av alla data i rapporten.

Vill du istället läsa om mina planer inför sista dagen i Investerar-SM hittar du det här. Som alltid - gillar du det du läser här på bloggen och vill ge mig lite positiv feedback för det arbeta jag lägger ned samt samtidigt göra något bra? Stöd min insamling till SOS Barnbyar!

Högutdelare med låg risk?

Direktavkastningen i SEB förväntas bli hög de kommande åren. Runt 6 procent för en stabil bank när svenska 10-årsräntan ligger på 0,2 procent är nästan provokativt högt. Det är en implicit riskpremie på 5,8 procent om aktien och räntan ligger stilla. Mellan 1998-2011 pendlade riskpremien enligt PWC:s årliga studie i intervallet 4,1-5,4 procent. Därefter har den i och för sig 2012-2016 pendlat i intervallet 5,8-6,8 procentenheter. 

Något som nog ska tolkas som att marknaden inte accepterar den långa räntan som ett mått på riskfri ränta utan kalkylerar med långa räntor på runt 2 procent. Det här väcker tre intressanta frågor. För det första vad händer om räntan inte stiger? För det andra vad händer om den stiger? För det tredje vad är det som avgör om den höga utdelningen kan bestå. 

Källa: SEB

Det pågår ett intressant skifte i SEB och andra svenska banker. Det har å ena sidan fått se sin avkastning på eget kapital landa när räntorna gått ned och kapitalkraven upp. Å andra sidan har de nu ställt om och har nu en mer välkapitaliserad verksamhet än tidigare, åtminstone mätt med sina egen riskmodell. Banken ligger just nu på 18,6 procents kärnkapital mot ett krav som banken utifrån Finansinspektionens givna förutsättningar beräknat till 16,9 procent.

Fast det ser ok ut även till det hårdare måttet leverage ratio enligt Basel 3. Förenklat är det andelen eget kapital plus vissa andra poster som i balansräkningen som inte har samma skydd som skulder jämfört med den det kapital som är exponerat för risk. Här ligger ribban för 2013-2017 på 3 procent och SEB ligger på 4,4 procent. 

Det är med andra ord ok marginaler till kapitalkraven men inte så mycket mer. Om inget händer, exempelvis någon överraskning i beräkningen av bankens riskvikter, så bör alltså utrymmet för att tuffa på finnas framöver. Notera att utvecklingen på eget kapital och kärnprimärkapital planat ut. 

Spontant ser det här ut som ett (lönsamt) elbolag. I USA har det talats om att kapitalkostnaden (WACC) för banker som ligger runt 10 procent. Jag vet inte vad rätt nivå är för svenska banker men med en avkastningen på eget kapital på 11,2 procent (när engångseffekter räknats bort) verkar problemen just nu vara små.

Det ser helt enkelt stabilt ut.

Siffrorna då?

Källa: SEB

SEB tjänar bra med pengar och bankens resultat är på det hela taget stabilt. Det jag tycker är den viktigaste bilden att förstå är den som inleder det här inlägget. Det är lånen SEB och de andra bankerna tjänar pengar på i räntenettot. Inlåningen och andra poster är en mindre del. Dessutom tjänar bankerna bra med pengar på lånen.

Den viktiga frågan är därför hur påverkas volym och marginaler på lån om räntorna börjar stiga? För min del vidhåller jag, som jag skrivit tidigare, att båda pressas. Vi har redan haft en lång konjunkturuppgång med hög BNP-tillväxt. Det är bara det att vi samtidigt haft ultralåga räntor för att anpassa oss till omvärlden.

Vem är det som ska öka skulderna om för att affärerna går så bra eller lönerna stiger så fort den här gången? SEB konstaterar, likt Handelsbanken, att utlåningen till hushåll går utmärkt och att den till bolag aktiva i Sverige också utvecklas väl. Den kvarvarande uppsidan är de internationella bolagen. Visst kan den finnas en viss uppsida där men på det hela taget måste den rimliga gissningen vara att den här gången skulle en räntehöjning mer vara en avkylning än en indikation på en konjunkturuppgång.

Om däremot räntan ligger still eller möjligen rör sig lite, gärna uppåt, då sitter SEB och de andra bankerna med en pengamaskin som genererar bra avkastning i en lågränteekonomi. Det låter som det bättre alternativet för investerare.

Resten då?

Det välbehövliga taket för interchangeavgifter vid betalningar drog ned provisionsnettot lite. Annars var det inte så mycket att rapportera (mindre än väntat faktiskt). Det finns tecken på att aktiviteten hos bolagen rör på sig och fonderna drar förstås in en del pengar men på det hela taget även här ett ganska stabilt resultat. Det som sticker ut är att kostnaderna ökar. Här pekar SEB på omställningskostnader.

Min reflektion

Det jag är inne på i bankerna, särskilt SEB och Handelsbanken som vi har i portföljen, är att de redan här och nu har en stabilitet och avkastning som gör dem till intressanta investeringsobjekt. Jag kan se framför mig att räntorna inte alls stiger så snabbt som marknadens avkastningskrav avspeglar. Dessutom är jag inte säker på att pressen på bankerna ökar så mycket mer från reglerande parter. Sverige följer Europa och i EU är problemet för dålig lönsamhet i banker.

Summa sumarum ser nuet inte så dumt ut i den svenska banksektorn. Det påminner lite om den roliga historien om två män som stöter på en björn (passande nog på en investeringsblogg). Den ena snörar på sig jympadojorna och den andra undrar varför. För du kan väl inte springa ifrån en björn? Nej, är svaret, men jag kan springa ifrån dig.

Det är de svenska banker kan jämfört med sina europeiska konkurrenter.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser 

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här