Risken i Nordea är på riktigt

Det blåser för det mesta om Nordea och kanske kan de segla förbi reven även denna gång. Riskerna ska dock tas på allvar.

Bank är inte vad det varit

När Värdepappret hade bankspecial i våras fick jag chansen att skriva en lång omvärldsanalys. Sedemera publicerad även här på bloggen i "Slutet för den klassiska bankinvesteringen".

I analysen var det tydligt att stora europeiska banker står inför omvälvande utmaningar. Den underliggande efterfrågan på banktjänster har varit driven av kredittillväxt. Här hemma har vi märkt det på bankernas allt högre utlåning till boende.

Kombinera det med att minusräntor påverkat lönsamheten i inlåningen och banksektorn sitter fast i ett skruvstäd. Det är svårt att föra över kostnader för att spara till kunderna men om räntan stiger är risken att kunderna lånar mindre.

I tidigare ränteuppgångar har utlåningen börjat på en låg nivå och stigit med konjunkturen, trots högre lånekostnader. Så ser det inte ut den här gången. Tvärtom är staten angelägen om att med allt hårdare regler tvinga med belåningen till nivåer samhället kan acceptera. Det gäller även i Sverige, som haft två bankkriser inom loppet av 25 år.

Digitalisering är en annan trend som förändrar bankvärlden men här ligger möjligen svenska banker bättre till än snittet, även om det inte är givet. En större fråga är den skärpta genomlysningen av bankers beteende och interna styrning, det som kallas governance.

I många andra länder har summorna som gått till böter för allt från manipulerade kurser på olika marknader till skattefusk rusat. Det är belopp som inte står Volkswagenskandalen efter. Dessutom har effekten blivit att både kundernas och statens förtroende för bankerna sviktat. Det är allvarligt i en situation där det inte är självklart vem som ska stå som garant för nya lösningar i banksektorn. Branschen öppnar upp sig för konkurrensen från sådant som ApplePay.

Allt det här har gjort att många europeiska banker värderas under eget kapital. Våra svenska banker möter i stor utsträckning mycket svagare konkurrens än banker i andra länder och har en hög lönsamhet. Det är dessutom lite mindre och inte riktigt lika exponerade mot problemen som drakarna i Europa. Med ett undantag - Nordea.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet

Allt är aktuellt i fallet Nordea

Nordea har alla ingredienser ovan. Det finns en konflikt om bankens inblandning i diverse avancerade skatteupplägg med koppling till kunder som inte alltid framstår som helt lämpliga. Den stämmer precis in på den typ av problem som exempelvis Telia haft och som är vanliga i banksektorn i övriga Europa. Bankens försvar har hittills varit att bagatellisera affärerna. Det är precis så exempelvis Deutsche Bank länge bemötte den bankens interna styrningsproblem. Det kan förstås fungera men det är viktigt att förstå att det finns en risk att det inte går att hålla emot granskningarna i längden.

En viktigare faktor är nog ändå hur mycket kapital en bank som Nordea behöver. Häromdagen kom en nyhet som är vardagsmat ute i Europa. "Hemligt PM från FI: 80 miljarder saknas i Nordea" (SvD). När en medarbetare på Finansinspektionen räknat på Nordeas kapitaltäckning såg den för tunn ut. Det väckte förstås ett ramaskri från banken, vars egna beräkningar visade på helt andra siffror. Punkten där de räknade olika var kring hur stor risken var i företagsutlåningen.

Nu ska inte själva promemorian överdrivas. Det är så myndigheters verksamhet fungerar, när den fungerar. Medarbetare får inom sitt ansvar analysera och göra de iakttagelser de tror är rätt. Därefter bereds iakttagelserna och berikas med andra infallsvinklar. I det här fallet har Finansinspektionen förklarat att de summor som nämns i promemorian inte är myndighetens bedömning utan just bara en analys från en medarbetare.

Exemplet visar dock en annan sak. Economist och ett antal andra tidningar har skrivit om risken med att låta bankerna bedöma och värdera sina egna risker. Riksbanken överväger av samma skäl att ställa vissa så kallade bruttosoliditetskrav på bankerna. Så det är ingen unik diskussion. Nordea tycker att banken har det kapital banken behöver. En analytiker som granskade siffrorna kom till en annan slutsats. Ungefär så började det även i Danmark häromåret - då Danske Bank fick sin riskmodell underkänd och tvingades ta in nytt kapital.

Det finns inget som säger att det går så för Nordea men inte heller något som talar emot. Inget förutom Nordeas egna matematik.