Läsarfråga: reflektioner om en Swexit?

Vad skulle hända vid en Swexit? Det är kul med tänk-om-trådar. Här kommer mina funderingar.

Frågan

Jag tar gärna upp inläggsförslag genom läsarfrågor. Det är lite kö, så det kan bli en del väntetid men jag försöker plocka upp en hel del. Ibland ihopklumpat till en mer generell frågeställning. Här kommer ett ämne många snuddat vid.

Hej!
Jag skulle tycka det var intressant om dina åsikter angående en eventuell swexit? Vilka är de främsta positiva konsekvenserna? Mindre avgifter? Svagare krona (ökad export)? Även vilka som är de värsta negativa konsekvenserna. Handelsbarriärer? Lämnade på "ytterkanten" av de övriga länder?

Mvh
Simon

Det här ju inte en fråga det egentligen går att svara på utan mer något att resonera kring. Senast igår hade Nils Lundgren, som via sitt tidigare ledarskap i Junilistan drivit på mot EU-samarbeten, ett debattinlägg i Dagens Industri.

Det var i princip fritt från ekonomiska argument förutom att Lundgren anser att befintliga analyser från OECD, IMF med flera är partiska och att frihandel numera löser sig ändå via andra samarbeten. Huvudlinjen i inlägget var istället dels en fråga om demokratiskt inflytande, dels känslomässig kring frågan var människor känner sin tillhörighet. Är vi svenskar, européer eller något annat när hjärtat får styra?

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM 

Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet

Mina tankar om en Swexit

Nils Lundgrens mestadels politiska inspel är inte riktigt frågor för den här bloggen. Mina inlägg i den här frågan färgas dock säkert färgas av att jag gillar EU och absolut föredrar det framför att ha klåfingriga politiker närmare inpå mig - i riksdagen, kommunen eller bostadsrättsföreningen. Det blir helt enkelt mer utrymme för individen i ett större, mer anonymt, sammanhang än i ett mindre. 

Det sagt inte som debattinlägg utan för att ge lite nyanser till mitt svar på frågan. Vilka ekonomiska frågor är det som påverkar bedömningen? Jag kan spontant och ur minnet från de olika rapporter jag läst plocka upp följande (är på resande fot, så det blir inte så många länkar idag).

Valutan och en gemensam penningpolitik

Sverige har sedan nittiotalskrisen mer eller mindre hårt knutit kronan och därmed räntan till euron. Det började som en trovärdighetsfråga för att inte svensk inflation skule återgå till nivåerna på 70- och 80-talet. Nu är det i praktiken även en förutsättning för svenska exportbolag att det finns en stabilitet i växelkursen mot den största handelspartnern, som EU-länderna är. 

Däremot har det varit en möjlighet att på marginalen kunna spela med kronkursen och i någon utsträckning med räntan jämfört med euroländerna. Finland har haft svårare att anpassa sig till problemen som följde av Nokias nedgång och Rysslandskrisen när de fått hålla sig till eurons växelkurs. Det är också tydligt att det varit svårt att använda åtstramningar och migration som metod att jämna ut förutsättningarna i ekonomin mellan Grekland och Tyskland, för att ge ett exempel. 

Det finns ett utmärkt exempel på hur svårt det är i realiteten att få till den rörlighet som skulle krävas för ett gemensamt valutaområde. Tyska sparare har stora belopp på sparböcker med nollränta trots att det finns tyskspråkiga italienska och polska nätbanker med samma insättningsgaranti från EU och bra ränta. När det är svårt att ens flytta sina pengar är det förstås ännu svårare att få människor att flytta och bli väl mottagna inom unionen. Det som gjort USA till en stor och hyggligt välfungerande valutaunion. 

Dessutom är det faktiskt så att även i USA är det svårt att ha en valuta och en ränta. Just nu blöder mellanvästern och andra delstater med oljeproduktion medan det vid de mer tjänsteinriktade kustdelstaterna Kalifornien och New York kokar över.

Problemet i en diskussion om valutan och penningpolitiken är att Sverige antagligen inte skulle frikoppla sig från Europa bara för att vi ytterligare distanserade oss politiskt. Vår valuta och ränta skulle fortsatt styras från Bryssel, eftersom det är med EU vi har våra affärer och med deras bolag vi ofta konkurrerar internationellt. Vi står ju utanför euron men har ändå minusräntor trots högt tillväxt, för att ta ett exempel. 

Frågan är därför vad det är man diskuterar. Är det rätten att få vrida lite på marginalen i räntorna och växelkursen i utbyte mot att inte få påverka Europas gemensamma ekonomi eller är det att frikoppla sig från Europa och försöka bygga något eget? Det första är möjligt och det val exempelvis Norge gjort. Det gör inte så stor skillnad och skulle troligtvis bara ha begränsad effekt på ekonomin. Det andra, att på allvar sluta följa den väg övriga Europa väljer skulle troligen ha mycket stora effekter. Det är väl i egentligen i princip orealistiskt för ett land som Sverige att överväga att distansera oss från förutsättningarna i ett grannland som Tyskland. 

Så troligen är det vi talar om inte att Sverige slutar följa EU och eurozonen utan att vi följer deras vägval, struntar i att påverka men förbehåller oss rätten att avvika lite grann.

De fria rörligheterna

Det andra stora området är förstås rätten för människor, varor, tjänster och kapital att fritt och med enhetliga regler röra sig inom EU. Resonemangen ovan gäller till stor del här med. För att ta ett enkelt exempel. Om Sverige skulle kräva visum från alla EU-medborgare (och vice versa), så skulle det förstås få en massa mindre och troligen negativa konsekvenser även på ekonomin. Om det vore lätt att få visum och skulle problemen minska. För att det skulle vara lätt skulle Sverige behöva anpassa sina regler kring exempelvis gränskontroller till EU. 

Så svaret blir det samma. Om man med en Swexit menar att vi avhänder oss inflytandet, tar lite egna beslut på marginalen men i stort sett följer EU-regler, då händer inte så mycket. Då blir vi som Norge (minus oljan). Om det däremot betyder exempelvis att vi inte vill tillåta utländsk arbetskraft i Sverige, så innebär det förstås att svenskar inte kan arbeta i Europa. Samma med kapital. Vill vi ha fri rörlighet för investeringar inom EU får  vi säkert ansluta oss men som sagt inte påverka villkoren. 

Det finns däremot få, om några, ekonomer som tror att en utvecklad ekonomi som Sveriges gynnas av att hindra rörlighet med länder i sitt närområde. Den som vill se exempel på hur illa det kan gå kan titta på Sydamerika under andra halvan av förra seklet. Nu har jag inte uppfattat att det är någon frikoppling som de som vill ut ur EU förespråkar. Så då är som sagt effekten mindre och handlar mer om att inte påverka men få styra fler detaljer på marginalen själv.

Fri konkurrens och handelsregler

Det område där ett utträde skulle få störst, och i min mening mest negativ, konsekvens är inom området fri konkurrens. Det är lätt att glömma det land Sverige var före inträdet i EU. Inom snart sagt varje del av ekonomin fanns starka branschorganisationer som i samråd med staten förhandlade om allt från priser till villkor på olika marknader. Kan någon tänka sig ett statligt infört prisstopp numera? Det fanns inte ens en konkurrensmyndighet i Sverige förrän strax innan vi gick med i EU. Här tror jag samarbetet och införandet av allt mer europeiska och globala konkurrensregler verkligen gjort skillnad. 

Sverige ligger nuförtiden i täten av dessa frågor inom EU och har definitivt bidragit exempelvis till liberalare regler inom post och tele. Även här skulle det förstås gå att skriva på att EU:s konkurrensregler fortfarande ska gälla i Sverige. 

Samma sak med olika regler kring miljö, handel med mera. Inom EU finns det alltid ett starkt syfte att underlätta rörligheten inom unionen. Utanför EU kan man ansluta sig till detta och det händer inte så mycket (men man måste fortfarande införa samma lagar). Kliver man av det underlättar det underliga särregleringar som gör handel svårare och som då kommer möta motsvarande handelshinder från EU (godkänner inte vi deras produkter, så godkänner inte de våra). 

Så nästan alla svar pekar i samma riktning. Det går att gå ur, återskapa en egen regelskapande byråkrati som kommer ägna större delen av sin tid åt att förhandla med EU. Det finns inga tydliga bevis på hur det skulle påverka ekonomin. Lite negativt är min gissning - fler regler och byråkrater närmare ekonomin brukar ha den effekten. Men det går att hävda motsatsen - att möjligheten att skruva lite på hemmaplan underlättar. 

Ett verkligt utträde skulle däremot få mycket stora konsekvenser inom alla områdena ovan men finns det någon som förespråkar det?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!