Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 11 juni 2016

All-in aktier betyder 17 procent av våra tilgångar

Hur mycket av dina tillgångar har du i aktier? Det beror så på hur man räknar det. Sett till hela vår ekonomi är det inte så mycket.



Det är bra att få perspektiv på sparandet. I "Orangea kuvertet: minusräntorna i pensionsekvationen" skrev jag om min pensionsportfölj. Trots att familjen genomgående placerat i aktier och därtill har ett ambitiöst sparande hade jag 40 procent av pensionskapitalet i andra placeringar. Det kanske mest spektakulära är att jag satt med 20 procent placerade i korta räntor och obligationer. I en värld av minusräntor är det inte säkert att det sänkt risken i min portfölj.

Orsaken är förstås att mycket av de pensionskapital jag inte styr placeras relativt defensivt. Det kan från statens och arbetsgivarnas perspektiv vara logiskt. Det är en rimlig prioritering från det gemensamma att begränsa riskerna för att alltför många får alltför dålig pension. Det ger dock den enskilde en lite annan sits. Grundplattan är lagd och antagligen med lite för låg risk för en person mitt i livet.

köpa aktier
Reklam: läs mer här
Vidga resonemanget från det inlägget med min andel av våra övriga tillgångar. För det första äger jag hälften av ett hus i Stockholm. Till det kan för övrigt läggas att att mina och min frus föräldrar har fastigheter i Stockholm, på Öland och i Höga Kusten. Om jag lämnar eventuella arv därhän utgör ändå vårt hus mer än hela mitt aktiesparande, inklusive det som staten sköter åt mig.

Sedan har jag, om inget händer, ett kassaflöde på tjugofem år till framför mig. Jag gjorde ett ganska grovt överslag av framtida pensionsinsättningar och kom fram till att om jag fick kontanterna direkt i handen idag skulle det vara en dryg fjärdedel av hela mitt sparande. Lägg till det en konservativ beräkning av framtida privat sparande.

Matematiken kanske inte är hela världen men för den intresserade så har jag räknat på att vi sätter av 10 procent av lönen. De senaste åren har vi sparat betydligt mer än så. Sedan har jag även här räknat ut hur mycket pengar det skulle vara idag om det diskonteras med en statslåneränta på 3 procent. Det går att argumentera både för högre och lägre men antagligen skulle det vara i form av inflation och då skulle det även slå igenom på löneökningar och pensionsavsättningar.

Resultatet blev att nästa varannan krona i portföljen är kassaflöden jag inte har fått och därmed inte placerat ännu.


Min reflektion

Det jag tänker när jag ser ovanstående tabell är att vi lugnt kan spara på i aktieportföljen. Vi har redan en hel del tillgångsspridning. Obligationssparande är ofta det första som föreslås som ett komplement. Om räntorna stiger lär det slå hårt både mot värdet på vårt hus och det nuvarande obligationsinnehav via statens pensionsplaceringar. Samtidigt är de sistnämnda helt beroende av att räntan normaliseras för att inte pensionerna ska bli betydligt lägre på sikt. Det går alltså att fråga sig om det är klokt att placera ännu mer i obligationer eller tunga utdelningsaktier (med obligationsliknande kvaliteter). Det kan bli rätt många ägg i samma korg.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


4 kommentarer:

  1. Det stämmer ganska väl med vår bild av verkligheten. Jag har faktisk berört samma fråga från ett liknande perspektiv idag så jag länkar helt friskt:

    http://onkeltomsstuga.se/2016/06/utdelning-maj-backar-sma-ger-hygglig/

    Det är en reflektion om vad risken faktiskt är i aktier relativt annat ägande.

    SvaraRadera
  2. Dilettant Invest11 juni 2016 kl. 22:55

    Jag vet att det populärt, och förmodligen teoretiskt korrekt, att ta med bostaden i en sådan här analys, men jag har svårt att riktigt få ihop det i praktiken. De flesta är väl så pass bundna till sin bostadsort av arbete, skola, släkt och vänner osv att det i praktiken är en orealiserbar tillgång. Ivf har inga av mina äldre släktingar velat laborera med boendet när de eventuellt behövt och eftersom de har varit av den gamla stammen har utökade bostadslån varit uteslutet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några olika argument kan man väl laborera med. För det första finns det ju rätt stora värden i en ägs bostad. Det kan frigöras på en del olika sätt (om inte annat så genom arv). Dessutom är det ju där låneutrymmet finns för det flesta. Den hävstången får rätt stor effekt. Lägg till det möjligheten att flytta till mindre. Sedan kanske vi är lite knäppt planerande - för vi har även hyresköplats redo för ett skifte när barnen flyttar hemifrån.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam