Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 26 juli 2017

Rapporterna matchade inte värderingarna - vad händer nu?

Fina rapporter men surt mottagande. Börsmelodin har gått i moll den här sommaren. Värderingarna har helt enkelt legat för högt. Frågan är vad som händer här näst? Vad kräver marknaden och kan bolagen leverera?

Källa: Börsdata
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Äntligen vlogg igen



Semestertider har gjort att det blev ett litet uppehåll inför senaste vlogginlägget. Det tar helt enkelt lite mer tid att göra en ok film än att skriva ner tankar i bloggform. Där går det att skriva ned sina snabba anteckningar i mobilen om tiden brister.

Det går att för all del att filma och lägga ut direkt från mobilen också. Jag gjorde det i början. Det är till och med lite charmigt när 3 snabba verkligen är en minut filmad rätt upp ned i farten. Ni som tittar har dock varit tydliga med att ni föredrar det lite längre formatet och att inramningen, inte minst ljudet är ok. Kul att försöka få till men inte så lätt.

Hur som helst nu finns alltså en ny 3 snabba inspelad - poäng till den som ser var 😉
Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!
Den hittar ni ovan eller via den här länken, som vanligt kommer här en skriven variant av inlägget för er som föredrar det eller vill komplettera med att läsa i lugn och ro.

Jag vill också puffa för att insamlingen till SOS Barnbyar nu är uppe i 25 tusen kronor! Det projektet är mitt sätt att göra något bra av bloggandet och vloggandet (nej, det är ingen kommersiell hit om någon tror det men kul är det). Stort tack till alla som bidrar och inte minst till signaturen Drönare som hoppade in igen och knuffade upp insamlingen till den här milstolpen.


Livet efter finanskrisen

Många har uppmärksammat att det nu är 10 år sedan börsen började surna till inför finanskrisen. Den vanligaste vinkeln är den självklara - kommer det hända igen och i så fall när. Det har jag skrivit och filmat en del om under våren inte minst i det här inlägget om vad investeringsklockan är slagen.

Det finns en hel del andra aspekter av att det nu gått en så lång tid sedan den händelse som kommit att definiera börsen sedan dess. En är att eran med stimulanser kanske närmar sig en mycket försiktig avslutning. En annan är att inflationen kommer igång och med den räntorna. Tillväxt och investeringar breddas också till fler delar av världen medan konjunkturen kanske redan toppat i USA. Känslan är lite den av att vakna upp och se sig omkring.

Vad ska bolag vara värda i den på många sätt mer normala ekonomi som nu formas en den vi hade åren före finanskrisen och framför allt efter den mycket udda period vi haft därefter? Det här sökandet efter värderingar som är mer förankrade i verkligheten och i hur de faktiska mer realistiska framtidsutsikterna för ekonomin ser ut framåt.

Med det menar jag att dels att tankarna om en tillvaro med en supercykel av tillväxt driven från tillväxtländerna har växlats till en ekonomi där mantrat är lower for longer i allt från råvarupriser och inflation till tillväxt och produktivitetsutveckling. 

Källa: Börsdata
En av många branscher som aldrig lär bli den samma är bank. Före finanskrisen var det inte ovanligt med en avkastning på eget kapital upp emot 20 procent. Handelsbanken, för att ta det stabilaste exemplet, låg på nästan 21 procent när 2007 summerades. Högt men inte en extrem siffra för de första åren på millenniet. De senaste tio åren och senast med för den delen ligger den siffran på 12 procent.

Notera för övrigt att det bara är Handelsbanken som sett till tiden före finanskrisen varit en bra investering jämfört med hur övriga storbolag på börsen gått. En påminnelse om vad de återkommande kriserna i banksektorn kostar även aktieägarna. Särskilt om den här uppgången skulle vara på väg mot sitt slut.

Källa: Börsdata
Så ser det ut över hela världen på mer konkurrensutsatta marknader än den svenska har avkastningen på eget kapital i bankverksamhet dalat till låga ensiffriga nivåer. Det har också sett påtagligt stabilt ut efter finanskrisen för de svenska bankerna. Bolånen har varit den stora kassakon både med höga marginaler och en hög utlåningstillväxt.

Det kan man förstås fundera på hur hållbart det är. Vi fick ju ingen större korrektion i bostadspriserna 2007, så vem vet kanske får vi en korrektion där så småningom. Det är åtminstone svårt att med alla insatser som görs se den tillväxten hålla i sig framöver. Mest gynnade av uppgången har Swedbank varit och där har lönsamheten också kommit upp i nivåer som inte är så långt från den överhettade situationen 2007. Det året summerade avkastningen på eget kapital till 17,6 procent. Nu är den på 15,2 procent.

Källa: Börsdata
Det i sin tur har belönats med en hög värdering av bankens egna kapital. Den höga lönsamheten nu har alltså matchats med höga förväntningar framåt. Det är svårt att inom bank peka på att en ytterligare uppvärdering kan kommat till stånd utan att exempelvis rejält lägre räntor börjar prisas in. Det är som bekant ett argument i banksektorn att deras vinster är så höga och stabila att de närmast borde ses som ett slags obligationer, där direktavkastningen ställs mot vad till exempel långa statsobligationer ger.

Det hänger på faktorer, som räntan och inflationen, som nu är i rörelse. Det är precis som på bostadsmarknaden svårt att veta om effekten av långsamt stigande räntor blir en lättnad eller en oro. Bankerna har därtill en del att hämta när minusräntorna försvinner och när gapet mellan långa och korta obligationsräntor ökar. Kanske kan också investeringarna ta fart och med dem utlåningen till bolagen.

Många om och men således men det går inte att komma runt huvudpoängen. Det finns inga lågt hängande frukter för att få upp värderingen. Det är mot den bakgrunden bankernas överlag starka rapporter ska ses. Min gissning är att nästa verkliga kursrörelse i den sektorn kommer först när det kommer ett nytt tema som uppfattas driva bankernas resultat. Vill det sig väl skulle det kunna vara långsamt stigande räntor eller ett lyft på företagssidan, vill det sig illa kan det bli en pyspunka i utlåningen till hushållen.


Toppat i verkstaden?

Källa: Börsdata
Om än med lite större variation, så påminner ändå verkstad en hel del om situationen i banksektorn. Tiden före finanskrisen bjöd på snabbt stigande försäljning och allt bättre marginaler, drivet av en brant stigande efterfrågan främst från Kina men även från andra tillväxtländer. Redan då var situationen svårare på mogna marknader. Karteller, som Volvo var delaktigt i under mycket lång tid, var ett sätt att hålla uppe lönsamheten och hålla nere investeringar i exempelvis miljöteknik. Överlag var det ändå svårt att få till någon riktig strukturell tillväxt på hemmaplan.

Den här grundförutsättningen är bra att ha i bakhuvudet när många av verkstadsbolagens aktier med råge återhämtat sig de senaste tio åren. Värt att notera är också hur olika det gått för olika bolag.

Källa: Börsdata
En titt på resultatutvecklingen senast visar att den är stark men inte exceptionell jämfört med hur det sett ut de tio senaste åren. Det finns bolag som varit starka länge och fortsätter leverera, som Atlas Copco. Det finns även de som lyft, som Trelleborg. Det finns dock även många exempel där utvecklingen visserligen är bra men kanske ändå inte så exceptionell.

Källa: Börsdata
Ta en titt på Volvo, som ett exempel. Där har det låtit som att bolaget presterat fantastiska resultat. Snarare ligger man nu närmare ett fullt kapacitetsutnyttjande, i några fall har det till och med framkommit att det finns flaskhalsar. De höjer förstås marginalerna mot nivåer som bolaget varit på i tidigare högkonjunkturer.

Källa: Börsdata
De bättre resultaten har dock även synts i värderingarna. I Volvos fall har försäljningen (p/s-talet) bara värderats högre alldeles före finanskrisen. Det var i en miljö med flera år av snabbt stigande försäljning och en avkastning på eget kapital som var något högre än idag. Det här leder till den relevanta frågan - är det rimligt att ha lika höga förväntningar på Volvos försäljningsökning nu eller är det historiska rekordmarginaler som ska driva resultatet?

En överblick över hela sektorn visar att det överlag nu är värderingar som ligger rejält över 10-årssnittet. Frågan som gäller Volvo berör alltså fler. Verkstadsaktierna behöver helt enkelt det där efterlängtade europeiska konjunkturlyftet för att fylla förväntningarna framåt. Det gäller även här med restriktionen att avkastningskraven inte ska justeras ned på grund av lägre räntor även på sikt.

För att uttrycka det i klartext. Verkstad är högst beroende av en stark långsiktig tillväxt, en stark konjunktur men att räntorna inte kommer upp alltför mycket alltför fort. En ekvation som kan bli svår att lösa. Inte minst om kronan nu på riktigt vänt in i en trend av långsiktig förstärkning. Skulle det vara så blir frågan nästan identisk med situationen för bankerna - vad är det som ska fylla värderingskostymen framåt?


Tillväxtraketerna inget undantag

Mitt tredje exempel tog jag från vår egen portfölj. Det finns numera många bolag på börsen som värderats upp till följd av att priset på bra långsiktig tillväxt ökat vart efter låga räntor pressat ned avkastningskraven. Cellavision kom med en rapport, jag redan analyserat, där stabilt hög försäljningstillväxt och förbättrade marginaler inte räckte för att blidka en marknad som handlat aktien på p/e-tal upp emot 50.

Även här blir det en övergång till vad rimliga förväntningar på bolaget ska vara på sikt och hur det ska prissättas. Samma fråga om hur högt räntorna ska blir aktuell och det som varit en valutamedvind kan komma att vändas i en motvind. Det är upp till bevis för bolagen helt enkelt.


Några avslutande reflektioner

Nu blev det här en rätt kritisk analys av börsens värdering just nu. Det är jag inte alls säker på att jag står för. Det är ju till exempel inte så vi investerat. För visst kan banker, verkstadsbolag och tillväxtraketer även framåt leverera resultat som kan driva aktiekurserna. Poängen är väl snarare att det inte längre finns de där sköna genvägarna som vi investerare haft de gångna åren. Det är lite mer på riktigt att verkligen analysera bolagens framtid igen.

Sedan finns den där stora osäkerheten om vad som visar sig vara de framtida nivåerna på räntor, inflation och tillväxt i bakgrunden. Tiden före finanskrisen kan vi glömma, den efter går mot sitt slut men vad som nu, tio år senare, formar sig till nästa ekonomiska period - det vet vi faktiskt inte. Så på den enkla frågan hur högt är för högt måste nog svaret bli det får framtiden utvisa och den aktiva investeraren noga följa. Svaret är inte här ännu men kanske ligger det på posten.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

Senaste inlägget på Sparskolan handlar om för vem det kan vara en poäng att balansera portföljen.


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

2 kommentarer:

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam