Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 29 juli 2017

Krönika om när kronan slutar pressa börsen

Det trendar nedåt på börsen för närvarande. Det är svårt att ta miste på. I förarsätet finns en allt starkare krona. Kommer det hålla i sig? Nja, bara om både ECB och Riksbanken tänker om. Frågan är hur troligt det är i närtid?

Källor: Riksbanken och Nasdaq
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Härliga sommardagar

Långa härliga dagar på cykeln för närvarande. Idag blev det nio mil. Det känns i mina otränade ben men härligt var det. Dagens händelse måste varit när det var rätt stora kalvar mitt på cykelleden, som i och för sig gick ute i terrängen.
Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!
Aktier då? Jo, det blir mer tänkande än läsandet och twittrande när man sitter en hel dag i cykelsadeln. Förstås handlar en del om kursraset i AstraZeneca, som vi har i portföljen och som jag skrivit om här. Intressantare är nog ändå vad som pågår på börsen för närvarande. Den tuggar ju på nedåt dag ut och dag in.

Det fick bli ämnet för veckans krönika.


Ränterusningen som kom av sig

Den 9 juni var börsen inklusive utdelningar (OMXSGI) upp 21 procent sedan den 1 november förra året. Det vill säga en vecka före det amerikanska presidentvalet. I fredags var sju procentenheter borta av den uppgången. Det är en inte oväsentlig nedgång men ännu knappast tillräckligt mycket för att tala om en korrektion och det är ännu längre till en krasch. 

Det var dock rätt överraskande. Jag hade för vår del tagit intryck av en rätt stor grupp investerare som trodde på mer medvind under sommaren, efter att de politiska riskerna klarats av och centralbankerna inte varit alltför aggressiva. Många, här var jag mer skeptisk, trodde också att ett rejält vinstlyft hur som helst skulle ge nytt bränsle till börsuppgången.

En speciell egenhet i den här börsnedgången är också att den i stor utsträckning varit ett lokalt fenomen. Världsbörserna har sammantaget fortsatt uppåt till nya toppar.

Källa: TradingEconomics
Tre nyheter har dominerat den börsekonomiska agendan, det vill säga vilka frågor som påverkar börsen mest för närvarande, sedan början av juni.

Den första är att långräntorna under en period såg ut att vara på väg snabbt uppåt. Det är en rimlig trigger för en börsnedgång men hade det varit den starkast drivande faktorn, så borde börsen ha glatt sig åt att ränteuppgången ni stannat av igen. Det särskilt som den inte nådde avskräckande höga nivåer. För det är inte när länder kan låna på 10 år till räntor på 0,6-0,8 procent.


Vinsterna var i överkant av ok

Den andra faktorn är att försäljning och vinster i stort sett levt upp till samt i USA som vanligt men denna gång med råge överträffat analytikernas förväntningar. För en månad sedan talades det om ett techwreck, där höga värderingar av bolag som Facebook, Amazon, Netflix och Alphabet (Googles moderbolag) skulle korrigeras ned. Riktigt så har det inte blivit.


Här hemma diskuterar vi intensivt varför inte vinsterna räckt till för att försvara kurserna. Jag skrev om det i ett inlägg många läste i veckan och det är ämnet i senaste 3 snabba. Visst finns det en stark normaliserande kraft i börsdiskussionen just nu. Bolagen får allt mindre medvind från kringliggande faktorer och måste allt mer luta sig mot sina egna vinster igen. Då ser en del värderingar vi vant oss vid rätt ansträngda ut.

S&P500 senaste månaden Källa: Sector SPDR
Samtidigt har börsnedgången varit lite extra tuff i Sverige, åtminstone jämfört med USA, som framgår av ovanstående bild. Har alltså ekonomiska data i USA varit så mycket bättre jämfört med i Europa och Sverige?


Kronan på verket

Nej, så är det ju inte, som den senaste svenska statistiken visar. En randnotering jag själv gjort från USA är att nu ser inte bara guidningarna för bilindustrin utan även för transportsektorn svagare ut framåt än på länge. I rapportperioden har lastbils- och tågbolagen bakåt fem procent i ett USA som under en månad när index tickat på bra uppåt. I Europa har de istället gått upp över sex procent.

Det som en liten blipp i mängden om att det vi tittar på för närvarande inte är ett skifte i de underliggande ekonomiska teman som styrt börsdiskussionen. Europa är fortfarande riktningen dit kapital flyter för närvarande. Det både genom handelsöverskott i flera stora länder som Tyskland och genom att många kapitalförvaltare varit underviktade kontinenten men nu börjar normalisera sina innehav. Så varför stiger inte Stockholmsbörsen?

Källor: Riksbanken och Nasdaq
Det för oss till den tredje frågan. Dollarns skifte från stark till svag. Det märks i euron och det märks allt tydligare i kronan. Nedgången är redan upp i tio procent på två månader. Det är mycket och det spelar roll.

Faktum är att den amerikanske investerare som ägt en indexfond på Stockholmsbörsen i sin egen valuta hade en toppnotering så sent som 17 juli. Då summerade uppgången sedan 1 november förra året till 29 procent. Sedan dess har den fallit tre procent. Knappast något att oroa sig för. Det är dock en tydlig påminnelse om att Stockholmsbörsen rätt ofta fungerar nästan som ett derivat med hävstång på dollarkursen och övriga börser.

Källa: TradingEconomics
På vår exporttunga börs tenderar exportbolagen att rusa mer än dollarn stiger och falla mer när den backar. Det drar med sig hela börsen och är ett av skälen till att Stockholmsbörsen ofta är ordentligt volatil jämfört med större börser.

Det väcker förstås frågan kronan kommer att stärkas. Det har längre än det visat sig relevant varit min övertygelse baserat på Sveriges starka ekonomi. Där jag gått bet är hur hårt Riksbanken brände sig efter sitt misslyckade räntehöjningsförsök för några år sedan. Det fick internationell uppmärksamhet och bland annat talade Janet Yellen om lärdomarna från det svenska misstaget.

Riktigt det klarspråket har inte direktionen vid Brunkebergstorg bjudit på men Riksbanken har tid efter annan både i handling och protokoll lyft fram vikten av att en kronförstärkning blir långsam och kontrollerad. Det gäller för all del främst mot euron, som också stärks snabbt nu men även ECB står sannolikt inför dilemmat att inte för snabbt bryta sina stabilisering både av konjunktur och inflation genom att föra en alltför aggressiv penningpolitik.

I Sverige nämns fortfarande gärna risken för en bubbla i tillgångspriserna. Inte minst bostadspriserna. Kan så vara men frågan är om Riksbanken verkligen väljer att byta fot nu i en fråga de bestämde sig för redan för många år sedan och egentligen inte ansvarar för längre.

Rimligen måste huvudscenariot vara att Riksbanken fortsatt kommer lägga sig på den försiktigare sidan av ECB och att de i sin tur kommer att vara rätt försiktiga till att börja med. Sedan kan för all del dollarn ändå fortsätta dala men där känns det ändå troligare att FED kommer igång med sin stramare penningpolitik. Slutligen borde väl även någon del av Donald Trumps och övriga republikaners politik kunna förverkligas. Någon form av stimulanser borde det rimligen ändå kunna bli, främst i form av sänkta skatter och någon form av rabatt för att ta hem vinster från utlandet.

Frågan på börsen just nu verkar alltså vara - kommer kronan rusa vidare eller landar den och kanske till och med försvagas något? På kort sikt lutar jag nog åt det senare.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 

Senaste inlägget på Sparskolan handlar om för vem det kan vara en poäng att balansera portföljen.
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam