Lyxfällan är din och butikens
Sverige tillhör länderna som exporterar mer än vi importerar. Sparandet, själva pengarna, exporterar vi också. Vår omvärld handlar på krita helt enkelt. Vi nämns i artikeln "America's saving perils" men det är Kina som är den viktiga motparten för USA.Det finns en balans i världsekonomin som är på väg att kantra. Amerikanerna lever planetens lyxfälla med envist för lågt sparande och för låg export. Butiken som ger krediten heter Kina. Nu är båda de amerikanska presidentkandidaterna inne på att stimulera ekonomin mer och framför allt se till att konsumtionen hålls uppe. Samtidigt är det Kinas uttalade mål att gå från en export- till en konsumtionsdriven ekonomi.
Effekten om båda lyckas med sina föresatser skulle bli stigande amerikanska räntor och svagare amerikansk dollar. Kineserna skulle då, likt japanerna för tjugofem år sedan, få praktisk erfarenhet av varför butiksägare världen över tar betalt direkt i kassan innan du lämnar butiken. Amerikanerna skulle å sin sida få några magra år. Så det finns en underlig gemenskap mellan låntagare och långivare.
 |
| Missa inte! Senaste sparskolan kollar in världsekonomin - imorgon är det dags för beslutsfattandet |
Kruxet med helikopterpengar
Ett problem i vården är att smärtlindring, som morfin, också kan vara beroendeframkallande. Det är också det principiella problemet med helikopterpengar. Det framgår i "Helicopters on a leash". Jag noterade att argumentet där var det samma som jag själv använde i "Läsarfråga: Är världsekonomin dömd att gå under?".Det är inte i sig ett ekonomiskt problem varken att trycka pengar eller skriva av skulder. Det blir ett moraliskt problem om man anser att en omfördelning från sparare till låntagare är fel. Det kan också bli ett politiskt och därför (notera kausaliteten) ett ekonomiskt problem. Det är om vi förlorar förtroendet för politiker och centralbanker som påhittiga lösningar, som att handla upp halva börsen som i Japan, blir ett problem.
Years of Fed missteps fueled disillusion with the economy and Washington https://t.co/LuJoQZxA8Q 🔓 pic.twitter.com/2cHOb45irP— Wall Street Journal (@WSJ) 25 augusti 2016
Nästa fråga hur ser det ut med förtroendet då? Rätt svar - det är fallande. En försiktighet med kluriga lösningar kanske därför kan vara på sin plats. Inte rätt tid för teknokrater.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här |
En stor mängd helikopterpengar får väl rimligen även direkta negativa ekonomiska effekter genom hyperinflation? Eller du menar att hyperinflation inte har några negativa direkt ekonomiska effekter för en ekonomi?
SvaraRaderaDet blir hyperinflation först om vi slutar lita på politiker och penningpolitik. Det är det ju lätt att vi gör om de trycker pengar utan uppbackning av värde.
RaderaI min värld handlar det mer om tillgång och efterfrågan där pengar (krediter) faller under samma mekansimer som alla andra ekonomiska enheter och där det aktuella priset är räntan (justerat för inflation, bakomliggande samlade värden i den rellea ekonomin mm). I ljuset av detta går det åt pipan förr eller senare både med minusränta och helikopterpengar.
RaderaArgumentet att det bara handlar om att upprätthålla förtroendet så löser sig allt påminner mer om tanken att det alltid finns en greater fool, pyramidspel och kejsarens nya kläder.
Förtroendet är mer en funktion än ett argument. Om det finns förtroende för ett finansiellt system kommer det att fungera på det sätt det är riggat. Det handlar egentligen inte om att lura någon utan om att för det fall vi exempelvis accepterar att skulder skrivs ned genom helikopterpengar, då fungerar det men leder till stor omfördelning av resurser. Det har ju som bekant varit många perioder när systemet reglerar sig självt genom åren. Den svenska inflations- och devalveringspolitiken är väl ett exempel.
RaderaEtt argument vore däremot att säga att förtroendet för nuvarande politik upphör eller består.
Varför diskuteras helikopterpengar samtidigt som skattehöjningar? Det går väl på ett ut om centralbanken bara ger staten det de anser sig behöva?
SvaraRaderaJag håller med. Det är ju nettot av statens icke-lånefinansierade betalningar som kan bli helikopterpengar.
RaderaKör man en kombo med både nytryckta pengar (eller lån som i praktiken aldrig betalas tillbaka) tillsammans med skattehöjningar är nettot en stor omfördelning från enskild till gemensam konsumtion. Det för tankarna till Piketty och modern socialism, där ju en ny starkare förmögenhetsskatt är en bärande tanke.
För hyperinflation måste man trycka enorma mängder med pengar eller?. Prisstegringarna förutsätter ju att det finns efterfrågeöverskott. Men där har vi väl underskott i den utvecklade världen. Det ojas en hel del över att folk inte spenderar utan sparar. Det är det stora problemet. Klart att vi inte åker till shopping malls och låter plastiken sjunga då vi redan är överhopade med prylar. Bara unga har det behovet och den demografiska utvecklingen leder till att mer pengar hamnar i sparande vilket vi ser i ökat intresse för aktier och höjda börskurser, högre bopriser, ökat ätande ute på krogen. Det är där inflationen syns.
SvaraRaderaSvenskar mår bra. Folk tror inte det och t o m Persson begrep inte hur vi lever numera förrän tsunamin svepte bort över 500 julfirande svenskar. De som jobbar, eller har jobbat, har råd men har kanske inte behov av att konsumera. Roligare att spela på aktier. Eller spel. Hur många Hästen sängar behöver man för att sova bra? Att pengar hamnar på börsen är inte så tokigt om det driver fram nya företag och där kan vi glädjas över alla nya företag som hittills tagit sig till de svenska börserna. Låt oss nu hoppas att de inte är väskryckare som förstör för seriösa entreprenörer. För de verkar skapa toppjobb och man kan hoppas även avkastning för oss som lagt en del av vårt överskott där.
Intressant tankegång.
RaderaDet är väldigt speciellt och ovant med en överutbudsekonomi. Risken är kanske större att det blir en bubbla i tillgångspriser än en mer traditionell hyperinflation.
Det finns en del studier i USA kring hur svårigheten att konsumera påverkar ekvationen (alla kan köpa en platteve) men då brukar tjänster pekas ut som lösningen. Funkar det då? Svårt att säga. Klart är att det som funkade fram till nyligen var att den mer fysiska konsumtionen och traditionella investeringar fortfarande ökade i tillväxtländerna.
Överutbudsekonomin är ett oerhört intressant fenomen. Visst är det svårt att se en bristdriven inflation. Däremot ligger väl en tillgångsdriven bubbla med efterföljande inflation möjligen i korten.
RaderaMed tillräckligt stort överutbud på pengar (krediter) stiger priserna förr eller senare. Än så länge har det mest synts i bostäder, skog mm. Prisstegringar i konsumtionsvaror har motverkats genom importerad inflation från producentländer och kvalitetsinflation.
RaderaDet finns bara tre vägar ur det hela, kreditkontraktion, inflation eller att underliggande värden i den reella ekonomin kommer ikapp.
Det som är riktigt illa är att om utbudet på pengar är tillräckligt stort sätts ekonomiska krafter ur spel som motverkar felallokering och icke reellt värdeskapande ekonomisk aktivitet.
Ej börsrelaterat - Vad kul att du, precis som jag, varit elitspelare i schack tidigare. Jag har lagt spelet på hyllan men var väldigt aktiv på 90-talet. Ställde upp i ett fåtal SM-tävlingar runt om i landet. Senaste SM var Haparanda 94. :-)
SvaraRaderaNu är det börsen som intresserar mig mest. Tack för en bra blogg!! //😎Peder
Kul! Ja tiden går. Det börjar bli ett tag sedan jag spelade SM också. Fast gifter brukar ju sitta i! Jag var junior på 80-talet. Sedan var det lite mindre schack på 90-talet innan jag gjorde ett nytt ryck och bland annat spelade i Rockadens förstalag en del. Fast där blev jag till slut frånåkt av yngre förmågor. Such is life :)
Radera