Bitcoin eller bananacoin? Frågan är mer på riktigt än du tror

Tänk bort om Bitcoin är en bubbla eller inte. I en öppen konkurrens på lång sikt och mellan stat, banker och privata utgivare - vilket slags valuta vinner? Kanske är det en bananacoin?

Källa: TradingEconmics

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Vad händer sedan?

Det saknas nyanser när kryptovalutor diskuteras. Teknik, syfte och enskilda varumärken, som Bitcoin, blandas i ett mishmash av mer eller mindre osakliga argument. Fast kanske snarare argument som blir mer eller mindre sakliga beroende på sammanhang. Den här bloggens sammanhang är investerarens.

Sett utifrån det perspektivet: hur ser det ut med utbud och efterfrågan på olika valutor och andra former för transaktioner, värdebevarande och sådant som lån och sparande? Mer specifikt hur ser efterfrågan och utbud ut på kryptovalutor?

Källa: Economist

Alla har vi det här laget sett bubbelvarningarna. Även många av anhängarna av bitcoin menar att den nuvarande marknaden styrs av ett spel kring framtida priser och inte minst av det famösa begreppet FOMO - Fear Of Missing Out. Varför är det så?

Bitcoin är i stort sett ett nordasiatiskt fenomen med ströhandel i resten av världen.

Kina säger nej, Sydkorea nja medan Japan är hyggligt positiva. För ja, det är staten som håller i det här kopplet också.
https://t.co/JBUQ70l4Om via @TheEconomist

— Gottodix (@Gottodix) 21 januari 2018

Kanske är det för att Bitcoin, skriverier och prisrusning till trots fortfarande är ett relativt litet fenomen. Utvunnet guld är t.ex. värt 50 gånger mer. Antagligen spelar den extrema koncentrationen av efterfrågan till nästan spelbetonade marknader. I praktiken är kryptovalutor ett Nordasiatiskt fenomen. Det är i Japan, Kina och Sydkorea som handeln företrädesvis sker och det är med starkt spekulativa förtecken.

Oavsett om det är en bubbla eller inte, vad händer när (om?) det stabiliseras. Jag har inte sett något seriöst försök att värdera vad bitcoin skulle vara värt i ett jämviktsläge eller ens ett resonemang om hur utbud och efterfrågan skulle se ut i ett jämviktsläge. 

Ett försök att förstå utbud och efterfrågan

För att närma sig en diskussion om jämvikt behöver man ändå ta ett varv i en  av de diskussioner som sällan leder någonstans. Den som handlar om privatliv och frihet i förhållande till samhällets gemensamma strukturer.

Vissa ser det som en stor fördel att etablera en sfär utanför statens räckvidd för hantering av hela eller delar av sin förmögenhet. Det kan skydda mot inflation, beskattning och överhuvudtaget statens insyn i den egna ekonomin. På motsvarande sätt är det förstås till statens nackdel.

Tack alla ni som nu bidragit med snart 40 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Det här är inte bara en fråga om uppenbar brottslighet. I Tyskland har länge förts en diskussion om, egentligen mest emot, det kontantlösa samhället. Landet har som bekant erfarenheter av effekten av hur långtgående övervakning kan påverka både individer och samhälle.

I Japan vet alla att staten sitter på en ohållbar skuld mestadels till den egna befolkningen. Den kommer för eller senare behöva kvittas bort genom skatt, rena skuldnedskrivningar, helikopterpengar eller inflation. Sannolikheten att det då blir spararnas pengar som försvinner är förstås stor. En japansk sparare kan därför attraheras av en möjlighet att lämna det gemensamma systemet.

Samtidigt ser i andra änden av systemet även staterna möjligheter i ett, av dem själva kontrollerat, digitalt betalningssystem. Till exempel kan staten och bankssystemet ersätta nuvarande skatter och avgifter med en rake, som det heter i poker, på all omsättning av pengar. Det fungerar ju redan så i kortsystemen och Swish. Ytterligare andra, som Ryssland och Venezuela, har egna skäl att upprätta alternativa betalsystem.

Därtill finns det inom världshandeln och bland företag och hushåll en efterfrågan på olika stabila system för transaktioner, sparande och lån. Det även utanför frågan om inflation och skatter. Normalt sett är det dåligt för ett vanlig person eller ett företag att få en uppdelning mellan valutan för intäkter, kostnader och finansiering. Det eftersom det blir ett extra moment av spekulation som personen eller företaget inte är och inte vill bli expert på. Antag att du antingen kan få din pension i din egen valuta eller  en som kan vara värd 20 procent mer eller 20 procent mindre vid pensionsdatumet. De flesta skulle välja det säkra alternativet.

Privata pengar

Slutligen finns alla som sitter på någon form av stabilt värde eller som tror sig kunna erbjuda en lösning på hela eller delar av efterfrågan ovan. Det var ett tag sedan sist men det är inte unikt att det kommer privata alternativ för pengar i olika former. I USA fanns det en period 50 olika valutor i cirkulation och senare var det konkurrens mellan olika bankers, kyrkors, privatpersoners med fleras valutor. Det kunde i sin tur backas upp av ungefär vad som helst eller i realiteten ingenting.

Denna så kallade Free Bank Era, har en del likheter dagens kryptovalutor men också några skillnader. En likhet ligger i att det inte fanns någon central funktion för penningmängden. Alla som kunde få någon att acceptera deras valuta kunde också sprida den. En skillnad var att det då, till skillnad från nu, fanns ett krav på att det fanns någon form av underliggande säkerhet med ett förutsägbart värde som garant för varje valuta.

Det som, enligt FED Philadelphia, knäckte modellen var inte konkurrensen i sig utan att alltför många valutor hade allt för stora värdeförändringar i sina underliggande tillgångar. Det gav en inneboende risk för bankkriser och med den erfarenheten blev förtroendet för systemen alltmer urholkade. Slutsatsen banken drar är att bankers kapitalbas måste vara diversifierad med många olika tillgångar samt ha goda marginaler.

En intressant twist med en del kryptovalutor är att de bygger på den motsatta logiken - utan underliggande värde finns det inget som kan förlora i värde. Det har också prövats flera gånger i historien men då i form av att en stat tryckt pengar utan koppling eller med svag koppling till reala värden. Även här kan USA men denna gång i inbördeskrigets Greenback-pengar tjäna som exempel.

Utbudsexplosionen

We live in a post-parody society where it's impossible to invent anything more ridiculous than reality pic.twitter.com/HPGekRKENz

— Zack Bloom (@zackbloom) 20 januari 2018

En viktig faktor att ta med sig är att det, åtminstone historiskt, varit vanligare att avsaknaden av underliggande värde i valutasystemen snarare än tillväxten i pengamängden i sig själv knäckt valutor. Sedan har förvisso det senare ofta lett till det förra. Det vill säga när samma värde delas på en större mängd pengar så sjunker värdet per enhet. Fast hyperinflation kommer sig ändå oftare av att ett land inte kan betala sina skulder.

Nu kan vi alltså stå inför en period med en närmast oändlig mängd valutor. Bananacoin ovan kan få vara ett exempel. Ett sådant system bygger på att den som är i valutasystemet kan lita på att det finns någon utanför systemet som till ett förutsägbart pris är beredd att göra affärer eller växla valutan till en där du kan göra dina affärer. Det syns tydligt i de extrema svängningar som Bitcoin uppvisat. När efterfrågan från Kina, Japan och Sydkorea minskat har priset rasat och vice versa.

I och med att det inte finns något underliggande värde finns det ingen bas som fångar upp svängningarna. Om dollar eller olja blir för dyrt eller för billigt leder det till att någon köper valutan inte för att använda den utan för att äga den tills efterfrågan återvänder. Ställ sedan valutan utan underliggande värde mot en med underliggande värde men där du får rabatt - då kan du få stora utflöden som i sin tur triggar andra att också lämna valutan.

Det är helt enkelt svårt att se vad som ska stabilisera värdet på något som saknar underliggande värde. Guld kan förstås vara en möjlig jämförelse men där finns ändå stater som motpart och ett slags garant i bakgrunden. Med många konkurrerande kryptoalternativ och hög volatilitet är risken att alternativen utan underliggande inte värde löser några problem för den som behöver en transaktionsvaluta, värdebevarare eller finansieringsform.

Ett intressant alternativ  

Blockchain som här för råvaruhandel pekar mot en bitcoinkonkurrent. Varför skulle inte digitala rättigheter i apelsinjuice vara en lika fullgod betalning som vilken kryptovaluta som helst. Råvaror har ju t.o.m. ett verkligt värde.
https://t.co/nfamQlp0Xk via @financialtimes

— Gottodix (@Gottodix) 22 januari 2018

Åter till inledningen. Det finns en massa legitima och illegitima skäl att distansera sig från statliga valutor sammanlänkade i ett globalt system. Om staterna kommer att acceptera att kopplingen till det systemet urvattnas och om de kan hindra förändringen är ett inlägg för sig. Personligen tror jag inte man ska underskatta hur långt stater är beredda att gå för att bibehålla sin makt och finansiering.

Tänk bort den en stund och se bara till utbud och efterfrågan. Går det att skapa en kryptovaluta som uppfyller de flesta av de krav på pengar som jag nämnt ovan? Ja, det skulle inte ens behöva vara så svårt och metoden skulle faktiskt vara en modern variant av det amerikanska Free Bank Eran. Den brast ju för att de privata bankerna inte hade stabila tillgångar i botten.

Antag att du byggde upp en bred global ETF bestående av diverse råvaror, räntepapper, aktier ja vad som helst och sedan lät personer göra insättningar och uttag samt låna mot den med någon viss hävstång. Sedan gav du ut sedlar i små belopp som var andelar i din ETF. Registret över vem som ägde vilken andel hade du i en blockchain. Vips skulle du ha en global valuta med ett underliggande värde som var fristående från centralbankers penningpolitik. Plötsligt framstår inte bananacoin som en så dum idé ändå.

 Jacob Henriksson, Gottodix 

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.