 |
| Källa: Riksbanken |
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.
Vad sätter prägeln på börsvåren?
Det är fem frågor jag tror börsen funderar på så här i början av det nya börsåret. De är:- Hur kommer vinsterna in i den stundande rapportsäsongen jämfört med förväntningar?
- Hur ändras värderingar av och prognoser för 2018 års vinster?
- Är räntorna på väg upp?
- Kommer korta räntor stiga mer än långa?
- Vad händer med dollarn och för vår del kronan?
Om det inte faller ut exakt som jag tänkt mig, så tror jag det som ligger närmast som alternativ är en rapportperiod med stora skillnader mellan vinnare och förlorare. För vissa tror jag resultatkurvan håller takten uppåt medan det för andra kan visa sig bli fortsatt svårt att omvandla konjunkturen till starka siffror.
Det senare i så fall kanske bland annat på grund av bristande produktionskapacitet, för att man hamnat fel i den pågående digitaliseringsvågen eller för att man verkar på en marknad där utbudet fortfarande överträffar efterfrågan. Ett av årets teman tror jag är att alla bolag och branscher inte längre går så gemensamt upp och ned som de rört sig de senaste åren.
Det som sätter tonen är främst den andra punkten. Vad tror marknaden om årets resultat och hur ska det värderas. I det sistnämnda är synen på 2019 helt avgörande.
Dagens Industri tillhör den stora skara som i 2018 sett likheter med läget 2007. Så här skrev deras Martin Blomgren i en kommentar i början av året:
En av de vanligaste diskussioner jag hamnat i den senaste tiden handlar om börsen som ett slags Fångarnas Dilemma, om ni känner till de spelteoretiska problemet. Tillämpat på årets börs blir frågan för den som tror på Martin Blomgrens börs ungefär så här. Om du vet att börsen går upp så länge inte de flesta börjar tvivla men du tror att rätt snart kommer den där tvivlen, när är det då läge att hoppa av? Det första svaret är så sent som möjligt men efter en reflektion blir ditt svar - innan andra gör det.
Om tillräckligt många då tror att de kan smälla i höst, så kommer förstås börsoron trilla över till den här våren om det kommer signaler som gör att ingen vill riskera att vara sist ut. Det roliga är att det är osannolikt att börsen får verkliga svar om 2019 under våren. Ta en titt på grafen över vad svenska inköpschefer i industrin tror om framtiden.
Vid 50 är den neutral. Nu ligger den över 60. Nog för att det kan vända snabbt men så snabbt går det inte att den kan rasa till något negativt på bara några månader. Jämför till exempel med läget före finanskrisen. Då föll tilltron till ekonomin i tre år innan den till slut rasade under 2008.
Så den reaktion vi får på rapporter och andra ekonomiska signaler i vår kan nästan per definition bara vara nervositet eller eufori. Det vill säga volatilitet. Om det går bra kommer det att elda på rallyt i ekonomin och på börsen och om det går dåligt så kan det komma spikar nedåt, som sagt kanske främst i aktier för bolag som inte levererar.
Poängen är att det svängen är lite för stor för en mer fundamental kursändring på börsen i närtid. Det verkar osannolikt att rapporterna eller guidningar för 2018 kommer in lågt redan i de här rapporterna.
Helt klart är stigande räntor årets första ämne på börsen. De verkar inte främst drivas av möjliga räntehöjningar eller direkt av konjunkturdata utan mer av hur det går med centralbankernas stimulanser. Signaler från olika delar av världen på åtstramningar har märkts direkt på räntorna.
Det här kan helt klart hamna i förväntningarna framåt. En viss oro kan kopplas till att obligationsmarknaden inte klarar trycket uppåt på räntorna och att det blir en ketchupeffekt som drar iväg. Det kan förstås hända och skulle i så fall ge turbulens lite varstans. Tänk tanken att det börjar diskuteras stigande räntor upp över tre procent i USA och att det då till exempel kommer antaganden om att svenska boräntor ska upp snabbt och högt.
Det är en risk men det är inte det vi går in i rapportsäsongen med. Nu är det snarare stabilt stigande räntor vi talar om. Det knäcker knappast börsen men kan mycket väl rotera branscher inom den.
Varför skulle det inte knäcka börsen då? Ett svar är att det bara bekräftar att tilltron till konjunkturen växer. Flera har noterat att differensen mellan korta och långa räntor inte varit så här låg sedan, just det, 2007.
Det kan förstås skrämma men det man ska notera då är att så länge differensen mellan korta och långa räntor faller är det mest ett tecken på att centralbankerna ligger efter kurvan, som det kallas när de tvingas höja snabbare än tidigare väntat för att ekonomin tagit bättre fart än väntat.
Problemen brukar komma i andra änden. När skillnaderna mellan korta och långa räntor bottnat och börjar stiga igen. För då brukar de istället tyda på svagare konjunkturförväntningar samtidigt som centralbankerna än en gång är efter kurvan men den här gången åt andra hållet. Precis det som Riksbanken ställde till med när de höjde våra räntor sommaren 2007.
Så med mindre än den där räntechocken på grund av att obligationsmarknaderna får spel, är det svårt att se räntorna knäcka börsen redan i vår. Däremot kommer rimligen de flesta nu skruva upp sina ränteprognoser när de räknar på alla bolag i rapportsäsongen.
Det borde - allt annat lika - gynna bankerna, som dock brottas med att tradingresultaten förra hösten blev fantastiska efter att Donald Trumps överraskande seger gjort att många ville köpa olika typer av derivat för att försvara sig mot den marknadsoro som sedan aldrig kom.
Det borde inte störa till exempel verkstadsbolagen så mycket medan däremot de högsta värderingarna skulle kunna pressas en del. Nu har redan fastighetsaktierna pressats men de och andra högutdelare borde också kunna få det tungt när guidningarna kommer.
Den verkliga effekten verkar dock bli en annan. Om årets öppning blir det som också sätter tonen på våren, så är det nu dags att titta på valutor igen. Möjligen är det så att en del artificiella växelkurser håller på att lösas upp. Kanske är kombinationen av starkare europeisk konjunktur och stigande räntor det som driver på den trend som redan anats med starkare euro och krona.
Det skulle i så fall kunna kasta om börslogiken ordentligt. För då fungerar inte längre de exporterande bolagen. Särskilt inte de som exporterar utanför Europa. Idealet vore i så fall ett importerande konjunkturkänsligt bolag. Ett sådant av rang har Stockholmsbörsen haft i HM men där är det ju helt andra saker som är i vägen för ögonblicket.
Så antag att guidningarna efter rapporterna bygger på starkare konjunktur och att analytikerna räknar med högre men inte mördande räntor och så starkare krona och euro. Vilka blir vinnare då? Det är en knepig fråga. För det är lite som att den rutan i börsspelet står tom nu när butiksdöden fått fäste.
Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.
Sannolikheten är i mina ögon stor att 2018 blir ett år där de stora börsbolagen visserligen skördar framgångar med hjälp av hygglig efterfrågan, prishöjningar och trimmade verksamheter men där investerarna börjar ta fasta på framtida stormar och bestämmer sig för att ta in skörden.
På temat år som går i repris ligger 2007 nära till hands. Ett år där börsen låg steget före den kommande konjunkturnedgången och vände ned på sommaren för att sluta året 6 procent ned.Ni som följt bloggen vet att jag varit inne på det flera gånger tidigare men twisten jag skulle vilja titta på idag är hur det slår redan på börsvåren.
En av de vanligaste diskussioner jag hamnat i den senaste tiden handlar om börsen som ett slags Fångarnas Dilemma, om ni känner till de spelteoretiska problemet. Tillämpat på årets börs blir frågan för den som tror på Martin Blomgrens börs ungefär så här. Om du vet att börsen går upp så länge inte de flesta börjar tvivla men du tror att rätt snart kommer den där tvivlen, när är det då läge att hoppa av? Det första svaret är så sent som möjligt men efter en reflektion blir ditt svar - innan andra gör det.
 |
| Källa: TradingEconomics |
Vid 50 är den neutral. Nu ligger den över 60. Nog för att det kan vända snabbt men så snabbt går det inte att den kan rasa till något negativt på bara några månader. Jämför till exempel med läget före finanskrisen. Då föll tilltron till ekonomin i tre år innan den till slut rasade under 2008.
Så den reaktion vi får på rapporter och andra ekonomiska signaler i vår kan nästan per definition bara vara nervositet eller eufori. Det vill säga volatilitet. Om det går bra kommer det att elda på rallyt i ekonomin och på börsen och om det går dåligt så kan det komma spikar nedåt, som sagt kanske främst i aktier för bolag som inte levererar.
Poängen är att det svängen är lite för stor för en mer fundamental kursändring på börsen i närtid. Det verkar osannolikt att rapporterna eller guidningar för 2018 kommer in lågt redan i de här rapporterna.
Men räntorna då?
 |
| Källa: Riksbanken |
Vilka räntor ska det vara i excelarken? Räkna med att en del räknar om när de uppdaterar sina analyser efter rapporterna.https://t.co/j5tM54MtGj via @FT— Gottodix (@Gottodix) 14 januari 2018
Det här kan helt klart hamna i förväntningarna framåt. En viss oro kan kopplas till att obligationsmarknaden inte klarar trycket uppåt på räntorna och att det blir en ketchupeffekt som drar iväg. Det kan förstås hända och skulle i så fall ge turbulens lite varstans. Tänk tanken att det börjar diskuteras stigande räntor upp över tre procent i USA och att det då till exempel kommer antaganden om att svenska boräntor ska upp snabbt och högt.
 |
| Källa: Fed St Louis |
Varför skulle det inte knäcka börsen då? Ett svar är att det bara bekräftar att tilltron till konjunkturen växer. Flera har noterat att differensen mellan korta och långa räntor inte varit så här låg sedan, just det, 2007.
Det kan förstås skrämma men det man ska notera då är att så länge differensen mellan korta och långa räntor faller är det mest ett tecken på att centralbankerna ligger efter kurvan, som det kallas när de tvingas höja snabbare än tidigare väntat för att ekonomin tagit bättre fart än väntat.
Problemen brukar komma i andra änden. När skillnaderna mellan korta och långa räntor bottnat och börjar stiga igen. För då brukar de istället tyda på svagare konjunkturförväntningar samtidigt som centralbankerna än en gång är efter kurvan men den här gången åt andra hållet. Precis det som Riksbanken ställde till med när de höjde våra räntor sommaren 2007.
Så med mindre än den där räntechocken på grund av att obligationsmarknaderna får spel, är det svårt att se räntorna knäcka börsen redan i vår. Däremot kommer rimligen de flesta nu skruva upp sina ränteprognoser när de räknar på alla bolag i rapportsäsongen.
Det borde - allt annat lika - gynna bankerna, som dock brottas med att tradingresultaten förra hösten blev fantastiska efter att Donald Trumps överraskande seger gjort att många ville köpa olika typer av derivat för att försvara sig mot den marknadsoro som sedan aldrig kom.
Det borde inte störa till exempel verkstadsbolagen så mycket medan däremot de högsta värderingarna skulle kunna pressas en del. Nu har redan fastighetsaktierna pressats men de och andra högutdelare borde också kunna få det tungt när guidningarna kommer.
|
| Källa: Riksbanken |
Det skulle i så fall kunna kasta om börslogiken ordentligt. För då fungerar inte längre de exporterande bolagen. Särskilt inte de som exporterar utanför Europa. Idealet vore i så fall ett importerande konjunkturkänsligt bolag. Ett sådant av rang har Stockholmsbörsen haft i HM men där är det ju helt andra saker som är i vägen för ögonblicket.
Så antag att guidningarna efter rapporterna bygger på starkare konjunktur och att analytikerna räknar med högre men inte mördande räntor och så starkare krona och euro. Vilka blir vinnare då? Det är en knepig fråga. För det är lite som att den rutan i börsspelet står tom nu när butiksdöden fått fäste.
Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.
Måste säga att jag tycker detta inlägg var super! :) Har själv gått och funderat lite kring dessa frågor faktiskt, väldigt läsvärt. Det dyker rakt in i veckorapporten
SvaraRaderaTack och kul! Andra intresserade hittar den här:
Raderahttp://www.kronantillmiljonen.se/veckorapporter/veckorapport-2-2018/