Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 19 november 2017

5 nyheter special om börs- och bostadsoro

Vad sjutton är det som händer på börsen och bostadsmarknaden? Tar chansen att reda ut de stora frågorna en vecka som annars mest handlar om att julhandeln står för dörren.


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Först en kul nyhet


Innan jag kör loss veckans nyhetssvep vill jag puffa för något jag tror blir riktigt roligt. Jag är med på Nordnets Börsbar under december. Missa inte det! Förra året var det verkligen hur kul som helst att träffa många av er som hängt med här när jag föreläste om börsen 2017.

Nu rullar vi fram det ett år till vad som blir det som styr börsen nästa år. Dessutom blir formen mer intim genom att det blir i form av en börsbar. Plus förstås att det förutom Stockholm även blir i Göteborg och Malmö.

1 Världen mår alldeles lagom 

Börsen är ned drygt 3 procent i november. Hade det varit på bostadsmarknaden hade väl paniken varit fullskalig vid det här laget. Små priskorrigeringar överskattas ofta som tecken på trendbrott. Lite för hett och något överköpt är en helt rimlig förklaring både på börsen och bostadsmarknaden.
Rycka på axlarna ligger dock rätt långt från vår mänskliga natur och inte minst från medielogiken. Hur många artiklar går det att skriva om bostadsmarknaden är ju en fråga som slagit en den här hösten? Åt det galna hållet blir det när politik börjar styras av marknadsnoteringar.

Tack alla ni som nu bidragit med en bra bit över 30 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!
Ett fenomen som kunnat noteras både i världsekonomin när centralbankerna varit en garant för att börsens utveckling och här hemma där låga räntor eldat på bostadspriserna medan nya regleringar och inte minst en stadig kommunikation om en bubbla möjligen har dämpat dem.



Oftast är svängar i pris mest bara små korrigeringar av anpassning mellan utbud och efterfrågan. Det vill säga knappt ens styrt av fundamentala faktorer eller förväntningar om framtiden. Tar man bostadsmarknaden som exempel så har det länge varit känt och omskrivet att det under period framåt kommer ut ett stort utbud av nybyggda lägenheter.

Likadant är det på börsen. Det händer oftast inte så mycket och inte ens de större fall vi är så rädda för leder normalt till särskilt mycket. Market Watch skrev nyligen om samma fenomen som jag pekade på när jag var med på Nordnet Talks i augusti. För det mesta tar det börsen bara några månader att ta igen ett fall på tio procent. Även större fall är det sällan det tar mer än ett år att vända.


Konjunkturen håller

Källa: TradingEconomics
En viss oro har ändå kunnat registreras på börsen i november och det är klart alla nedgångar måste ju börja på något sätt. Därför kan den senaste nedgången ge ett bra tillfälle att fundera kring hur förutsättningarna ser ut framåt. Det korta svaret är bra!

Ett exempel är att världens inköpschefer är på stabilt gott humör. Notera för övrigt hur nära kopplat förtroende för världsekonomin varit till de långa räntorna. Ett av många tecken på att den stora bilden fortfarande är en ekonomi som reagerar på en återhämtning snarare än tecken på en begynnande överhettning.
Den som verkligen vill förenkla sin ekonomiska konjunkturanalys kan ta nöja sig med att titta på två variabler. Den ena är om tillväxten är tilltagande eller mattas av. Där är svaret att det ser bra ut både i mogna ekonomier och i tillväxtländer.

Med en återhämtning i råvarupriser har även många av de länder som haft det tufft med anpassningen efter oljekraschen landat. Det spelar egentligen ingen roll var över klotet du tittar det mesta ser bra ut.

Dessutom har både investeringar och konsumtion kommit igång igen. Finns det inga hot på horisonten? På kort sikt inte så många faktiskt. USA:s skattereform får svårt att komma till beslut, eftersom det skulle kräva stora ökningar av underskottet vilket i sin tur kräver 60 röster i senaten. En omöjlighet. Det handlar dock om extra stimulanser i en redan het ekonomi och gör kanske därför inte så mycket till eller från.


Ett mer näraliggande problem är att Peking efter att avslutat partikongressen nu verkar vara i färd med att försöka kyla ned Kinas ekonomi. Det syns i deras tillväxt och det syns i sådant som handel med omvärlden. Det är möjligen den blipp för närvarande som faktiskt skulle kunna bromsa in ekonomin något.


2 Räntorna bränner inte


Den andra faktorn i ekvationen är att det inte finns något starkt tryck uppåt på räntorna. Det mest anmärkningsvärda är, som ni läser ofta noterat att jag skrivit en hel del om, att de förväntade realräntorna även på långsiktiga investeringar förblir så extremt låga eller till och med negativa.
Det här är bildar tillsammans med stimulanser via lån som i USA och Kina eller via centralbankerna som i EU och Japan en mycket ovanlig scenografi till den nuvarande konjunkturuppgången. ECB kommer inte ha någon brådska att bromsa och inte japanska BoJ heller. Samtidigt gör USA:s politiker allt de kan för att få igenom reformer för att lätta på skattetrycket och öka investeringarna. Allt medan FED om något kommer ta det lugnare än tidigare kommunicerat med räntehöjningarna.

Marknaden kan förvisso komma att upptäcka att den inte får allt den önskat sig men vägen till verkliga åtstramningar är onekligen lång fortfarande.
För det finns i den enklaste beskrivningen bara två sätt en ekonomi och en börs kör fast - antingen går ekonomin ned eller så slår bromsen till vid en överhettning. Det nuvarande läget med, som marknaden uppfattar det, gratis pengar även på lång sikt med en ekonomi i uppgång - det finns inte riktigt i skolboken. Något en av de allra bästa på strategiska makroinvesteringar - George Soros - fått erfara.
Samma slutsats har Warren Buffet dragit. Det är ingen idé att kämpa emot. Aktier är billiga givet ränteläget är hans slutsats. Det är det inte alla som håller med om, som jag skrev om i ett av bloggens mest lästa inlägg på länge häromveckan. Oavsett om invändningarna mot det hållbara i nuvarande situation är rätt eller fel så är det som det är - pengar är billigare en gratis och det finns en växande tilltro till ekonomin. Det är svårt att fajtas med det, eller?


Den första möjliga invändningen är förstås att det roliga måste ta slut. Åtminstone förväntningarna om gratis pengar att investera till låg risk borde väl så småningom ebba ut. Där är en återkommande faktor att hålla ordning på om räntorna på mer riskfyllda obligationer börja stiga. De har de gjort den senaste tiden om än i begränsad omfattning.

Källa: Fed St Louis
Det andra klassiska måttet på att festen är slut är att räntorna på kort sikt närmar sig dem på lång sikt. Det kan tolkas som att centralbankerna, vars inflytande är störst i det korta perspektivet, måste bromsa men framtidstron, som är viktigare i det långa perspektivet börjar vika. Det har som framgår av grafen ovan inte slutat väl när korta och långa räntor närmat sig varandra historiskt.

Källa: Riksbanken
Fast den grafen kan likväl tolkas som att det är en bit kvar innan den varningslampan blinkar rött. I Sverige är den faktiskt helt obefintlig. Det finns, om vi ska återvända till bostadsmarknaden, inget i räntor eller konjunktur som bromsar bostadspriserna för närvarande. Ändå bromsar börsen och bostadspriserna backar. Varför? Det verkar ju inte så allvarligt, särskilt inte på börsen men ändå. Vad är det för mekanismer som kan bromsa den här ekonomin och börsen?


3 När utbudet blir viktigare än efterfrågan

Källa: TradingEconomics
Finns det någon vägledning att hämta om krascher i den nya ekonomi vi lever i. Den kanske visar sig bli som den gamla men om den nu verkligen vore ny - hur kraschar den i så fall? Svaret är att det sedan finanskrisen varit åtminstone en från den krisen relativt fristående krasch. Den i olja.


Det är som bekant en krasch uppbyggd av att utbudet sprungit ifrån efterfrågan till en punkt där priserna till slut brister. Det är inte helt unikt men ändå rätt långt ifrån de två typer av händelser som format ekonomin de senaste decennierna - antingen faller utbudet och priserna stiger eller så stiger efterfrågan till en punkt som pressar upp priser och knäcker ekonomin.





Saudis urgently need money as reserves keep falling. Graft settlements with suspects detained in an anti-corruption crackdown could reap billions. https://t.co/66OHoS5UyU pic.twitter.com/cgFVL1xOOX


I fallet med oljan är det större utbud än väntat och ökad produktion från nya konkurrenter som lämnat ett segt gap till efterfrågan. Det spelar förstås ingen roll hur billig finansieringen är om ingen köper det du säljer.
Något Saudiarabien fått lära sig den hårda vägen. Mycket tyder nu på att landet är på god väg att bli den politiskt osäkra faktorn framöver. Redan nu tvingas landet dra ned på sina besparingar i snabb takt, vilket till exempel kan ha varit en av faktorerna som försvagat dollarn. Venezuela är ett annat aktuellt exempel på en i grunden politisk kris med ursprung i oljekraschen som i nästa steg kan spilla tillbaka på i det fallet räntemarknaden.

Överfört till den svenska bostadsmarknaden blir den ett större problem än väntat inte om räntorna stiger, för de gör de inte, eller konjunkturen viker, för den håller, utan helt enkelt vid den punkt det finns ett för stort utbud av bostäder till de priser marknaden satt. Där är vi kanske nu. Det är inget som med lätthet kan åtgärdas och det är definitivt inget som åtgärdas med politik. Om nu inte politiken ska bestå i att bromsa byggandet eller öka efterfrågan. Det sista i så fall med sådant som höjda ränteavdrag eller sänkt reavinstskatt. Onekligen rätt avlägsna alternativ.

Med det går det att ana ett svar på frågan hur bostadsmarknaden kommer reagera framöver. Följer den exemplet från oljan, så faller den mycket eller lite beroende på hur stort överutbudet är. Sedan stabiliseras den och rör sig inte på ett bra tag, eftersom det finns ett latent för stort utbud kvar att sälja av under en relativt lång period.
Det här fenomenet är dessutom rätt spritt men inte ännu så länge inte så diskuterat. Ett annat område där det syns är i handeln. Det har byggts stora ytor butiker under många år. In i den miljön kommer en ny spelare men istället för skiffer är det e-handel. Vad händer då?


Varor till skillnad från tjänster är inte billigare på nätet. Det bästa är förstås om kunden själv hämtar varorna istället för att få dem hemkörda. Något som bekräftades i veckan när Walmart överraskade med riktigt stark och framför allt dyrare prissatt e-handel.
Utbudet på nätet och bekvämlighet är förstås starka skäl till att den marknaden växer men strukturellt kanske det snarare är hela handelns, både den fysiska och e-handelns, problem att kapaciteten nu snabbt byggs ut? Kanske är handeln nu som att för några år sedan ställa sig frågan - vilka oljeinvesteringar är bäst? De i Saudiarabien eller de i amerikansk skifferolja. Svaret på den frågan var som bekant ingendera.
Nästa exempel - bilindustrin. Den hade precis som handeln för stor produktion redan före inträdet av Tesla och den möjliga konkurrensen från kinesiska tillverkare samt diverse möjliga tillverkare av självkörande bilar. Det har varit billigt att finansiera och har inte pengarna räckt har som bekant staten funnits i bakgrunden.


Bilmarknaden kan ha kommit längre än många andra marknader på väg mot en större korrektion. Tesla har länge kunnat ordna billig finansiering utan att tjäna några pengar på sin bilförsäljning.



Nu går produktionen långsamt men problemen når utanför bolaget. I längden kan inte ens biltillverkare överleva utan vinster men det kan rulla på rätt länge, vilket Opel senast är ett bra exempel på.
Med det är fullt möjligt att det inom några år rullar ut massor med subventionerade elbilar med billigt finansierad produktion. I längden lär i så fall varken el- eller bensinbilarna vara en bra investering. För övrigt är batteribranschen ett annat exempel på massiva investeringar utan hänsyn till ens en rimlig framtida tillväxt i bilförsäljning.
Dessutom spiller överkapaciteten vidare mellan marknader och länder. Det här var länge ett kinesiskt problem om än med effekter på många andra marknader - exempelvis i form av att de byggde ut stålkapaciteten till en punkt att det även knäckte SSAB:s kalkyler. 



Vart skulle en sådan här ekonomi kunna landa eller åtminstone mellanlanda? Ett exempel ger klädbranschen med sina ständiga reor. Ett annat kom i veckan från Uber. De har förstått att deras existensberättigande inkluderar att villkoren för chaufförerna förbättras.

Deras modell är att det finns en ersättning men att vem som helst (nästan) kan bli chaufför. Effekten är att höjer de ersättningen blir det fler chaufförer och lägre beläggning. Om de sänker ersättningen blir de färre chaufförer och bättre beläggning. I båda fallen landar ersättningen per chaufför på ungefär samma, för låga, nivå. Orsaken är att det finns ett för högt latent utbud. Precis så verkar allt fler marknader fungera. Det i sin tur beror bland annat på att kapital blivit för billigt.




Med det kanske investeraren får en ledtråd i jakten på investeringar. Vinnare är kanske bolagen som befinner sig på marknader där utbudet fortfarande är begränsat. Är inte det den klassiska teorin om vallgravar? Bara delvis, för det verkar inte räcka att till exempel ha en kostnadsfördel eller en sådant som ett starkt varumärke. Snarare verkar det vara branscher där det mer bokstavligt och med verkliga hinder är svårt att etablera sig. Spontant kommer man att tänka på sådant som läkemedelsbolag, banker och försäkringsbolag. Allt där staten lägger sig i.

I alla de exemplen har år av regleringar främst uppfattats som att de begränsar lönsamhet och tillväxt men om allt som krävs är stora investeringar och kapital är billigt, så är det ju inget problem. Utmaningen för de här bolagen brukar dock vara att de är rätt dåliga på sund tillväxt. Det drar lätt iväg i en galen riktning när en regelstyrd verksamhet försöker gasa. Det handlar en fascinerande artikel om Deutsche Bank om i veckan. Från tyska kamrerer till kokainmissbrukande jet setare var kulturskiftet på deras huvudkontor.


Så vad mer kan den defensive investeraren göra i den här miljön? Norska oljefonden fattade väl ett rimligt beslut i veckan när de kom fram till att de åtminstone inte borde investera sina oljepengar i oljesektorn. Det låter onekligen rimligt

4 Gör mig en tjänst






Digitaliseringen har gått in i något slags hypermode för närvarande. Det tänkte jag på när jag var på Kvalitetsmässan i veckan. Allt var robotar och appar riktade till olika delar av välfärden. Inte minst till gruppen äldre/äldre. Faktiskt var en hel hög olika utvidgade och smarta larmtjänster. Är Doro först i det racet?

Jag håller helt med Redeye i deras iakttagelse att det förstås är den relevanta frågan kring bolaget snarare än om de nya finansiella målen blev rätt eller fel. Fast kanske borde frågan ha ett andra led. Spelar det någon roll om de är först? Om det ändå är en hel flod av alternativ på ingång kan man ju fundera över det.

Fast visst är kopplingen mellan kroppen och det digitala något som verkligen är spännande och möjligen mindre hypat än mycket annat. Åtminstone i Sverige, vilket kanske beror på att vi just inom det området ligger lite efter. Digitala banker, Klarna, Spotify, flera spelbolag, Fingerprint (tekniken inte bolaget) - nog har Sverige fått fram mycket bra i den nya ekonomin.

Digital hälsa däremot vet jag inte om vi ligger så långt fram inom, eller? Vad säger läsekretsen? Hur som helst är det ett område där det händer otroligt mycket för närvarande. Allt ifrån skräddarsydda mediciner till den här nyheten. Tabletten som doserar sig själv och skickar mätvärden till doktorn. Känns onekligen mer futuristiskt än något jag läst på länge.
Mindre nytt men nog så efterlängtat är japanska high tech-toaletter. Som världens rumpor har längtat. Nu finns de åtminstone tillgängliga för personalen på Louvren. Uppvärmda och med en massa andra finesser. Uppkopplade är en självklarhet.

Vi förändras också



Twitter är på många sätt rätt likt traditionell media (men avsändarna har bytts ut). Forskning visar det vi ser dagligen. Vinnaren tar allt. De största twittterkontona men främst inom sin nisch får hela din uppmärksamhet. Det sammanfaller dock inte med de som tidigare var störst inom olika segment. HM var den naturliga platsen för tonåringar att kolla in nytt mode. Nu är det snarare någon viss modevloggare.

Överutbudet är förstås inte den enda trenden i ekonomin. En annan är den digitala sociala revolutionen. Vad den leder till var den här artikeln ett bra exempel på. Taylor Swift behövde inga media för att lansera sitt senaste album. Hon hade inte ens glädje av dem. Istället nådde hon sina fans via sina egna sociala kanaler.
Det är uppenbarligen ett stort problem för tidningar och tevekanaler men fenomenet har en större räckvidd än så. Förr i tiden formulerades mode relativt vertikalt från lyx till galleria. Det gjorde det enklare för t.ex. KappAhl att anpassa nästa säsongs kläder efter vad som var aktuellt. Så ser det inte riktigt ut längre och dessutom rör sig trenderna i riktningar som är allt svårare för klädbutikerna att påverka.

HM har försökt införa sportkläder i sortimentet men det är väl frågan om deras trovärdighet i den genren kan jämföras med specialisternas, som ett exempel. Om det ens är möjligt för KappAhl att på allvar få en rejäl bit av cykelmodet är tveksamt.



5 Dränkta i flödet

Något om är precis som vanligt är däremot att när ekonomin är mitt inne i komplexa förändringar, då växer intresset att göra snabba cash. En sak de flesta borde kunna skriva under på är att börsens framtid är ovanligt svår att sia om. Vilka branscher blir vinnare? Vilka bolag? Blir det ens några vinnare eller kommer det trots allt en krasch? 

Vi är helt klart inne i en period där mycket förändras. En sådan sak är att stock picking blivit på modet igen eller åtminstone plockats ut ur den frys den placerats i under några år. Om du nu tycker dig hittat framtidens vinnare i den komplexa ekonomin - hur ska du då göra med riskspridningen.

I en krönika i Börsveckan behandlas ena halvan av ett återkommande missförstånd. Det blir titt som tätt twitterbråk kring frågan om hur många aktier som är optimalt att ha i en portfölj. Svaret är egentligen rätt enkelt.

I en vanlig portfölj, där du i stort utgår från att börsen sätter ungefär rätt pris på aktier, så ger bra riskspridning högre avkastning för din risk. Det kräver åtminstone 15-20 aktier för att fungera. Fler eller hjälp av investmentbolag alternativt att helt enkelt investera passivt i indexfonder ger ännu bättre spridning. Tror du däremot att marknaden satt helt fel pris på någon tillgång du identifierat. Det vill säga om du är en stock picker, då blir förstås riskhantering likviditetsfråga. I så fall blir optimalt antal aktier färre betydligt färre.

Det kanske inte riktigt passade in i den här krönikan men eftersom frågan kommer upp så pass ofta tyckte jag den kunde få lite utrymme.

För övrigt regnar det in olika tecken på en het ekonomi med gott om kapital för närvarande. Prisrekord på konst är väl ett utmärkt exempel.

Det är även att gruppen experter på aktier breddas allt mer. Det kan förstås bli en rolig vinkel när det kommer från mig, som själv är amatör. Det är dock inte det breda intresset för att diskutera ekonomi, sparande och investeringar jag syftar på.

Det jag framför allt fascineras av är den fullständiga rekommendationsfeber som råder för närvarande. Ta en titt på Dagens Industri. Det fullständigt regnar in åsikter om köp och sälj. Det krävs egentligen ingenting mer än möjligen kändisskap för att ens åsikter ska få genomslag. Jag vet inte om någon följer alla de här råden, för de mesta givna utan några längre analyser, men om de får genomslag så tror jag det är riktigt dåligt för dem som hakar på.

Det är inte så att alla utan ansträngning blir experter på vad som helst. Det illustrerades på ett roligt sätt i den här artikeln i Wall Street Journal. En autodidakt av högsta rang, som enligt artikeln hade en säregen förmåga att lära sig de svåraste nya saker på kort tid, tog sig an en verklig utmaning. En match mot Magnus Carlsen, schackvärldsmästaren, efter att ha tränat heltid blott en månad.

Resultatet? Han satte bort sig efter fjorton drag och gjorde alla nybörjarmisstag som det ens var möjligt att hinna med innan han blev mattad.

Tänk om det är så med ekonomi och investeringar också, att det faktiskt är något där du tjänar på att fördjupa dig i länge och som faktiskt inte vem som helst kan veta allt om utan att läsa på. Tänk om småsparare kunde avstå från att ta rygg på en kriminolog med egen känsla för noteringar av forskningsbolag i hälsosektorn och framför allt tänk om Sveriges största (och för det mesta bästa) affärstidning i så fall kunde skriva analyser av de där forskningsbolagens verksamhet snarare än kändisrekommendationer av aktierna.

För min del tror jag många skulle prestera bättre då. Kanske nästan lika bra som de som kör index.
Slutligen gläds jag åt att att Zimbabwe äntligen verkar bli av med Robert Mugabe. Säkert var det inte när det här skrevs, för då hade han just sagt sig vara kvar som president. Det är väl så, när inget annat fungerar får äldreomsorgen gripa in.


I veckan

Nästa vecka börjar julhandeln i USA med för handeln fortfarande viktiga Black Friday. En gissning är att spekulationerna om e-handel kommer vara årets stora snackis. Här hemma ska vi nog hålla ögonen på om bostadsoron redan börjat märkas i plånboken inför julen.

Intressant för siffernissar blir som vanligt ZEW-index medan bolagsintresserade kan hålla koll på Atlas Copcos kapitalmarknadsdag. Själv är jag också lite nyfiken på vad Ratos visar upp. Där var det en del insiderköp precis före deras tysta period. Några nyheter att rapportera?

Mer för oss specialintresserade är kanske att följa vad traktortillverkaren Deere rapporterar. Det jag är nyfiken på där är om konjunkturen lyft bolaget, jordbrukssektorn vänt och den från deras perspektiv billigare dollarn syns i resultatet.

Jacob Henriksson, Gottodix

 Senaste Veckan! Nytt avsnitt ute 20 november.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam