Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 23 december 2015

Läsarfråga: hjälper preferensaktier mot börsoro?

Preferensaktier är ju lägre risk än stamaktier men ger ändå ränta. Är inte det perfekt om man oroar sig för börsen? Nja, det är inte självklart.

Frågorna

Hej Gottodix!

Jag skulle vilja inleda med att tacka dig extremt mycket, du driver en av Sveriges absolut bästa aktie- och investeringbloggar, dina inlägg är extremt välgenomtänkta, djupgående, intressanta och dessutom välrefererade till artiklar, konsult och myndighetsrapporter m.m.

Jag har varit delvis aktiv på aktiemarknaden sedan tidigt under 2009, men först det senaste året med en större kapitalbas. Eftersom jag har en extremt lång horisont (23 år gammal student) är jag övertygad om att jag på sikt vill vara mer eller mindre fullinvesterad i aktier men p.g.a. marknadsrisk har jag inte velat gå in med alla pengar i aktier nu direkt. Det känns helt enkelt hårt om vi skulle få en kraftig korrektion. Men samtidigt är jag skeptiskt till marknadstajming i för hög grad utan siktar på att vikta in stegvis mig under ett antal år för nytt inte precis råka träffa en topp nu bara. Med anledning av detta har jag funderat på att under tiden ha en del kapital i en portfölj av preffar. t.ex. några av de stora fastighetsbolagen.
  1. Vad är din åsikt på en sådan portfölj ett sådant upplägg? 
  2. Hur exponerad är man mot kursförändringar om räntan stiger ? 
  3. Fastighetsbolagen har ju även av sin natur hög skuldsättning, hur känslig är man mot konkurser då man är junior mot bolagets borgenärer? 
  4. Hur pass exponerad är man mot prisfall på fastighetsmarknaden och hur pass väl diversifierar fastighetsbolag normalt mot prisfall i sina bestånd? 

Jag förstår att det blev ett långt brev men om du har tankar kring ämnet vorde det intressant att få din bild av ämnet!

Mvh
Tradertube

Preferensaktier

Andra har skrivit beskrivit preferensaktier på ett enkelt sätt - se till exempel "Introduktion till preferensaktier" (Petrusko) eller "Svenska preferensaktier" (Lundaluppen). Jag tänkte därför inte lägga så mycket utrymme på detta. 

Preferensaktier är ett instrument bolaget ger ut för att finansiera verksamheten. Reglerna för preferensaktier är inte enhetliga utan de skiftar med respektive bolag. Det är därför viktigt att kolla vad som gäller för just den preferensaktie som intresserar en. Följande är huvuddragen i de flesta fall. 

Preferensaktien ger en fast utdelning ges under en viss, ofta lång, tid. Däremot får ägarna av preferensaktien inte utöver detta del av bolagets vinst. De har däremot företrädesrätt framför stamaktier vid utdelning och en konkurs. Utdelningarna kan, i många fall, ställas in eventuellt med olika villkor som skyddar ägarna av preferensaktien. Ofta har bolaget ställt ut en inlösenkurs som det vid fasta tidpunkter får lösa in aktien till. Ibland handlas ändå preferensaktierna över denna nivå - då ska man vara medveten om att aktien sannolikt faller när lösentidpunkten närmar sig. Preferensaktier kan ha rösträtt i bolaget.

Risken och värdet i en preferensaktie

Ett bolag finansieras med lån och eget kapital. Lånen kan tas via banker eller i form av obligationer som företaget ger ut. Ofta har lånen från banker någon form av säkerhet i bolaget köparen av obligationen oftare står en större del risken vid en konkurs. Preferensaktier har i sin tur en ännu högre risk men ger normalt högre i förväg fastställd utdelning. Stamaktier har obegränsad risk men får också del av hela avkastningen sedan lån och utdelningen för preferensaktier är betald.

Det är det här som ofta är tanken med preferensaktier - sänka risken och få en säkrare avkastning. Om det verkligen ger en lägre risk beror dock lite på vad man menar med risk och på sammansättningen i resten av portföljen. 

Den riskjusterade avkastning investeraren erbjuds i en preferensaktie beror av:

1. Villkoren för preferensaktien och förtroendet för bolaget
Vad är det man har köpt och går det att lita på?

2. Storlek och hur länge utdelning ges inlösenvärde vid slutdatum samt räntan under perioden
Om preferensaktien ger det som utlovats är den ett säkert kassaflöde som ska diskonteras med en viss ränta - precis som vilken obligation som helst.

3. Risken för att bolaget inte kan betala utlovade utdelningar eller till och med går i konkurs
Precis som för företagsobligationer är det relevant att dela upp preferensaktier i låg risk och hög risk. 

Hur påverkar preferensaktier portföljens risk?

Tradertubes portfölj, varje prick är ett innehav

Den första frågan Tradertube ställer är om det är bra att parkera pengar i preferensaktier och sedan stegvis investera dem på börsen. Tanken är att försöka undvika att ha investerat för tungt när ett fall på börsen kommer. 

För att se att de sambandet inte är en självklarhet går det att titta på på Tradertubes portfölj ovan. Det innehav som har högst volatilitet och som svänger kraftigast med börsen är SAS preferensaktie. Med andra ord det här innehavet höjer risken i portföljen och ökar styrkan med vilken portföljen svänger med börsen. Just nu har det här med andra ord inte det här innehavet uppfyllt Tradertubes tanke.

Nu är SAS preferensaktie prissatt främst utifrån punkt 3 ovan - att utdelningarna ställs in eller att bolaget går i konkurs. En preferensaktie med lägre risk är mer kopplad till punkt två ränteläget. 

Lågriskbolag och ränta 

Källa: FED St Louis

Frågan blir då hur ränta och aktiekurser hänger ihop. Det har jag bland skrivit om i flera inlägg "Vad händer med börsen om FED höjer räntan" (Molekylär Ekonomi). Utan att fördjupa sig för mycket så är relationen positiv om efterfrågan är den viktigaste faktorn för prissättningen. I en starkare konjunktur kan både börs och räntor stiga. En obligation med mycket låg risk, t.ex. en statsobligation, sjunker då i värde (räntorna stiger). 

Om utbudet i ekonomin styr blir det tvärtom. I slutet av en konjunktur blir räntor och råvaror dyrare på grund av en växande brist på produktionsfaktorer. Då går börs och räntor isär medan börs och obligationer både faller i värde. Börjar sedan efterfrågan falla för att konjunkturen vänder nedåt, då stiger istället priset på säkra obligationsplaceringar medan börsen fortsätter falla.

I diagrammet är avkastningen på företagsobligationer med låg risk (investment grade) ritad mot S&P500. Notera att börs och obligationer hängt ihop bra under den här eran styrd av utbudet på billigt kapital från centralbankerna. Undantaget är oron i ekonomin runt 2012 när räntorna föll (obligationerna steg) medan börsen föll.    

I t.ex. ett välskött fastighetsbolag går det alltså att i vissa faser använda obligationer eller preferensaktier för att få en annan exponering än börsen. Det är dock inte ett helt enkelt. Det är inget allmänt instrument för att sänka risken i en aktieportfölj. 

Klurigheten att kombinera bolagsrisk och ränterisk

Källa: Fed St Louis

Det blir klurigare när preferensaktien eller obligationen både har en påtaglig bolagsrisk och en ränterisk. Om räntan stiger för att ekonomin stärks kan riskpremien i mer riskfyllda bolag falla. Det framgår av diagrammet ovan. I USA, som diagrammet avser, finns det nu oro för att råvarurelaterade företagsobligationer ska krascha. Samtidigt har högriskobligationer i Europa gått bra. 

När bolagsrisken i preferensaktien ökar blir det alltså betydligt mer komplext att beskriva kopplingen till hela ekonomin. Nettot kan mycket väl bli att ett bolag som SAS får se sin preferensaktie stiga om räntan stiger till följd av starkare efterfrågan i ekonomin. På motsvarande sätt så ökar riskpremien i SAS om efterfrågan försvagas, vilket för preferensaktien överskuggar att räntan faller. För att göra det hela ännu krångligare kan den högre räntan också vara utlösande för en likviditetskris i ett svagare bolag (vilket många men inte alla högriskbolag är). 

Ska jag förenkla bör den som är intresserad av den höga avkastningen i högriskobligationer eller motsvarande koncentrera sig på bolagsrisken. Den som tror att SAS överlever kan köpa preferensaktien. Det har dock inget med hyggligt säker avkastning till låg risk att göra.

Fastighetsfrågorna

En fråga gällde fastighetsbolagens skuldsättning och risken för konkurser. Visst kan det komma en fastighetskris men de flesta av fastighetsbolagen på börsen har antingen rimligt låg belåning eller långa löptider på sina lån. För att svara på den andra frågan - bolagen minskar främst sin ränterisk genom att ha portfölj av finansiering med olika löptider. Prisfall i bestånden slår däremot nästan alltid mot bolagen - så i den meningen kommer högre räntor (som inte stöttas av en ännu starkare konjunktur) slå mot främst stamaktierna. 

Om ett fastighetsbolag hamnar i allvarliga problem blir situationen snabbt liknande den i SAS för ägarna av preferensaktier. För min del ser jag dock de flesta preferensaktier i fastighetsbolag som investeringar i företagsobligationer med investment grade. 

Portföljfördelning är en annan faktor

Tradetubers portfölj på Shareville - resterande består av H&M, Industrivärden, Millicom, Norsk Hydro, Opus Group, Handelsbanken, Tethys Oil och Vardia

Ok, om preferensaktier med andra ord inte är ett enkelt instrument för att vrida ned risk så blir två frågor relevanta. Vad ska man med preferensaktier till och hur går det att reglera risken på det sätt Tradertube vill. 

Om vi börjar med vad man ska med preferensaktier till tycker jag det främsta skälet är att de har en egen profil på avkastning och risk. Den hänger förvisso ihop med hela börsen men precis som en bra branschfördelning ger bättre avkastning givet en viss risk kan en rimlig andel obligationer eller preferensaktier förbättra riskspridningen i hela portföljen.

När jag tittar på Tradertubes portfölj, som har en riktigt bra riskspridning, vet jag dock inte hur mycket preferensaktier skulle tillföra. Nordea, Handelsbanken och Danske Bank är alla bolag som reagerar på ränteförändringar - även om de ungefär som för obligationerna kan reagera lite lika beroende på varför räntan ändras. För försäkringsbolag som Vardia är det däremot nästan entydigt bra om räntorna stiger. 

Så vad ska Tradertube göra för att inte rusa in i börsens höga risk? Det tråkiga svaret är att kontanter, bankboken eller korta räntefonder är ett av två alternativ för att portionera ut risken. Det andra är att köpa defensiva aktier med lågt beta. 

Men, undrar kanske någon, det låter ju dumt. Korta räntor är noll eller negativa och defensiva aktier har stigit i åratal nu. Så är det. Med billiga pengar i en strid ström är det fler som är Tradertubes situation. Det syns på priserna. Det finns tyvärr inga gratis luncher.  

8 kommentarer:

  1. Intressant inlägg! Svårt att se något entydigt vad gäller preferensaktier och hur dessa skulle kunna utvecklas i olika scenarior. Kurserna har i de flesta fall backat under större delen av året. Kanske är det hyggliga ingångskurser just nu, men det beror nog snarare på övriga marknadsfaktorer. Avkastningen däremot är trevlig, och regelbunden, ur perspektivet att återinvestera regelbundet i nya aktier över året.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del utdelningsinvesterare rycker ju på axlarna åt kursens utveckling. Så länge det inte är risk för inlösen, utebliven utdelning eller något värre är det ju kanske inte så dumt. Fast det är lite synd att det inte finns brq instrument för företagsobligationer som småsparare kan använda. Vore enklare.

      Radera
  2. Återigen ett spännande inlägg. Jag tycker det är intressant att följa hur bolag kommer reagera på räntehöjningar. Kikade in din vlogg om hur aktiekursen och soliditeten förhöll sig till varandra i olika bolag och det var spännande att se. Kan man i grova slängar säga att bolag med hög soliditet (ex Hexpol ca 60% enl borsdata) kanske påverkas mindre av höjda räntor? Givetvis måste man se till fler aspekter än bara soliditet som ex. valutor, verksamhet etcetc. Men skulle vara spännande att höra din syn på bolag som får medvind av högre räntor. Varför just försäkringsbolagen får det har jag hört någonstans, men just Vardia lockar inte mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hög soliditet och bra avkastning på totalt snarare än enbart eget kapital är två bra ledtrådar.

      En del bolag måste ha hög soliditet, för att kunderna ska köpa av dem (t.ex. för att de har åtaganden över lång tid). Ericsson är ett sådant exempel. Det klassiska exemplet är annars livförsäkringsbolag med fasta åtaganden som inte får riskeras. De har lovat ut en viss framtida ränta beräknat utifrån en viss avkastning. Tufft om räntan är låg länge. Delvis gäller samma sak för sakförsäkringsbolag. De har också mycket kapital som ska placeras säkert.

      Vardia handlar dock om mer akuta frågor än så, därför är det egentligen ett dåligt exempel.

      Hexpol låter som ett exempel på vinnare av högre räntor till följd av starkare konjunktur.

      Radera
  3. Stefan Thelenius har skrivit ett fantastiskt inlägg om hur preferensaktier påverkas av räntan och använder SAS som exempel och visar att bolag med låg bolagsrisk (dvs låg avkastning) påverkas mer negativt av fallande ränta än bolag med hög avkastning.

    z2036.blogspot.co.ke/2015/12/olika-preferens-for-preferensaktier.html?m=1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ett välskrivet inlägg. Även mer teoretiskt är det logiskt att obligationer med låg risk reagerar främst på räntenivå medan de med hög risk mer beror av bolagsrisk. Den kan till och med sjunka vid lägre räntor (beroende på varför räntan faller). Krasst utifrån likviditet blir det ju lättare för det pressade bolaget att klara sig vid lägre räntor.

      Radera
  4. Tack för ett bra inlägg. Jag önskar dig och din familj en god ju och ett gott nytt år. Vi ses 2016! Då jävlar....

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam