Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 9 december 2015

Ändrat läge på börsen ger ändrad sammansättning i portföljen

Vi har snurrat runt en del i portföljen. Även om hela förändringen inte är klar så börjar de nya konturerna att synas. Här tar jag en titt på sammansättningen just nu.

Vår portfölj

Jag brukar inte kommentera vår portfölj i detalj så mycket här. Den går ju alltid att följa på Shareville. Dessutom försöker jag hålla fliken portföljen någorlunda aktuellt uppdaterad. Vår familjeekonomi kan man följa via vår familjesida här. Den är inte riktigt uppdaterad men portföljen ligger per idag på drygt 1,6 miljoner. Fördelningen framgår av bilden nedan. 


Några aktuella justeringar

Det jag tyckte var värt att skriva ett inlägg om var de justeringar vi gjort senaste tiden. Vi gjorde ett kort inhopp i Attendo men tilldelning var såpass liten i förhållande till vår portfölj så den avslutade vi med en gång. Till nuvarande pris runt 70 kronor tycker jag aktien ser rätt rimligt värderad ut. Det är annars ett bolag jag inte har något emot att ha i portföljen som jag skrev om i "Tecknar Attendo men föredrar Doro" (Molekylär Ekonomi)

Sedan är jag lätt förbluffad över den snabba utvecklingen i de i och för sig fina bolagen Vitrolife och Cellavision. I och med att jag, hur mycket jag än gillar bolagen, inte riktigt kan få ihop värderingarna där har vi dragit ned båda en aning. Cellavision skulle jag kunna hyvla ned något lite till eventuellt om den blir ännu hetare. I stort sett håller jag mig till analyserna i "Inte uppenbart att höja Cellavisions värdering" (Molekylär Ekonomi) och "Läsarfråga om Cellavision & andra glödheta småbolag" (Molekylär Ekonomi).

Lite bakgrund till tankarna finns i "Vitrolife håller takten men aktien kräver allt mer" (Molekylär Ekonomi). Jag står i stort sett fast vid slutsatserna där och är helt övertygad om att Kina-faktorn tillmäts alldeles för stort värde just nu. Däremot var det intressant att nya storägaren William Dermant var beredda att öka till kursen 260 kronor. Det får man väl respektera som ett gott tecken.  

En annan justering är att vi stegvis minskar vår blankade position i amerikanska statspapper, som vi har via en ETF. Delvis har vi flyttat över till placeringen till Markel, delvis har vi helt enkelt sålt av. Det kommenterade jag här. Förklaringen är det är för dyrt att ha fonden och att behovet av en räntehedge minskat vart efter Fed:s agerande klarnat.

Mer strukturella förändringar


De största principiella förändringarna i portföljen är att jag öppnat upp lite för att den Kinarelaterade oron i världsekonomin kanske lättat. Samtidigt har är jag alltmer oroad över att USA kanske snart passerat toppen på sin konjunktur. Dessutom är jag fortsatt skeptiskt till bland annat verkstad, bank och fastigheter (i tabellen är det försäkringsbolaget Markel och blankade statspapper som är den stapeln). Däremot har jag gärna en ökande andel svenskt med försäljning i Sverige i portföljen. Jag gillar också fortfarande kombinationen IT, hälsa och sällanköpsvaror - med andra ord de sektorer som gått bäst i USA länge. 

Det här har bland annat inneburit en ny post i Norsk Hydro, som jag kommenterade i "Aluminium och Norsk Hydro är värdecaset som oljan inte ger" (Molekylär Ekonomi). Nu har olja och industriråvaror rasat ordentligt men jag tror ändå på en stabilisering på en låg nivå som jag skrev om i "Svag efterfrågan ger billig olja hela 2016" (Molekylär Ekonomi). Det som hänt så här långt oroar mig därför inte. Skulle det däremot komma starkare tecken på att hela världskonjunkturen nu vänder nedåt då blir den här placeringen fel tajmad. En bonus i det här köpet är att jag tror att norska kronan på sikt kommer stärkas mot den svenska igen.

En annan nykomling är Millicom. Det skrev jag om i "Inleder återtåget på tillväxtmarknaderna med Millicom" (Molekylär Ekonomi). Det är ett första försiktigt steg och det är aktivt valt för att inte få för mycket exponering mot det som är svårast i de här länderna just nu - hög skuldsättning, råvaror och industri. Däremot gynnas Millicom av billigare dollar, så delvis väger den upp den relativt stora amerikanska delen i portföljen. 

Det gör även Clas Ohlson, som vi gick tillbaka in i idag efter en stark rapport. Det köpet har jag inte kommenterat här men i korthet är tanken att öka exponeringen mot svensk konsumtion och få en motvikt mot vår dollarexponering. Därtill är det ett riktigt bra bolag.

Slutligen gjorde vi för ovanlighetens skull en eventbaserad investering, dvs. jag köpte främst för att jag ser att en händelse (eller till och med rykten om händelsen) i bolaget kan driva kursen. Det var ett köp i Ericsson. Det skrev jag om i "Cisco Ericsson - det dolda samgåendet" (Molekylär Ekonomi). Strukturen i det samarbetet gör att det nästan känns orimligt att det inte åtminstone kommer fler nyheter i ämnet. Lite spekulativt men det är i en sektor där jag tycker det är ok att ha lite pengar parkerade.

Alla de här justeringarna har förstås även påverkat vår valutaexponering. Nu visar grafen bara bolagens noteringsvalutor. Det är intressantare att titta på var produktion respektive försäljning sker. En viss känsla ger ändå diagrammet. 


Normalt har vi ungefär halva portföljen i svenska kronor. Den delen är nu överviktad. Det är även dollarexponeringen som vi normalt försöker ha runt en fjärdedel. Lägre är istället övriga europeiska valutor, som också snittar runt en fjärdedel. Nu är andelen i euro och norska kronor betydligt mindre än så. Särskilt euron skulle jag vilja att den kom ned lite mot kronan innan vi ökade i den regionen igen. Det vore i och för sig inte så dumt - för det kan vara dags för Europa (igen).

7 kommentarer:

  1. Har du ständigt låg andel kassa eller brukar detta variera?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den huvudsakliga ratten vi har är storleken på vårt bolån. Den har vi inte vridit på sedan 2012. Vi har en skuldsättningsgrad på 1, dvs skulder och eget kapital är lika stora på ungefär 4 mkr (var huset är en del även av ek).

      Vart efter börsen blir dyrare finns tanken att sälja av för att amortera. Det ligger i vår strateg att agera så men jag har blivit litw osäker på om det är för spekulativt att i en långsiktig portfölj gissa stora börsnedgångar. Eventuellt är det bättre att låta aktieportföljen svänga upp och ned till pensionen.

      Sedan har vi en mindre del av aktieportföljen i kontanter. Målet är att ha ungefär en placering "ledig" vid varje tidpunkt, så jag kan gå in när vi ser möjligheter. Den nivån spelar jag dock med, så när det svajar kan vi ibland sälja av. Under hösten var vi över 15 procent i kassa. Men för det mesta är den runt den här nivån.

      Radera
    2. Tack för ett genomtänkt svar!

      Radera
  2. Inga fastighetsbolag i portföljen? Varför inte tex Amh2?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amh2 har jag förstått att det är ett spännande bolag. Där var vi för sena på bollen den.

      Annars finns det flera fina fastighetsbolag på börsen. Vi har ägt Wihlborgs och Lundbergs (som ju bl.a. är mycket fastigheter). Andra bolag som passerat förbi analysglasen är Fabege, Castellum och Atrium Ljungberg - för att nämna några. Viktoria Park och Fast Partner är andra med lite annan riskprofil. I tyskland har jag tittat mycket på Deutsche Wohnen och några till. Sedan har vi haft JM och NCC periodvis, särskilt den första är ju bra exponerad mot fastighetssektorn. Slutligen så är ju många av preffarna till och från intressanta. Så nog finns det att välja på. I vår normala portfölj är det också meningen att vi ska ha något i sektorn.

      Jag tyckte redan för ett drygt år sedan (alltså alldeles för tidigt) att fastigheter låg fel i konjunkturen. Sett till hela sektorn är det mycket ökad hävstång på högre värderade fastigheter som drivit värdet. Jag ser inte riktigt motsvarande uppsida i förvaltningsresultaten.

      Skulle jag titta på något bolag i sektorn just nu skulle jag vilja ha ett med p/b åtminstone inte alltför för långt över 1, bra RoE, inte alltför hög skuldsättning och en bra tillväxt i hyresintäkter. Den kombon finns inte riktigt för närvarande.

      Radera
  3. "Vart efter börsen blir dyrare finns tanken att sälja av för att amortera. Det ligger i vår strateg att agera så men jag har blivit litw osäker på om det är för spekulativt att i en långsiktig portfölj gissa stora börsnedgångar."

    Som jag ser det är det extremt svårt att gissa stora börsnedgångar. Jag vill ha en portfölj där jag inte heller behöver försöka göra det. Att ligga kvar oavsett hur börsen går är hur jag definierar långsiktighet.

    I min värld får inte "långsiktig portfölj" och "gissa stora börsnedgångar" plats i samma mening. Nåja, med en negation går det utmärkt: "Med en långsiktig portfölj behöver jag inte gissa stora börsnedgångar", men du förstår andemeningen... ;-)

    "Eventuellt är det bättre att låta aktieportföljen svänga upp och ned till pensionen."

    Ja, så tycker jag. Ej heller kommer jag att vikta om till säkrare tillgångar när jag närmar mig pension. Lång sikt innebär förbi min egen död; portföljen får gå i arv till min dotter tillsammans med en diger rekommendationslista på vad hon måste läsa för investeringslitteratur (hm, går det att rekommendera någonting som är obligatoriskt?). Böckerna är ju dessutom redan inhandlade och står välsorterade i bokhyllorna med pappas kommentarer i marginalerna... :-)

    Med vänlig hälsning

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett spännande ämne. Långsiktiga och passiva (=buy and hold) investeringar har ju många goda argument för sig. Särskilt kombinerat med riskspridning genom regelbundet sparande.

      Vi har ju en långsiktig aktiv portfölj, dvs jag agerar som vår förvaltare och placerar löpande om för att få bästa avkastning. Långsiktig i det perspektivet betyder att kapitalet är tänkt att användas först om många år och att vi därför accpeterar en högre risk för att få en högre avkastning.

      I en aktiv portfölj går det ju både att spela med hävstång, fördelning mellan tillgångsslag och fördelning inom ett tillgångsslag.

      Nu har vår skuldsättningsgrad gått ned mycket vart efter våra tillgångar stigit i värde. Vi har även höjt våra inkomster mycket de senaste åren så det är också en skillnad i ekvationen. Från det perspektivet skulle vi kunna höja bolån för att investera mer och ändå ha lägre risk i familjen än för några år sedan. Där känns dock marknadarisken i förhållande till avkastningen för hög.

      Sedan är frågan om risken är så hög att den inte försvarar att via bolån låna till investeringar överhuvudtaget. Vilket vi gör så länge vi har både bolån och aktieportfölj. Där är jag inte nu men visst skulle vi kunna hamna där under 2016.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam