Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 3 augusti 2016

Modell för att analysera fonder

I senaste sparskolan har jag med en modell för att analysera fonder. Här kommer ett första av några inlägg om den.


Placera aktivt i fonder

avsnitt 4 av SparskolanFixa Fondportföljen, är en av mina poänger att du behöver analysera fonder innan du köper dem. Det gäller till del indexfonder, där du framför allt behöver kolla att inriktningen är den du vill ha till din portfölj. Det gäller dock särskilt för den som vill köpa en aktivt förvaltad fond.  

Jag har ställt upp en enkel modell för att välja fonder. Den är tänkt att ge några nyckelfrågor på vägen mot ett bättre fondval. Stegen är att titta på fondens inriktning, innehav och förvaltare samt ta ställning till priset. Frågebatteriet framgår i bilden ovan. I ett kommande inlägg tänkte jag tillämpa modellen på någon av fonderna från Odin fonder - helt enkelt för att det är det fondbolag jag sett som ger spararen bäst underlag att ta ställning till. 

I det här inlägget tänkte jag dels beskriva varför modellen är särskilt viktig för den som intresserar sig för aktivt förvaltade fonder, dels i vilken del jag tycker den är relevant även för indexfonder.

Reklam: Billigt med bra riskspridning - månadsspara i ETF:er 

Priset på aktiva fonder

När man tittar på en aktivt förvaltad fond är det bra att komma ihåg att det inte finns något stöd för att aktiv förvaltning, efter avgifter, överpresterar mot index eller att historisk avkastning som stjärnor i Morningstar säger något överhuvudtaget om framtida avkastning.  

I avsnittet förespråkar jag därför stor försiktighet med att välja aktiva fonder.  Helt emot aktiva fonder är jag dock inte. Snarare tycker jag att de är ett alternativ för den aktive investeraren. Precis som med aktieportföljer går det att argumentera fram och tillbaka för om det går att överprestera mot marknaden. Sett till kortare tidsperspektiv saknas inte exempel på att det går, sedan får var och en bedöma om det är slumpen eller skicklighet.

En viktig detalj här är att avgifterna gör att en aktiv fond på många sätt är knepigare än en aktieportfölj. Om du vecko- eller månadssparar i aktier och håller nere kostnader för courtage och liknande så har du inte ett sämre utgångsläge än om du istället köper en indexfond. Vi har exempelvis ungefär 0,1-0,2 procents i årliga transaktionskostnader som andel av vår totala portfölj. Det är i nivå med vad kostnaderna för en portfölj av indexfonder skulle kosta.

Med slumpens hjälp förväntas vår portfölj därför prestera ungefär som index. Den som till låga courtage löpande köper och behåller aktier länge kan alltså till och med ha, marginellt, högre förväntad avkastning än indexfonder som inte är gratis. Det är bland annat därför jag brukar rekommendera Aktienovisens veckoportfölj.

Om du däremot betalar, säg, en procent i avgift för en Sverigefond, då har du en hel del att hämta igen. I avsnittet jämför jag det med riskpremien på svenska aktier som brukar ligga runt 5 procent. Det är en tuff uppgift att redan när loppet börjar ligga 20 procent efter. Ska det här vara möjligt behöver du antingen tur eller en trovärdig plan för varför just den här fondens placeringar ska slå index.

Det räcker inte att allmänt hoppas på en bra förvaltare. Du måste, precis som vid aktieplaceringar, ta ställning till varför de här innehaven ska slå index och om det blir med tillräckligt mycket för att täcka avgiften. Aktiva fonder - aktiva ägare är min sammanfattning i avsnittet. Det är där modellen för att genomlysa fonden kommer in i bilden.

Analysera indexfonder

I princip fungerar modellen även för indexfonder. Det går dock att göra en ytligare analys av innehaven och förvaltaren. Däremot kan det vara värt att titta på att inriktningen blir den du vill ha, så att den bidrar till avkastning och riskspridning på ett bra sätt. 

Ett exempel jag nämner i filmen är gratisfonder som följer de 30 största fonderna på Stockholmsbörsen. Med de här fonderna har du placerat drygt 7 procent av kapitalet i HM, 27 procent i banker och industri (främst verkstad) står för 23 procent, så branschspridningen är begränsad. Av naturliga skäl är också svensk ekonomi överviktad. Du får heller inte exponering mot varken mindre bolag eller de riktigt stora. 

Här skulle en enkel komplettering kunna vara gratisfonder för Norge och Danmark (som har båda har en lite annorlunda branschstruktur än Sverige) och kanske ett aktieköp i Warren Buffets investmentbolag Berkshire Hathaway. Andra kompletteringar kan vara en globalfond och beroende på riskvilja även någon fond med inriktning på mindre bolag samt något med exponering mot tillväxtmarknader. 

När det gäller analys av innehaven är en fördel med indexfonder att det går att ta ställning till värderingen genom att titta på uppgifter om respektive index. För stora index som S&P500 finns mycket data tillgängliga för den som söker. Det brukar också vara rimligt lätt att hitta analyser av hur exempelvis en viss bransch eller ett land förväntas utvecklas. Den vanligaste fällan för småsparare är att glömma bort värderingen när det köper indexfonder. Det räcker förstås inte att inse att Indien är ett land med stor potential. Du behöver även veta den nuvarande värderingen på den börs fonden följer.

När det gäller förvaltaren tycker jag inte det krävs så mycket kontroll när det är en indexfond. Det räcker att det är ett seriöst fondbolag. Min erfarenhet är att de fonder som erbjuds småsparare via bankers fondtorg och liknande normalt är rimligt ok.

Självklart är priset viktigt för en indexfond, ju närmare noll desto bättre förstås. Särskilt som varje liten kostnad fonden har automatiskt innebär att du får sämre avkastning än om du själv kunde köpa och behålla samma innehav. Är det svårare marknader att följa index på, exempelvis för exotiska marknader, kan en viss avgift vara rimlig. 

Fonderna kan gärna vara börshandlade ETF:er, eftersom de normalt har låga kostnader och är transparenta med vad du egentligen köper. 

I ett annat kommande inlägg tänkte jag återkomma till en möjlig sammansättning för en långsiktig fondportfölj. Den går förstås att använda både för indexfonder och för den som vill byta ut någon fond mot en aktivt förvaltad. 
 
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




3 kommentarer:

  1. Vad anser du om fonden XACT svenska småbolag? Ser du någon risk att den är replikerad syntetisk istället för fysisk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spontant är jag positiv men jag har inte tittat specifikt på den fonden. Ett problem överhuvudtaget med indexfonder för småbolag är viktningen. Bland de mindre bolagen så ändras ju värderingarna snabbt och ibland är likviditeten ett problem. Hur ska fonden då viktas?

      Ta exemplet när en aktieraket ska fara igenom indexet upp till ett index för större bolag. Där kan det bli en del konstiga rörelser. Om det går får därför småbolagsindex ha riktigt många bolag, som de amerikanska. Inte så lätt i Sverige dock.

      Jag vet dock inte hur det påverkar att fonden är replikerad men jag gissar att priset på fonden vid en viss tidpunkt kan bli en ganska teoretisk affär. För i småbolagen påverkas ju aktiepriset ofta lika mycket av utbud och efterfrågan som av mer fundamentala faktorer. Vi får se om någon annan hakar på och utvecklar resonemanget.

      Radera
  2. Hej killar, tack för denna intressanta artikel.
    Om du vill läsa mer om fördelarna med Fonder Tips detta är rätt plats för dig!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam