Svepet börjar denna gång i en lista jag tipsades om av twittraren Cspira. Det är ingen nyhet men visst är skiftet över till de stora teknikbolagen ett spännande tecken på den roll digitalisering har fått i samhället.
Det är ju egentligen tre riktigt stora samtidstrender inom teknik, där de två jämbördiga är automatisering (robotar) och genteknik. När hittar någon av dem sin plats på topplistan?
Amerikanska mackägare vill kunna bryta hyresavtal om över 10% av bilflottan blir elektrisk. Allt fler tror på elen. https://t.co/I130q46W2E
A propos förändrade förutsättningar är det faktiskt allt fler bensinmacksägare i USA som vill försäkra sig mot att antalet bensindrivna bilar skulle kunna vara på väg ned.
Det går för övrigt inte att ta miste på att något stort är på gång inom bilindustrin. Det går inte en dag utan nyheter om drivmedel, att stora tillverkare börjar sälja via kör-när-du-vill-lösningar eller förstås självkörande bilar.
En helt annan, mer vardaglig, förändring är att jag tydligare samlat alla filmer från olika källor där jag är delaktig på en gemensam plats. Kolla gärna in den. Ett exempel är serien 3 snabba, dagens avsnitt hittar du även nedan.
Annars är det många investerare som ser utvecklingen i USA som avgörande för börsen. En del pilat pekar mot en normalisering i ekonomin - inklusive att inflationen tar fart. Det skulle glädja många och alldeles särskilt banksektorn, åtminstone till en början. Resten av börsen skulle dock kunna reagera mer negativt, särskilt om räntehöjningar åter blir aktuella.
Inlåning & utlåning till allmänheten är nya svarta men kör Goldman Sachs mörk kostym när de kommer till Main Street?https://t.co/HQDxjJtsL8
Fast det är bra att påminna sig om att det faktiskt inte hänt så mycket handfast än så länge. Världsekonomin ser ut som den gjort rätt länge. Ett bra exempel på det kom från dagens sista tweet.
Kina har fått ordning på kommunikationen. I ekonomin händer däremot inte så mycket. Så det bubblar lite förändring och till och med framtidstro i nyhetsflödet just nu. Kokar över av förhoppningar gör det däremot inte.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Funkar hjärnan? Beslutsankare, flockbeteenden & hur psyket blir din fördel det är några av ämnena i nya Sparskolan men hur ser det ut på börsen just nu?
Nytt avsnitt av Sparskolan
Går det att långsiktigt att slå index genom att fokusera på investerarbeteenden som ger felprissättningar på marknaden? Det är att säga "jag är smartare än du och du kommer inte att upptäcka det".
Det kan vara värt att tänka på när man hakar på momentumstrategier, värdeinvesteringar eller någon viss modell för portföljallokering. Egentligen när man gör något annat än att investera i index eller använder unik, ännu inte inprisad, kunskap om bolaget.
Hur är det då? Spelar det kollektiva psyket någon roll? Mötet mellan den effektiva marknaden och behavioral finance är oerhört spännande. Det är ett av ämnena i nya avsnittet. Lika intressant är hur vi själva tänker och alla fällor vi hjärnan gillrar för oss.
I det här avsnittet får du veta mer om:
kopplingen mellan en effektiv marknad och psykologi
vad som kan få marknaden att inte sätta rätt pris med en gång
4 investerarstilar som utnyttjar beteenden på marknaden
psykologin i ditt eget investerande och fällorna du ska akta dig för
en beslutsmodell gör det lättare att fatta genomtänkta investeringsbeslut
Sedan kunde jag inte låta bli - vilka är de möjliga tankefelen på börsen just nu? Det där vi kommer titta tillbaka på och sucka åt. Det fick bli dagens tre snabba.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Vid vilken punkt blir svensk ekonomi så underlig att den faktiskt hamnar i en bubbla?
Lost in space
På måndagar skriver jag mitt huvudinlägg som en nyhetskrönika på Nordnetbloggen. Den här veckan kommer många rapporter om läget i svensk ekonomi, så det fick bli temat. Som vanligt kompletterar jag här på bloggen med några egna friare reflektioner.
Svensk ekonomi är för närvarande oerhört fascinerande, även för mig som lägger större delen av tiden på internationell ekonomi. Vi förhåller oss till resten av världen ungefär som Ziggy Stardust förhåller sig till jorden i David Bowies låtar.
Vi flyter runt i vakum och nås av enstaka allt svagare signaler om att något händer där nere på jorden. Tack vare vad alla inom och utom landet verkar tycka är en för billig krona, så går det utmärkt för ekonomin. Till det bidrar också mystiskt låga räntor, drivna av tryck nedåt på inflationen från yttre faktorer som oljan.
Det verkar inte heller finnas något som på allvar kan störa den här ekonomin. När Brexit kom så rasade våra långräntor ännu mer och så var det bra med det. Prognoser från finansdepartementet eller inköpschefers bedömningar - det verkar inte spela någon roll. Allt är bra vart man än tittar. Offentlig och privat konsumtion - check. Investeringar? Inte så dåliga. BNP-gap. Ingen fara
Ja och så har vi minusräntorna förstås. För mitt i brinnande högkonjunktur så anas ändå int slutet på perioden med ultralåga räntor. Kanske att de tar sig över nollan 2018.
I den här ekonomin är det svårt att se att det inte alla varnat för till slut händer. Kommer inte vår uppfattning av vad som är normalt att till slut förskjutas? Vad ska avkastningen på börsen vara? Det förekommer ju onekligen en del offensiva gissningar i bloggosfären och även bland de stora förvaltarna börjar tanken på en multipelexpansion få det att vattnas i munnen.
Om nu huspriserna kryssar förbi amorteringskravet - hur mycket ska du låna när banken på allvar börjar undra om det någonsin blir högre räntor?
Det är helt enkelt svårt att tro att vi inte snart sänker ned vårt beslutsankare på de här räntenivåerna. Det i sin tur leder, som jag tar upp i senaste Sparskolan, till att vi lär få svårt att tänka om.
Behöver vi det då? Ja, kanske förr än vi anar. För bland de signaler som bara hörs vagt i fjärran är det många som pekar på stigande inflation och att efterfrågan i världsekonomin faktiskt till slut är på väg att närma sig utbudet.
För att blanda metaforer - om man ropar varg tillräckligt många gånger kanske allt åker ur ketchupflaskan samtidigt.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Ensam hemma ägnar jag mig åt min favoritsysselsättning. Plöja tidningar jag annars inte hinna läsa. Valet föll på branschtidningen World Finance. Ett bra val. Två notiser ur den blir dagens inlägg.
Lyxfällan är din och butikens
Sverige tillhör länderna som exporterar mer än vi importerar. Sparandet, själva pengarna, exporterar vi också. Vår omvärld handlar på krita helt enkelt. Vi nämns i artikeln "America's saving perils" men det är Kina som är den viktiga motparten för USA.
Det finns en balans i världsekonomin som är på väg att kantra. Amerikanerna lever planetens lyxfälla med envist för lågt sparande och för låg export. Butiken som ger krediten heter Kina. Nu är båda de amerikanska presidentkandidaterna inne på att stimulera ekonomin mer och framför allt se till att konsumtionen hålls uppe. Samtidigt är det Kinas uttalade mål att gå från en export- till en konsumtionsdriven ekonomi.
Effekten om båda lyckas med sina föresatser skulle bli stigande amerikanska räntor och svagare amerikansk dollar. Kineserna skulle då, likt japanerna för tjugofem år sedan, få praktisk erfarenhet av varför butiksägare världen över tar betalt direkt i kassan innan du lämnar butiken. Amerikanerna skulle å sin sida få några magra år. Så det finns en underlig gemenskap mellan låntagare och långivare.
Ett problem i vården är att smärtlindring, som morfin, också kan vara beroendeframkallande. Det är också det principiella problemet med helikopterpengar. Det framgår i "Helicopters on a leash". Jag noterade att argumentet där var det samma som jag själv använde i "Läsarfråga: Är världsekonomin dömd att gå under?".
Det är inte i sig ett ekonomiskt problem varken att trycka pengar eller skriva av skulder. Det blir ett moraliskt problem om man anser att en omfördelning från sparare till låntagare är fel. Det kan också bli ett politiskt och därför (notera kausaliteten) ett ekonomiskt problem. Det är om vi förlorar förtroendet för politiker och centralbanker som påhittiga lösningar, som att handla upp halva börsen som i Japan, blir ett problem.
Nästa fråga hur ser det ut med förtroendet då? Rätt svar - det är fallande. En försiktighet med kluriga lösningar kanske därför kan vara på sin plats. Inte rätt tid för teknokrater.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Hej,
Takk for analyse og at du synes vår fondsinformasjon er nyttig.
Her er noen kommentarer til analysen:
Håper dette kan bidra til at leseren kan forstå ODIN Sverige bedre.
Mvh
Vegard Søraunet
Ansvarlig forvalter ODIN Sverige
Sympatiskt nog har alltså förvaltaren för fonden tagit sig tid att ge sin syn på analysen. Jag har alltid ogillat när tidningar stjäl sista ordet i debatter genom att lägga på sina egna kommentarer på andras debattsvar eller insändare.
Därför låter jag ordet gå till Vegard. Jag har lagt till fetstil och mellanrubriker för att det ska vara lättare att läsa. Sedan har jag lagt till förtydliganden om vad jag avsåg, så att läsaren kan se skillnaden. Däremot går jag inte i polemik med Vegards resonemang. Den som vill få min syn på Odins Sverigefond får läsa det inlägget.
Vår fond har det siste året redusert eksponeringen mot syklisk industri. Vi har nesten ingen bank og vi har økt i helse- og konsumentsektoren. Altså i de bolag som vil klare seg bedre i en eventuell konjunkturnedgang. Derfor er fondet både rustet for en tøffere konjunktur samt at vi fortsatt har mange nisjede industribolag og distributører som kan vise tilvekst gjennom både organisk og oppkjøp. Vi tror dette er en god kombinasjon for de neste årene.
Mitt förtydligande - jag tolkade portföljen som cyklisk och såg inriktningen som en spekulation i att "En starkare europeisk industrikonjunktur ska dra igång underleverantörer medan en urstark svensk ekonomi ska driva på konsumtion och inhemska investeringar."
Tillväxt eller utdelning
Tilväxt og utdeling: dette er forvirrende begreper som jeg tror er vanskelig å forstå for kunden. På ODIN investerer vi i bolag som kan vise til en god historikk, har solide konkurranseposisjoner og som handles til en attraktiv pris. Vi liker kvalitetsbolag som kan levere en god avkastning på kapitalen. Du sier vi er tilväxtorientert og ikke utdeling. ODIN Sverige har en utdeling på ca 3-3,5%. Dette er imidlertid lavere enn indeks som inneholder mye bank med høy utdeling. Vi leter gjerne etter kombinasjonen av en viss andel utdeling og bolag som er flinke til å reinvestere kapital til god lønnsomhet. Med det unngår vi de typiske «value traps» som gjerne har høy utdeling men ingen investeringsmuligheter for ny tilväxt.
Mitt förtydligande - jag använde Morningstars Style box. Där är bolagssammansättningen angiven som tillväxt (på en skala där andra änden visar värde). Jag använder också benämningen kvalitetsbolag om inriktningen.
Stora eller små bolag
Store eller små bolag? Hvorfor skal man velge mellom disse to? I perioder hittar man best muligheter i de store bolagene og i perioder de minste bolagene. De siste 3 årene i sistnevnte. Derfor har også ODIN Sverige hatt mest småbolag i denne perioden. På det meste hadde vi 65% småbolag. I dag ca 50%. Jeg tror de beste mulighetene for god avkastning i årene fremover ligger i småbolagene da fundamental utvikling er mye bedre også i disse uten at de fremstår som betydelig dyrere. Vi ser i større grad at de profesjonelle fondsplukkerne velger å kjøpe all-cap fond for byrålådan og at de heller krydrer med småbolag eller storbolagsfonder når det er rett tidspunkt for det.
Mitt förtydligande - det jag tolkar att Vegard vill svara på här, är att jag menade på att det här egentligen är en småbolagsfond. Vegard pekar på att det är en fond som i sin aktiva förvaltning spelar med storleken på bolagen den köper.
Investmentbolag
Du sier vi eier investmentbolagen Latour og Indutrade. Latour er helt klart et investmentbolag og 60% av deres eksponering når du direkt på børsen. De resterende 40% er derimot umulig å hitta og det er den gode verdiforvaltningen og kjøp og salg av virksomheter som gjør at jeg kan forsvare å eie denne i en Sverigefond. Melker Schørling derimot, kunne jeg aldri forsvart der alle bolagene kan kjøpes direkte. Indutrade er inget investmentbolag men en samling av 200 dotterbolag med ulike nisjer innenfor distribusjon og produksjon. Dette er en utmerket verdiskaper på lang sikt og absolutt den typ av bolag jeg giller i vår fond.
Mitt förtydligande - det jag avsåg är att Latour och Indutrade i praktiken med sina breda portföljer fungerar som fondförvaltare och därför fungerar utmärkt att köpa direkt för en fondsparare.
Jämförelseindex
Indexval: vi er en aktiv, stockpicker som forvalter fondet helt uavhengig index. Jeg noterer at du anbefaler å måle mot SIXPRX, noe som jeg kan være enig er en mer relevant sammenstilling gitt dagens eksponering. Om eksponering endrer seg til mer storbolag vil den derimot ikke være det. Problemstillingen vår er at vi med hele Sverige som univers (småbolag + storbolag) ikke finner en relevant og dekkende index på den svenske marknaden. Om du bryter ned alfa i fonden og vekter mot småbolag og storbolag vil du raskt se at alfagenereringen i fondet har kommet fra bolagsval innen storbolagene de siste årene. Om du måler oss mot SIXPRX eller vår index OMXSB så får du omtrent samme resultat over de 3,5 årene jeg har forvaltet fonden.
Mitt förtydligande - min synpunkt gällde att val av jämförelseindex styrde vad som betraktades som överavkastning samt att köparen behöver följa vilken exponering fonden ger, eftersom den ändras.
Förvaltningsavgift
Den 1 des 2015 satte vi ned prisen på ODIN Sverige C fra 2,0 til 1,2%. Dette for å møte økende priskonkurranse. Grunnen til at Morningstar har en årlig avgift på 1,93% er at de enda ser på prisen på foregående år. Fra januar vil Morningstar oppdatere den årlige avgiften til dagens gjeldende på 1,2%. En fond med en aktiv andel på over 80% og en pris på 1,2% synes vi er konkurransedyktig. For kunder med mer enn 1 mill innsetting er prisen 1,0% (ODIN Sverige B) og kunder med mer enn 10 mill innsetting er prisen 0,75%. (ODIN Sverige A)
Några avslutade ord
Med det tar jag tillbaka pennan. Det är som sagt mycket roligt att få en så seriös återkoppling från en fondförvaltare. Tänk vilken dröm det vore om det här var den typiska dialogen kring fonder. Sparare som kunde ta del av granskningar av fonder och förvaltare som sakligt ville vara med och argumentera för sin valda inriktning i portföljen. Det är en debatt långt ifrån alla kurvor jämförda bakåt mot väl utvalda jämförelseindex och all personkult kring förvaltaren. Några exempel på vettiga fondanalyser har jag hittat i pressen men de är inte särskilt många. Även vi i bloggosfären skulle kunna göra mer.
Är det här något som läsekretsen, även av denna rätt aktie- och makroinriktade blogg, vill ha, så kan jag tänka mig fler fondanalyser framöver.
Slutligen - jag valde att analysera Odins Sverigefond för att jag tycker att det är en av de mest seriösa och öppna fonderna jag hittat på marknaden. Precis som en bra film förtjänar seriös kritik tycker jag en bra fond bäst uppskattas genom en kritisk granskning.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Stimulanser upp över öronen. Många är nog rätt trötta på att det styr börsen. Så vad är vägen ut?
Keynesian put
"We believe a “bond shock” remains the key autumn risk for markets in light of evidence of a cyclical pick-up in inflation (even if structural trends remain deflationary)" - Bank of America Merrill Lynch
I den matchen är hur det går för konjunktur, bolag och aktiemarknaden inte det viktigaste. De är underordnade förklaringsvariabler för räntan och riskpremien - som jag var inne på i gårdagens "3 snabba om att spekulera i risk".
Det är för övrigt ett ämne jag fördjupar i nya numret av Värdepappret som kommer idag.
I senaste Sparskolan går jag igenom "Världsekonomin på 5 minuter". En iakttagelse där är att stora delar av stimulanserna i de mogna ekonomierna aldrig nått den verkliga ekonomins konsumtion och investeringar. Istället har de trillat tillbaka in i det finansiella systemet i form av ökade tillgångspriser.
Ovanstående, ofta använda, bild är talande. Uppgången på den amerikanska aktiemarknaden har varit nära kopplad till tillväxten i centralbankernas balansräkning. Det vill säga stimulanser i form av exempelvis kvantitativa lättnader (QE).
Numera är minusräntor nästan legio runtom i världen och i Japan är centralbanken snart den störste ägaren av börsen. Lägg till det att vi är nära helikopterpengar på flera ställen runtom i världen.
En kort period förra hösten bröts sambanden. Till en början uppstod en viss förvirring men rätt snart framgick att logiken trots allt höll när den justerats för kapitalflödena i tillväxtländerna. De hade nämligen, i den skuldkris som då var på gång, tvingats dra åt sina ekonomier. Det är också därför en kris i banksystemets vilja att låna lätt blir problematisk, som vi märkte i början på det här året.
Det här känsliga, stimulansstyrda, systemet har fått en ny injektion i form av medicinen IMF länge förespråkat - en expansiv finanspolitik. Det såg vi när här hemma när regeringen häromdagen presenterade ramen för höstbudgeten. Ökade underskott i glödhet högkonjunktur är inte normal konjunkturpolitik.
Det här kallar BAML för en Keynesian put. De räknar med att om det kommer signaler om eller ens oro för att aktiemarknaden vänder nedåt, kopplat till ekonomisk osäkerhet, då kommer politikerna agera. Något som ju Hillary Clinton lovat och Donald Trump lovat dubbelt upp vad än Clinton levererar.
Inte konstigt då att dåliga bolagsnyheter kan ge en god börsutveckling. Det sambandet kan förstås brytas om tillräckligt starka fakta kommer. Om ekonomin verkligen kommer igång, då överväger förstås det oron för höjda räntor. Om det blir en verklig skuldkris spelar det förstås ingen roll att det garanterar ännu lägre räntor.
I början av 2015 såg vi skrämmande variant av det senare när ECB först stimulerade ekonomin så hårt att aktier rusade.
Till en början hände det som hade hänt tre gånger i den amerikanska ekonomin. Inflationsförväntningarna vände uppåt när ekonomin stimulerades. Den här gången föll dock inflationsförväntningarna, bland annat för att oljepriset pressades men framför allt för att Greklandskrisen var på ingång. En stor spekulation mellan dollar och euro spelade också in.
Det här gav som bekant en känsla av kollaps, som sedan förstärktes av Kinaoron på hösten. Notera dock att den löstes ut av en ännu mer expansiv politik i Europa och delvis i USA.
Ofta blir det i dessa diskussioner analysen fastnar. Himmel eller helvete? Det är lätt att glömma att jorden ligger däremellan. Den möjligen största risken för aktiemarknaden är att stimulanserna går så bra att politiken börjar normaliseras men utan att det kommer någon ketchupflaska av vinstökningar i ekonomin.
Räkna inte med att varken politiker eller centralbankschefer kliver in för att rädda börsen med mindre än att nedgången är stor nog för att smitta av sig på resten av ekonomin.
Det här citatet i början kommer in. Det går att diskutera hur den strukturella inflationen ser ut - vissa tror ju att den naturliga räntan är noll även på sikt. Däremot skulle tillfälliga effekter, som nedgången i oljepriset, nu kunna klinga av samtidigt som en stigande efterfrågan ger en viss konjunkturuppgång. Det förstärks av de många obalanser som finns runtom i världen. Exempelvis mellan kuster och inland i USA och mellan nord och syd i Europa. I den här situationen kan inflationen komma igång och sänka börsen.
Tillväxtländernas dilemma
Over the past 25 years global trade growth has only been this poor in 2001 and 2008 pic.twitter.com/VMzOTp2lbu
Vad är det för struktur som har låst sig? Helt klart är att det handlar om investeringarna. Centrerade runt våra egna liv som vi är har diskussionen cirkulerat kring frågan att vi blir allt äldre. Det är sant att våra ekonomier inte har så stora investeringsbehov.
Weak import demand from emerging economies appears to be weighing on advanced economies... pic.twitter.com/rSdZe5m3eC
Det här har dock varit känt länge. Det som lyfte var efterfrågan från tillväxtländerna. När den nu fallit har det inte funnits någonstans att placera vårt kapital. Det är här förtroendet kommer in, snarare än kring minusräntans effekter i väst. I och med att marknaden inte riktigt litar på tillväxtländerna och inte ser några möjligheter i väst - så finns det ingenstans att ta vägen.
Nu har faktiskt tilltron till tillväxtländerna börjat lossna igen. Det är ett gott tecken.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
När hade varit den perfekta tidpunkten att köpa Nordnet? Det är lärorikt att studera de bästa entreprenörerna, även för investeraren.
Källa: Nasdaq
Vägen till toppen
Det är 20 år sedan, min samarbetspartner, Nordnet grundades. Det uppmärksammade jag i ett reklaminslag på bloggen häromdagen "Kollar 20 utländska aktier - mitt val i Nordnetkampanjen (Annons)". Där tittade jag på köp av utländska aktier. Något som i högsta grad nätmäklarna bidragit till att det blivit tillgängligt för vanliga sparare till ett bra pris.
Idag tänkte jag, i ett vanligt inlägg, ta en titt på en annan aspekt av jubileet. Går det att lära sig något av nätmäklarnas historia? Jag vill inte skriva analyser om Nordnet, eftersom jag har en kommersiell relation till dem (läs mer under partners), så inlägget är helt bakåtblickande.
Verksamheten vid Nordnet började som en del av Öhmans fondkommissionen. Ur den starten växte idén att erbjuda näthandel av aktier. Det här är väl de två första iakttagelserna om framgångsrika entreprenörsprojekt - de frodas ofta i en miljö som är på lagom avstånd från den verksamhet de kliver in i.
Det blev inte en storbank, trots att det fanns tankar, som klev in på den nya marknaden. Grundarna var dock inga duvungar, bland annat var VD.n för Öhmans delaktig tillsammans med ägarfamiljen Dinkelspiel.
Tajmingen i slutet av nittiotalet var förstås perfekt med både en teknik och ett intresse för aktie som rusade i höjden. Börsnoteringen i slutet av nittiotalet kom dock för sent för den första vågen spekulanter. Här blir nästa läxa nästan övertydlig. En ny bransch går ofta igenom en period av överentusiasm.
Titta på börskurvan för ovan. Visst är den slående lik Gartner Hype Curve? Det här alltså för en av de bägge framgångsrika nätmäklarna (Avanza är självklart den andra). 1999 hade du alltså inte ens gjort en bra affär om du valt rätt investeringsobjekt i den uppenbarligen fantastiska nischen av fintech som nätbanker är. Det om något tycker jag visar kraften i en hype.
Hade du däremot följt bolagets fortsatta och envetna utveckling, via förvärv och expansion i norden, då hade du kanske hakat på investeringen vid en senare tidpunkt? Det här är det som gör att jag för min del rent allmänt är mycket försiktig med bolag i förhoppningsfasen och även i etableringsfasen.
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Det visar också att många av de bästa investeringarna ligger strax efter ett skifte mellan utvecklingsfaser, inte i att försöka pricka utvecklingen i förväg. Den som, utanför börsen, investerade vid starten av Nordnet, gjorde en bra affär även med hänsyn till hypen. Den som däremot 1999 spekulerade i den breda etableringen gjorde en dålig affär. Bra blev istället investeringen för den som passade på när etableringen rullat på.
Framtiden
Fortsätter man framåt ser man att Nordnet även har ett annat typiskt drag för innovatörer - entreprenörskapet dog inte ut med etableringen. Bland flera milstolpar är kanske ändå den senaste, med Shareville, den intressantaste. Den ligger mitt i hjärtat av nästa typiska fenomen - andra vågen i ett teknikskifte. Det vi nu ser brett när digitaliseringen slår igenom brett i samhället.
För ett bolag som Nordnet, som redan gått från etablering till tillväxt, blir frågan om det klarar omställningen även till de nya förutsättningarna. Hur länge kan man vara tonåring? Även efter att man fyllt tjugo?
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Äntligen makro! Sparskolan tar sig an det roligaste som finns i hela världen, nämligen hela världen.
Hela Sparskolan är kul att få göra: Inte minst är all kontakt med andra sparare ger en hel del. Dessutom är det roligt (men grymt svårt och tidskrävande) att försöka filma något som nästan blir en liten teveserie.
Den här gången är det dags för det stora greppet - hela världsekonomin. Läsare av den här bloggen vet att det nog ändå är det jag går igång på mest av allt. Nu lever vi ju i en konstigare ekonomi än någon kan minnas, så då är det nästan ännu roligare!
Så nya avsnittet utspelar sig på hemmaplan kan man väl säga! Här är några av ämnena:
Hur ser grundmodellen för utbud, efterfrågan och finansiering ut?
Hur fungerar ekonomin just nu och varför har vi minusräntor?
Hur en top-down-investerare använder makronyheter.
Hur du kan få en enkel överblick över det i omvärlden som påverkar just dina investeringar.
Vad som händer när Riksbanken ändrar räntan.
Hur sambandet mellan börs och ränta ser ut.
En modell för att veta vilka makronyheter som är viktiga för dina investeringar.
Du hittar allt om serien på www.sparskolan.se – där finns också bland annat 39 portföljer på Shareville du inte vill missa. Är du inte redan medlem på Shareville kan du bli det här. På Shareville finns en särskild grupp för serien – den hittar du här. Där lägger jag ut allt material kring filmerna, diskuterar och publicerar extramaterial som till exempel småfilmer om vad p/e-tal är, hur en fondanalys kan se ut i praktiken och liknande.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Det här inlägget är en del av mitt samarbete med Nordnet.
Nordnet fyller 20 år och firar med ett i mitt tycke intressant erbjudande. Du kan handla 20 utländska aktier utan att betala courtage under veckan.
Det tycker jag är ett bra tillfälle att bredda portföljen och jag tänkte ge mina reflektioner om hur man kan tänka.
Först lite om reklamformen
Normalt har jag en redaktionell uppdelning där det jag skriver är mitt och reklamen ligger separat. Så blir det exemplevis när jag i nästa inlägg skriver om det som är den egentliga nyheten här. Vi har haft nätbanker i två decennier. Hur slog de igenom, vad har de betytt och hur ser framtiden ut inom fintech?
Den här gången var det dock själva erbjudandet jag tyckte var bra. Då känns det rimligt att göra hela inlägget till en annons. Det funkar ju så, som du kan läsa mer om under partners, att jag får betalt varje gång någon via länkar här blir kund hos Nordnet eller medlem på Shareville. Två gratisprodukter jag kan stå för.
Den här veckan slipper du courtaget om du köper någon av tjugo utvalda utländska aktier. Helt gratis blir det ändå inte för det finns även en växlingsavgift och i något fall tar börsen ut en låg avgift. Allt det där framgår av själva erbjudandet.
Min bild, rent allmänt, är att det numera inte är så blodigt att köpa åtminstone amerikanska aktier via nätmäklare. Det sagt är det ändå ett bra tillfälle tycker jag. För det är tjugo vettiga bolag Nordnet valt ut och jag förespråkar som det som följt bloggen vet att man ska bredda portföljen utanför enbart de största svenska bolagen, eftersom vår börs ger en lite för snäv exponering mot vissa branscher och geografier.
Välja utländsk aktier
Måste man ha utländskt i portföljen. Nej, det vore en överdrift - bara en gratisfond med omxs30 blir väl smalt men tänker du efter när du kombinerar går det att komma långt. Självklart är en global aktieindexfond eller någon ETF ett utmärkt val.
Vi har valt att ha de nordiska länderna, Tyskland och Usa som våra aktiemarknader. Särskilt via Usa når man nästan hela världen eftersom det finns särnoterade värdepapper (ADR) för många av världens bolag där.
När du väljer marknad behöver du en plan för hur du ska hänga med i nyhetsflödet om bolag och ekonomi.
För amerikanska bolag är det här faktiskt enklare än det är för de flesta svenska. Det finns gott om gratisresurser både med nyheter och bolagsinfo. Du hittar exempelvis aktuella analytikeestimat direkt via exempelvis Nasdaq. Bland alla resurser som finns vill jag särskilt lyfta fram sidan SeekingAlpha. Där hittar du massor av analyser om bolagen du vill följa. Så det är inte så svårt.
Vi har en ganska rörlig portfölj, där jag gärna anpassar till en viss exponering vid en viss tidpunkt. I vårt normalläge ligger vi med 50 procent nordiskt och sedan lika delar tyskt och amerikanskt. För att få till en förbättring av riskspridningen krävs dock betydligt mindre. Är poängen bara att fixa till den dåliga spridningen i Stockholm kan du undvika verkstad, bank och kanske inte köpa ytterligare klädbolag.
Vad är det då för aktier du har att välja på? De starka nätbolagen finns förstås där. Apple, Alphabet (Googles moderbolag), Facebook, Amazon och Microsoft finns med. Det är en typ av bolag där amerikanerna har en särställning - vilket svenskt eller ens europeiskt bolag ger dig ett substitut där?
Vi har Apple men alla har sina poänger. På bolagsnivå tycker jag egentligen det är Facebook som imponerar mest. Pånyttfödda Microsoft skulle jag också kunna tänka mig. Amazon tycker jag däremot ser lite väl hypat ut med sitt p/e-tal på 188.
Sedan gillar vi svenskar (av någon anledning) amerikanska dagligvaror. Coca Cola faller inte mig i smaken även om jag noterar försöken att följa trenden växla över även till nyttigare drycker. Anheuser Busch InBev? Nja, är inte det att gå över ån efter öl? För det finns väl på närmare håll, exempelvis i Kopparbergs.
Johnson&Johnson har liksom Procter&Gamble och Nestlé välfyllda varumärkesportföljer men jag är inte säker på de får den konjunktur de vill ha framöver. Fast visst håller trenden med låga räntor och stark konsumtion i sig kan det fungera för utdelningsmaskiner som dessa. WalMart tycker jag ser ut som ett bolag med många strukturella utmaningar, exempelvis övergången till e-handel. Men visst det är ju gedigna bolag hela bunten.
Mitt val här skulle nog bli J&J eller möjligen P&G. Fina varumärkesportföljer och hyggligt bevisad förmåga att förnya sig lockar. Fast jag är lite skeptisk till tajmingen.
Telekom då? Nja, vad tillför AT&T eller Verizon? En smart exponering mot en starkare dollar och möjlig utdelning vore ett argument. Lite som när de stora hajarna växlar euro mot dollar och köper amerikanska räntepapper. China Mobile är intressantare, eftersom du då lägger dig mitt i prick i det regimen vill åstadkomma med en övergång till en konsumtionsekonomi. Kände jag mig bara trygg med politiken, konjunkturen och valutan i Kina kunde det vara något. Tyvärr gör jag inte det.
Pfizer eller Novartis? Tveksamt Novo Nordisk ligger närmare till hands eller för den delen tyska Bayer. Jätten Exxon Mobil då? Olja är alltid intressant men här hade nog Statoil legat närmare för mig. General Electric är en favorit vi haft i portföljen. Renodlingen mot industrikoncern från diverseverkstad är fortsatt intressant men bolaget krockar med vårt innehav i ABB.
Slutligen har vi bankerna. De har jag ju redan varit inne på att det kan vara något för oss. Wells Fargo är kvalitetsalternativet och kostar därefter. Det kan ändå vara intressant. Precis som JP Morgan värderas aktien till p/e 11. Skillnaden? P/b-talet är 1,4 för Wells Fargo medan det bara är är 1 för JP Morgan. En invändning mot bankalternativet är att den svenska bankmarknaden är en stor del av vårt index och har liknande förutsättningar som den amerikanska.
Trots det blir nog någon av dessa mitt val. Fast det var ju för att jag redan hade kikaren inställd där. Topp tre bland övriga? Det får nog bli Facebook och Johnson&Johnson. Någon bubblare? Det skulle med stor tvekan vara China Mobile. Varför ens snegla på den? För att det vore intressant att få en riktad exponering mot Kina men som sagt det är inte riskfritt.
Vilken är din favorit?
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
När ska gapet mellan vinster och börskurser slutas? Det rullar på rätt bra. Det är en reflektion från veckans nyhetsgenomgång.
På måndagar skriver jag mitt huvudinlägg i form av en nyhetskrönika åt Nordnet. Läs gärna den, det är en av de texter jag lägger mest tid på att få till. Den här veckan tittar jag bland annat till p/e-talen för börserna i USA och Sverige.
I det här inlägget kör jag, som vanligt på måndagar, ett lite friare grepp.
Jag kände att jag riskerade att bli tjatig i Nordnets veckobrev, så jag tog inte ovanstående bild. Faktum är dock att det här gapet mellan amerikanska börskurser och vinster för eller senare kräver ett svar.
Ända sedan slutet av förra året har jag varit inne på att vi lever i ett börslimbo, där kurserna frikopplats från bolagens egen förmåga och lika mycket beror på förhoppningar om mer stimulanser och oro för skuldkriser.
För mig visar bilden ovan snarare att lägre räntor börjar prisas in, som jag talar om i nya avsnittet av Sparskolan "Världsekonomin på 5 minuter". Det kan förstås fungera men det bygger på att FED inte fortsätter höja. Jag tror för min del att det mer är en tidsfråga om än av de långsammaste någon upplevt. Inhemska amerikanska sektorer, som bilförsäljningen, går helt enkelt för bra.
Vad har egentligen hänt i övrigt?
Oljepriset ligger still. Europa ser alltmer amerikanskt ut med en uppdelad ekonomi. Om än hos oss delad mellan norr och söder medan den i USA är delad mellan kust och inland. Kina kör på med en politik ingen tror på och Japan sitter fast där de sitter. Jag har helt enkelt svårt att se vad som rör sig i den nuvarande världsekonomin. Det enda undantaget är inflationen som, trots allt, visat några små tecken på att komma igång igen.
Sedan tror egentligen inte jag på någon drastisk nedgång heller, för skuldhärdarna är också släckta en i taget. Åtminstone tills vidare. Snarare är min reflektion att världen lufsar runt där den varit ett tag. Just nu testar marknaden om ekonomin är mogen för en normalisering. Kommer sådana signaler, så ja visst, då skulle högre vinster kunna sätta fart på börsen än gång till.
Lite är dock frågan varifrån ska de signalerna ljuda? I USA verkar det svårt för de inhemska sektorerna att krama ur så mycket mer utan hjälp av exportindustrin. Kanske tillväxtländerna? Det vore faktiskt en möjlig katalysator om de än en gång skulle få igång sin produktion och sin svaga men växande inhemska konsumtion. Faktum är att om de länderna kom igång skulle det antagligen betyda mer för ekonomin en mycket annat. För det var ju det som drev uppgången årtusendets första årtionde.
En annan utlösande faktor för en vändning, faktiskt uppåt, vore om centralbankerna hittade nyckeln till låset de vill få upp. I USA gick det till slut att få igång ekonomin med stimulanser. Jag är inte främmande för att det sent omsider lyckas även på andra ställen. Det är åtminstone ingen brist på uppfinningsrikedomen som jag går igenom i dagens 3 snabba.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
Underkläder, traktorer eller elbilar. Det är inte önskelistan utan några aktuella tweet om bolag i förändring.
Hur värdera förhoppningar?
En aritkel jag reagerade på var den här om Elon Musk och hans Tesla. VD:n, är en bluff, bolaget är luft och allt kommer att avslöjas när konkurrensen kommer. Någon som känner igen det?
Själv kommer jag att tänka på Fingerprint runt, säg, 2014-2015. Därmed inget sagt om varken det ena eller det andra bolagets framtid. Fast visst är det rätt tydligt hur tonläget är kring bolag som fortfarande är i förhoppnings- eller etableringsfasen. Är det helt uteslutet att mer sakligt väga för och emot?
Om ingen prövar något nytt - ja, där lär det inte hända så mycket nytt..Imorgon fyller min samarbetspartner Nordnet 20 år. Tänk vilken resa Sverige gjort inom fintech under den här perioden. Nätbanker har tillfört samhället en hel del. Den som vill förstå hur mycket kan kolla på den dåligt fungerande tyska banksektorn, där spararna sitter på feta gamla feta sparböcker med usel ränta.
Hela den där teknikrevolutionen och vad som egentligen gör att ett företag och en bransch lyfter intresserar mig mycket, så det blir det nog ytterligare något inlägg om.
Lyfter gör även en del plagg från Victoria´s Secret. Nu funderar bolaget på hur det ska förhålla sig till den allra största strukturella förändringen i klädbranschen. Det är inte e-handeln utan hur vi klär oss. Vi blir allt mer informella och vill ha alltmer sportiga kläder. Det ställer specialisten på sexiga underkläder inför ett svårt val. Ska de strunta i förändringen, sälja sportkläder eller försöka sälja sexiga sportkläder. Ett svårt val och intressant för alla som är intresserade av varumärken.
Bättre än väntat men jordbrukssektorn har inte vänt. Halvdåligt är nya bra, även för gamla favoriten #Deerehttps://t.co/HhW6oZitiz
Ett annat läge men ett lika svårt val står traktortillverkare Deere inför. Det är en av mina gamla favoriter. Nu har aktien fått tröska länge med dålig avkastning, särskilt om man tar hänsyn till att en hel del som skulle varit utdelning istället gått till återköp som bara räckt till att minska nedgången i kursen.
Det är ett fint och välskött bolag. Problemet är att jordbruksmarknaden är envetet bedrövlig. Det är långa inköpscykler och bönderna har haft många år på sig att köpa det de behöver till låga räntor. Nu är inköpsbehoven små och samtidigt är spannmålspriser fortsatt låga. Det här har Deere mött med stegvisa neddragningar men det gör ju å andra sidan att startsträckan blir längre när det sedan är dags att öka igen. En liknande situation finns in många svenska bolag efter många år av effektiviseringar som under ytan mest är neddragningar.
Det är många nyheter om IT-säkerhet just nu. Alltifrån rena spionhistorier mellan stormakterna till utpressning på nätet. Reflektionen en vanlig läsare får är att det går att knäcka det mesta. Bilars hårdvara hör dit. Det får en onekligen att fundera på hur den frågan ska lösas när mer eller mindre självkörande bilar ska introduceras.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!
