Helt kort: är börsens misstro mot Handelsbanken befogad?

Marknaden tror Handelsbanken åter får ordningen på resultatet kommande år. Fast samtidigt verkar riskerna i aktien oroa allt mer. Obalanser är alltid intressanta, så frågan är förstås hur skulle ett case i premiumbanken framför andra kunna se ut?

Källa: Börsdata

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Problemen hopar sig, eller?

Missnöjd personal hot mot Handelsbanken. https://t.co/alflP00Dvt

— Dagens industri (@dagensindustri) 19 mars 2018

Det är ovanligt mycket Handelsbanken i svenska affärstidningar för närvarande. Mestadels negativt därtill och därtill om bankens kärnaffär. Ovant för banken som alltid är bäst i klassen. Personalen sägs tappa förtroendet för bolaget om insättningarna till Oktogonen minskar och VD:n är en besvikelse. Alltid högljudde Rikard Bråse går som vanligt längst. I artikeln "Uppförsbacke när digitaliseringen tar fart" dömer han ut affärsmodellen med fysiska kontor som alltmer otidsenlig.

Nu var det ett bra tag sedan svenskar flyttade in sina bankärenden på nätet, så det skulle i så fall vara en andra våg av beteendeförändringar vi talar om. Det är inte omöjligt. Framför allt rör det sig en hel del kring kundlojalitet när det, som ofta i  slutet av en konjunkturuppgång, dyker upp allt fler alternativa banktjänster.

nu i @SvD. Gå in och läs varför professorn Gary Hamel (London Business School) anser att vårt decentraliserade arbetssätt gör Handelsbanken till Sveriges mest innovativa bolag. #Handelsbanken https://t.co/fVQmmgaVfe

— Noora Sjöholm (@NooraSjoholm) 19 mars 2018

Den nya vågen av digitalisering skulle med stöd av sådant som blockchainteknik kunna göra att bankerna förlorar sin unika kundkontakt. Det är möjligt att banken reduceras till ett elbolag för din finansiella information, som sedan förädlas och säljs av andra. Fast det som haltar i den jämförelsen är att vinnarna i informationsracet snarare verkar vara de som, likt Amazon, sitter som spindeln i datanätet. Det skulle mycket väl kunna vara storbankerna.

Det skulle också mycket väl kunna vara så att betydelsen av varumärket ökar inte minskar framöver. Dessutom är strikta regulatoriska krav något som gynnar storbankerna i förhållande till mindre konkurrenter och framför allt jämfört med alla som korsa branschgränsen från någon annan marknad. Så det där är mest spekulationer. Det kan vara så likväl som det kan vara helt fel men det är osannolikt att det har avspeglat sig i aktiekursen på Handelsbanken.

Bostadskraschen skrämmer

Exceptionellt tapp av bolånekunder för Nordea.https://t.co/WIXiIzHfiN

— Dagens industri (@dagensindustri) 28 mars 2018

Betydligt intressantare på kort och medellång sikt (säg 2-3 år) är istället det som nu händer med räntorna och på bostadsmarknaden. Rubriken ovan, också den från Dagens Industri, är lite missvisande. För visst är det för all del intressant att följa Nordeas problem med kundnöjdhet och hur missnöjet tillfälligt (?) eskalerat efter beslutet att flytta huvudkontoret. Det visar onekligen hur svårt det är att räkna hem den typen av förändringar med rena kostnadsberäkningar.

Källa: Börsdata

Twisten är egentligen att Nordea i stor skala väljer bort svensk bostadsmarknad för närvarande. Det verkar i princip vara foten nedtryckt på bromsen från det som är nordens enda europeiska storbank. Det ser jag för min del två olika teorier bakom. Den uppenbara, och den som diskuteras, är att bankerna på allvar börjar oroa sig för en större sättning på bostadsmarknaden. Kanske till och med en krasch. Det är faktorn som även tynger de andra bankerna.

Bolånetunga Swedbank har trots imponerande hög avkastning på eget kapital backat på börsen det senaste året även inklusive utdelning. Även för övriga har det varit dystra tider. För min del är jag något skeptisk till den teorin. Jag kan köpa att tillväxten faller och marginalerna pressas för bankernas bolån framöver. En del får de igen på inlåningen om minusräntorna lättar. Däremot undrar jag om det verkligen ligger någon mer allvarlig oro för bostadsmarknaden i korten.

Den andra förklaringen känns på många sätt mer rimlig. I en situation där lönsamheten på lån förväntas avta, gör nuvarande riskmodeller det lönsamt att försöka toppa portföljen. Kan du trycka upp kärnprimärkapitalet genom att ta lägre risk istället för att öka vinsterna, så kan du fortsatt bibehålla utdelningarna.

För Nordea är det min teori att det här är extra viktigt, eftersom jag lite spekulativt tror att det stora nästa steg som egentligen ligger bakom flytten till Finland är ett tänkt förvärv av någon av bankerna på kontinenten. I en sådan affär skulle högt kärnprimärkapital vara värdefullt, eftersom banker i i Europa är svag finansierade. Det som ett sidospår i det här inlägget.

Vad är det värt om det går bra?

Poängen är att om det inte är en krasch på ingång på bostadsmarknaden, så är det tveksamt om riskpremien ska öka i banksektorn. För det är det som händer för närvarande. Det blir tydligt i den inledande grafen i det här inlägget.

Källa: Börsdata

Marknaden räknar med att Handelsbankens egna kapital stabilt ska värderas till runt 1,4 de kommande åren. Det trots att förväntningarna är att omsättningen åter tar fart och avkastningen på eget kapital tickar upp till historiskt ok nivåer. Det är det samma som en ökad riskpremie eller pressade värderingar om man vill se det från det hållet.

I det ligger det möjliga caset i Handelsbanken på kort sikt. Om, vilket förstås inte är självklart, oron lättar men övriga förväntningar trillar in, då kommer värderingen komma upp en bit från nuvarande nivåer. Det är ju inte så att siffrorna oroar i branschjämförelsen jag plockade från Börsdata ovan.

Säg att förväntningarna på vinst per aktie trillar in runt 9 kronor samt en avkastning på eget kapital på runt 12,5 procent 2019 eller att marknaden bibehåller den tron vart efter det här året går. I så fall räcker en helt normal värdering för Handelsbanken på ett p/b 1,6-1,7 eller översatt till p/e-tal på 13-14 till en aktiekurs på runt 120-125 kronor

Är det en tillräcklig uppsida i en aktie som står i knappt 105 kronor? Ja, om det är Handelsbanken vi talar om och ja, ett knepigt börsår som det här. Problemet är väl om det går att se förbi riskerna eller om det nu gör det för en själv, om man tror marknaden också kommer att göra det eller om det finns mer tryck kvar nedåt i aktien framöver.

Det är lite det här som är dilemmat på en reflexiv börs. Det räcker inte riktigt att bara se möjliga värden, andra måste göra det också. Visst inte på lång sikt men i det perspektivet oroar ju hur som helst den där större börsnedgången, så det blir lite moment 22.

Det är precis som i den historien barn brukar berätta för varandra om mannen som söker läkarhjälp för att han tror att han är en sill. Doktorn lugnar honom men han är strax tillbaka på kliniken igen. Du är ju ingen sill säger doktorn, så vad gör du här? Mannen svarar - du vet, jag vet det men jag är inte säker på att någon sagt det till katten på trappan vid utgången. Precis så är börsen den här våren.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här