Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 6 maj 2017

3 möjliga börsbubblor 2017

Börsen går toppen men vad knäcker till slut kamelens rygg? När blir en uppgång en bubbla samt förstås hur och var spricker den? Jag tittar på tre alternativ och hur de ser ut 2017.

Här är skrivna inlägget till veckans 3 snabba.

Källa: Börsdata
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville. Här vår aktieportfölj.


Är det party som 1999?

Hur ser en börskrasch ut? Det är en fråga som kliar i bakhuvudet på många av oss. Än så länge mest som en ensam lus men känslan är att äggen med nästa nedgång ligger där och bara väntar på att kläckas.

Jag tänker på det när jag läser de många artiklar som på ett eller annat sätt handlar om att det går för bra nu. Dagens Industri tar i en podd upp att börsen påminner om 1999 och att vi än en gång ser branschbubblor inom ny teknik blåsas upp. I en annan diskuteras att börsen är i en zenitkänsla.

Delvis hör det där till medielogiken. Det upplevs alltid mer kritiskt att peka på att en krasch kommer än att till exempel utgå från att priset vid varje tidpunkt ändå är vår kollektiva bästa gissning om framtiden.

Långsamt är inte försiktigt

Många är det som likt Maria Landeborn i Skandias omvärldsbevakning ovan tycker sig veta att börsen nu är farligt dyr men ironiskt nog ändå ser den som det bästa alternativet för sparande. Fast inte riktigt ändå. För man ska enligt råden inte investera mer i aktier för närvarande utan behålla en andel av sparandet i korta räntefonder. För det lurar en krasch bakom någon av de kommande kurvorna på börsen.

Jag kan ha sympati för det rådet. Förutsatt att mottagaren är en tänkt aktiv sparare och vi står inför börsoro inte en börskrasch. För det är bara rimligt som en spekulation att ha en låg andel kontanter att placera om priserna tillfälligt går ned, dvs om den som ger rådet tror på ökad volatilitet men inte alltför snabbt stigande aktiekurser.

Det här rådet att spekulera i att ha kontanter återkommer när Dagens Industri skriver om "Proffsens råd, så skyddar du din sparportfölj". Det här är råden:
Minska riskexponeringen:
  • Vikta om sparandet - sänk andel aktier, höj andel räntetillgångar
  • Vikta om aktieportföljen - lättare andel cykliskt, tyngre andel defensivt
Köpa försäkring:
  • Xact Bear
  • Indexterminer
Det finns många problem med de här strategierna, förutom att försäkringsalternativen kostar i avgifter. Vikta ned exponeringen mot aktier i en stigande börs kan snabbt bli dyrt, vilket Affärsvärldens aktieportfölj tydligt visat. Den som växlar över till räntor och mer defensiva aktier tar också andra risker.

En är att inflationen tar snabbare fart än räntorna. I det läget är kontanter, bankboken och korta räntefonder ett dåligt alternativ. En annat är att stigande räntor leder till en krasch på obligationsmarknaden med återverkningar på alla andra ställen där låg säker avkastning är poängen. Exempelvis skulle värderingen av defensiva bolag och stabila utdelare kunna få en ordentlig smäll om amerikanska långräntor började klättra upp emot och över 3 procent.

För en aktiv investerare är det här ok risker att ta om det är en del av en avsiktlig kalkyl men de är risker. Det är viktigt att ha klart för sig.

En intuitiv men dålig variant

En direkt dålig variant för att hantera riskerna i en börsuppgång är att investera stegvis. Det kan, som spekulation, vara en poäng när man försöker komma in på en marknad efter en nedgång eller följa med i en osäker uppgång. Fast det är inte det de försiktiga förespråkar eller tror ska hända. Låt oss göra några antaganden.

Antag att du är
  • en försiktig långsiktig sparare, 
  • övertygad om att börsen någon gång det kommande åren ska krascha men inte vet när samt 
  • tror att börsen kommer att bli dyrare och dyrare fram till det den dyker. 
I så fall köper du rimligen inte stegvis mer och mer till allt högre priser. Ändå är det ofta tipset till nya sparare som kommer in upplevt sent i en börscykel. Jag skriver upplevt för att understryka att ingen vet.

Risken, som är högst verklig, är att många småsparare lyssnar på den här typen av råd. Om de sedan följer nästa råd och sitter still i båten när börsen väl sjunker och slutligen avslutar sitt havererade sparande när kurserna nått botten, så har de uppfyllt alla fördomar om den lurade småspararen.

Vår aktiva strategi

För vår del spelar jag ju mycket med kontantandelen som ett sätt att få handlingsutrymme när börsen rör sig men också som i ren spekulation om att börsen går upp eller ned. Det är dock alltid värt att ha Peter Lynch ord i minnet för den som vill spekulera i börsnedgångar eller för den delen nedgångar på bostadsmarknaden.
"Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves."
Den som är en passiv sparare bör istället tänka på att en andel i korta räntefonder, som nu placeras till nollränta i princip är att avstå den förväntade långsiktiga avkastningen andra sparformer ger.

Om du mer långsiktigt tror på en nedgång ska du förstås sälja till så högt pris du tror att du kan få och om du långsiktigt tror på en uppgång ska du strunta i att spekulera. Det går också att av andra skäl vilja ha en lägre risk i sin portfölj, exempelvis att pengarna ska användas snart. Det har dock inget som med priset på börsen att göra.

Verkligheten är att ett börsfall alltid kan komma. Vi fick ett stort 2007-2008 och har haft två mindre korrektioner efter det. 2012 kunde vi ha fått monumentalt fall om eurokrisen hade spårat ur. Det är en del av spelet.

Källa: TradingEconomics
Historiskt har aktier varit ett bra långsiktigt sparalternativ. Det förblir det för den som tror att världsekonomin och efterfrågan på kapital stadigt växer. Fast det kan vara en sund reflektion att göra att vår upplevelse av en evig uppgång är nära knuten till en fyrtio år lång era av växande skulder och fallande räntor.

Den som vill kan i kreditekonomin se den största bubblan av dem alla. Med det sagt att vad en bubbla är ligger i betraktarens och framför allt historikerns blick. En vanlig småsparare gör antagligen bäst i att ligga fast långsiktiga strategier men ändå fortsätta vara öppen för att historien faktiskt inte alltid är en guide för framtiden. Särskilt inte när det handlar om att dra trendlinjer.

Råd inte vanliga sparare att bli spekulanter

Den hårda sanningen är därför att precis som det inte på riktigt finns några säkra vinnarformler på börsen finns det inte heller några kostnadsfria skydd mot en nedgång. Du får betalt för att ta risk och för det mesta är marknaden den bästa guiden till rätt pris. Du kan investera långsiktigt i index eller en väldiversiferad portfölj som du inte är alltför aktiv med.

Allt annat är en spekulation. Det är inget fel i det, jag spekulerar ju rätt friskt med våra pengar, men då måste man som investerare vara lite mer specifik. Det tycker inte jag att vi som investerare är när vi talar om bubblor och börsrkrascher. Det framstår mer som otäcka spöken som smyger sig på våra portföljer om natten och bekämpas mer med besvärjelser än analys.

Är det så att börsen kan vara för dyr tycker jag investeraren får behandla det som alla andra aktiva investeringsbeslut - genom att bena upp vad felet på marknaden består i. Det är att ställa sig frågorna jag tar upp i Sparskolans avsnitt om "Konsten att leta vinnaraktier".

Vad tror du är fel i marknadens prissättning? Hur vet du att det är så? Vad är det värt? Grundläggande frågor som gäller även vid en krasch eller korrektion på börsen. För alla nedgångar är nämligen inte lika. Det är ämnet i veckans 3 snabba.


Kraschens anatomi
'You can get in a whole lot more trouble in investing with a sound premise than with a false premise.'

Citatet ovan kommer från Benjamin Graham och är här taget från ett svar hans adept Warren Buffet gav vid Berkshires stämma för några år sedan. Utgångspunkten är att galna antaganden fångar investerare och marknaden ganska fort medan de luriga problemen uppstår när utgångspunkten till en början är sund.

Det är alltså inte så att du undviker bubblor genom att bara köpa sunda bolag med bra affärsidéer. För att hålla i jämförelsen med bostadsmarknaden - även en fin våning på Strandvägen i Stockholm kan bli för dyr. Lyxlägenheter i London har ju nyligen gått ned ordentligt i pris som ett exempel. Det innebär inte att de var oattraktiva lägenheter utan bara att priset fjärmat sig från värdet.

Den kanske bästa bok som skrivits om aktiemarknaden är A random walk down Wall Street. Den är mest känd för att den stack hål på tanken om dyr aktiv förvaltning. Boken är dock mycket rikare än att bara vara en genomgång av det hopplösa i att inte tro på att marknaden i längden är den som får rätt om priset på aktier.

I ett avsnitt går författaren igenom ett antal av de stora börskrascherna. Vad är det som får börsen eller enskilda aktier att glida ifrån sitt verkliga värde? Det har jag skrivit om i det här inlägget. Det här skulle kunna vara en checklista för en bubbla.
  1. Priset har helt avlägsnat sig från ett genomsnittligt långsiktigt (i någon mening riktigt) värde
  2. En hög andel av affärerna görs i spekulation om att bubblan ska hålla snarare än av fundamentala skäl
  3. Det finns någon form av hinder för att priset ska återgå till en mer normal nivå
När bubblan spricker beror det på att förutsättningarna för en eller flera av punkterna ovan förändras. Vad skulle det kunna vara i vår ekonomi? Jag tror följande tre teorier är rimliga.


Tillväxtbubblan

Källa: StockPiper
Den intuitiva bubblan är väl att priset rusar på grund av alltmer upphaussade framtida förväntningar. Vid någon punkt lossnar priset helt från värdet och marknaden börjar spekulera i stigande pris istället för stigande värde.

Vi har Vitrolife i portföljen baserat på den långsiktiga värdeutvecklingen i bolaget men visst tjänar bolagets aktie som en bra illustration av det här fenomenet. Värderingen med p/e-talet av förra årets vinst har stigit 53 procent sedan början av 2014. Intressant nog har samtidigt värderingen av förväntad nästa års vinst stigit med 149 procent.

Den möjliga bubblan är enkel att se. Marknaden förväntar sig alltmer av Vitrolife. Vid någon tidpunkt blir det orimligt. Det är det här som är tulpanbubblan i Holland på 1600-talet eller techbubblan 1999. Det som är själva sinnebilden av en bubbla men långt ifrån den enda typ världen har skådat.

Den här typen av bubblor slår oftast direkt mot den tillgång som blivit för dyr. Utlösande är ofta att någon på allvar ifrågasätter bubblan eller att det kommer dåliga nyheter. En överraskande och riktigt dålig rapport från Vitrolife eller till exempel en skandal med bristande kvalitet skulle med största sannolikhet sänka aktien rakt ned i källaren på nolltid.

Å andra sidan håller den här typen av kursuppgångar ofta i sig länge och ibland hinner faktiskt tillväxten ikapp aktien. Det hände i exempelvis Facebook. Andra aktier som är i den här fasen är exempelvis Amazon, Tesla och Netflix. Kraven på bolagen att växa extremt snabbt är höga. Den som vill hänga med i den här uppgången ska alltså hålla mycket noga uppsikt efter alla tecken på brister i bolagen vars värde rusar.

Konjunkturbubblan

Källa: StockPiper
Nästa typ av bubblor är överdriven konjunkturoptimism. Det här var ett moment bakom bakom de höga värderingarna i cykliska bolag före finanskrisen. Superkonjunkturen ledde till allt högre framtida vinster. En liknande alltför stark framtidsoptimism var också en komponent i kraschen 1929 och hade en roll i korrektionen 1987.

En spännande krasch som jag tycker hör hemma i den här genren var den som kom i det som kallades Nifty-fifty. Det fanns under 60- och 70-talet en bild av att den som köper de allra bästa bolagen aldrig kan göra en dålig affär. Det var resonemang som i mycket lät som ibland kan höras om dagens utdelningsaristokrater eller som till och från kan märkas bland värdeinvesterare.

Nog förekommer det också i kommunikationen vi småsparare möter och själva genom bloggar och liknande är en del av en viss faiblesse för att lyfta fram fina bolag och bortse från vad de kostar? Det kan vara lite lockande och kännas tryggt att köpa redan framgångsrika verksamheter. Inget är gratis här i livet och nog är varningarna för förhoppningsbolag mer vanligt förekommande än för att köpa stora etablerade bolag till högt pris?

Ett typiskt exempel är Atlas Copco. Inte i bemärkelsen att aktien är för dyr - för det har jag ingen uppfattning om - utan för att den visar hur priset förändras när börshumöret stiger. Här är utvecklingen den motsatta mot Vitrolife. P/E-talet baserat på förra årets vinst har stigit 89 procent medan p/e-talet på förväntad vinst bara stigit 35 procent. Förväntningarna växer på bolaget att leverera allt högre vinster. Ett klassiskt tecken på utmattning är när inte ens bra vinsttillväxt lyckas höja en aktie under en rapportsäsong. Några sådana exempel har vi sett den här rapportperioden.

Ofta stannar den här typen av prisuppgångar vid mindre korrektioner, som vi senast hade 2014-2015. Det kan dock bli stora nedgångar. Särskilt om konjunkturen verkligen viker. Hur vet man det då? Ja, det är det som är mycket av den ständiga analysen av den större ekonomin. Hur ser inköpscheferna på framtiden? Hur går det med konsumtion och investeringar? BNP-gap? Hur stor är risken för en skuldkris?

De här aktierna är på det sättet mer beroende av sin omgivning än tillväxtraketerna. Omvänt gäller att så länge konjunkturen håller brukar de riktigt stora nedgångarna utebli.

Tillgångs- och skuldbubblan

Källa: Börsdata
Den tredje typiska bubblan är en kombination av tillgångs- och skuldbubbla. Billiga pengar driver upp tillgångspriserna och när räntorna stiger eller likviditeten stryps så stryps hela finansieringen av ekonomin.

Det här var det vi såg i USA, Spanien och flera andra länder 2007-2008 samt i Sverige i början av nittiotalet. Det är också en överhängande risk i Kina just nu. Det största exemplet alla kategorier på det här fenomenet var dock Japan i början 90-talet. Det är för övrigt en kandidat till alla tiders största bubbla. Vid en tidpunkt låg fastighetspriserna runt Tokyo 350 gånger över priserna på Manhattan.

Det som händer i den här typen av bubblor kan men måste inte ha en särskilt stark koppling till den samlade ekonomin. Det otäcka med de här bubblorna är att de är så starkt styrda av faktorer utanför den enskildes kontroll. Det går att avstå från att äga Vitrolife för den som tror att den aktien är för dyr och den som tror konjunkturen är på väg att ta slut kan vikta ned konjunkturkänsliga aktier och skaffa sig mer kontanter.

En riktig skuldkris är betydligt svårare att skydda sig emot. Titta på den grekiska ekonomin de senaste åren till exempel. Det har inte ens hjälpt att vara en skuldfri och yrkeskunnig arbetare. I Sverige var det en välbehövlig omreglering av finansbranschen och skattesystemet som spräckte bubblan. Priset blev dock mycket högt.

I andra änden av en skuldkris brukar de verkliga kapen finnas. För om något är det tillgång på kapital som stiger i värde när den här typen av ofta systemhotande kriser klingar av.

Mitt exempel här - men som sagt utan att påstå att det är bubbelvärderingar - är Handelsbanken. Med en oförändrad avkastning har värderingen av det egna kapitalet stigit 71 procent de senaste nio åren.

Helt och hållet som en illustration skulle följande kunna hända. Räntorna stiger snabbare än väntat. Det sänker värdet på fastigheter jämfört med de säkerheter som finns i bankens böcker. Samtidigt får fler kunder problem med sina lån och nyutlåningen minskar kraftigt. I det läget sjunker bankens avkastning samtidigt som värdet på det egna kapitalet faller snabbt.

Det är långt ifrån läget i Sverige men vardag på andra ställen. Det vara bara helt nyligen som amerikanska banker tog sig över en värderingen av eget kapital, p/b, på 1. Runtom Europa är det fortfarande lätt att hitta banker som värderas till 0,3-0,4. Det finns med andra ord fallhöjd och när den effekten kommer slår den mycket bredare än bara mot bankerna.

Min reflektion

Livet är fullt av risker. Tyvärr och kanske på något plan lyckligtvis. För alternativet vore något helt stillastående. Var tror jag att vi är i år? Mycket tyder på att vi är en bit ifrån en konjunkturvändning och hur paradoxalt det än verkar tycks nya lån en tid till kunna hålla skuldproblem stången.

Möjligen skulle Kina i höst, efter skiftet i deras ledning, kunna välja en väg ur sina skuldproblem i höst som blir en för snabb åtstramning. Möjligen kan också amerikanska långräntor rulla iväg snabbare än vi nu ser. Det finns där som hot men det är inte mina huvudscenarier.

Däremot är det redan nu en börs där många bolags enskilda värderingar sticker i ögonen på marknaden. Vi har redan sett många långa kursfall när höga förväntningar inte mötts. De tror jag är årets största risk. Om det drabbar mindre bolag lär det framställas som alltför optimistiska småsparare. Skulle det slå till mot, säg, Tesla lär det däremot kallas för en sprucken bubbla.

Bubblor ligger som sagt i betraktarens och historikerns ögon att definiera men det ligger i investerarens uppgift att undvika.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser. 


Som vanligt vill jag också puffa för att om ni gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.






6 kommentarer:

  1. Intressant inlägg - tack. Jag fortsätter med mina regelbudnna köp, men trampar inte ytterligare på gaspedalen, även om jag har en del pengar över. Låter som en av de där småspararna du beskrev i början av inlägget. Hmm...

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å andra sidan brukar de fungera bra i längden med ett långsiktigt genomtänkt sparande :)

      Radera
  2. Intressant som alltid.

    En följdfråga - vad väljer du själv för strategi för din portfölj framöver?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan man följa på Sparskolan på fredagar. Jag har kört fullinvesterad ett tag men kanske sänker farten något in emot sommaren. Jag har dock inga planer på att bromsa mer rejält ännu på ett tag.

      Radera
  3. Å, tack! Har sett alla inlägg från Sparskolan men missta blogginläggen (!).
    Tack för allt du delar med dig av förresten, det är oerhört lärorikt.

    SvaraRadera
  4. Har precis hittat din trevliga blogg.

    Tack för bra omvärldsanalys som dessutom är tjusigt presenterad!

    Här finns mycket sunt förnuft som i stort sammanfaller med min investerar filosofi.

    Gillar skarpt att du har helikopter perspektiv på analysen (få har detta).

    Kommer framöver att avnjuta alla dina artiklar + sparskolan.

    Givetvis ska jag efter genomläsning delge dig mina synpunkter

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam