Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 25 maj 2016

Nyheten bakom tweeten: Spotify, bankkris och slutet för diesel

Tillväxt utan vinst, bankkris utan pengabrist och fusk eller inte. Bakom rubrikerna finns ofta andra frågor. Tittar på det i dagens 3 snabba.


 

Ett annat sätt att läsa tidningen

Nyhetsflödet är numera lika oändligt som lättillgängligt. Det ställer nya krav på mottagaren. För om det tidigare handlade om att få tag på information är utmaningen numera att sålla och ta till sig det som är värt något.

Min metod är att försöka twittra de av värde jag stöter på. För mig blir det en anteckningsbok. Vill du se det jag läser löpande, så följ mig på Twitter @Gottodix. De flesta länkar som hittas här på sidan har börjat som en tweet. På ett plan blir det flödet en egen fristående bild av världen. Vilka är ämnena? Vad är vinklingen? Det säger rätt mycket om stämningen i ekonomin.

spara i aktier
Reklam: Läs mer här om smartare sparande innan du bestämmer dig
 
Nästa steg är att försöka se bakom de snabba nyheterna. Ofta finns det en trend där som håller eller bryts när blipparna kommer. Riktigt spännande blir flödet av nyheter när det ställs mot marknadens förväntningar. Vad är nyheten bakom nyheten?

Spotify är ingen vinstmaskin

Expansion under lönsamhet är det som varit HM:s paradgren. Det brukar också vara definitionen på ett kvalitetsbolag att under en längre tid kunna visa både tillväxt och vinst. Fast det är inte tidens melodi.

Istället är en typisk rubrik att ”Spotify revenues double but losses widen” (FT). Sveriges nya stolthet fortsätter växa så det knakar men det är svårt få tillräckliga marginaler i digitala affärer för att kunna visa upp vinst redan på kort sikt. Dessutom ställer skivbolagen hårda krav för att släppa rättigheterna till musiken.

Det fanns en tid inom kabelteve när varje distributör hade monopol på kontakten med kunden och den lokala skivbutiken hade det utbud den hade. Då var maktbalansen mer till distributörens fördel. Numera är content king. Gillar du inte Netflix så finns HBO. Ledsnar du på Spotify finns Apple Music.

Det här kan lindras genom att förbättra användarupplevelsen. Handen på hjärtat är det i realiteten många som faktiskt bara vill ha något att titta på eller lyssna till. I längden är dock den lättjan ändå bara kosmetika över det faktum att producenterna av innehåll sitter på den starkare handen på många marknader.

Fast inte alla. För Facebook och delvis Google har blivit förebilden för alla distributörer. Deras nätverk är så stora att de kan dominera den globala digitala annonsmarknaden. Det går i princip inte att bortse från Facebook och dess dotterbolag för den som vill nå ut med ett budskap.

Mycket riktigt har styrkeförhållandena på den marknaden förändrats. Tidningar tappar läsare och allt fler talar om att Facebook kan komma att bli distributionskanalen för morgontidningen på sikt.

Det är hit Spotify siktar. Målet är att nå ett så stort nätverk av lyssnare att skivbolag och artister anser att de måste finnas på Spotify och lyssnarna tycker att alternativen inte har musiken de söker. Det är därför den rasande expansionen är så viktig. Det innebär också att den här nyheten ligger i bolagets strategi. Intäkterna och antalet lyssnare ska öka och det får kosta.

Tror du på Spotify var det alltså en checkpunkt att det rullar på. Samtidigt visar nyheten att det här är inget bolag som kommer att visa vinst i närtid och om expansionen skulle bromsa in kanske den aldrig kommer. Intressant bolag, hög risk är en beskrivning.


Deutsche Bank mot väggen

Det finns en intressant twist i ”Moody’s downgrades Deutsche Bank’s credit rating” (FT). Det är den typen av lite vag och svår nyhet som är lätt att missa.

Alla kände av effekterna på börsen när Deutsche Bank hade svårt att finansiera verksamheten i vintras. Börser världen över föll handlöst och bankaktier hade ett uselt kvartal även i Sverige. Den abstrakta förklaringen att Deutsche Banks CoCo-obligationer, ungefär som svenska preferensaktier, snabbt förlorade i värde var inte så lätt att till sig. Ännu svårare att hänga med blev det när oron la sig genom att Deutsche Bank använde sin stora kassa för att själva, med vinst, köpa tillbaka obligationerna.

Det finns ett problem med den här typen av nyheter. De har gigantiska effekter men är för svåra för marknaden att greppa. Deutsche Bank tillhör gruppen som är to big to fail i banksystemet. Det skulle bli en djup kris om de inte klarade sina åtaganden och den tyska staten skulle bli tvungen att kliva in.

Det Moodys nu säger är att Deutsche Bank visserligen har likviditet för att klara kredit-, motpartsrisker och annat som hör bankverksamhet till. Däremot är bankens lönsamhet så dålig att investerare kommer behöva gå in med mer kapital någon gång i framtiden om inget händer. Det ser inte självklart ut att Deutsche Bank skulle få den finansieringen av marknaden, som exemplet med CoCo-obligationerna i vintras visar.

Skälet att vi inte ser den här annalkande risken är nog att den här gången kommer kanske inte nästa finanskris från hushåll eller företag som inte kan betala för sig utan från banker som inte bär sig. En branschkris helt enkelt.

Det här var med andra ord en blipp värd att oroa sig för. Även om världen består av fler banker än Deutsche Bank.


Sista tanken diesel

Hur tolkar du rubriken ”Fiat shares drop on reports of emissions cheating” (FT)? En är att se på det ur bolagets och aktiens perspektiv. Nyheten var rapporter i tyska media att bilmärket haft fuskprogram för att klara utsläppstester.

Det som gör nyheten mer graverande än andra liknande är uppgiften att programmet slogs av efter 22 minuter. Två minuter mer än vad normala utsläppstester är. Exaktheten i den uppgiften väcker förstås misstankar om att anklagelsen stämmer. Bolaget har svarat att europeiska testregler är förvirrande, att bolaget följt alla lagar och regler samt att frågan bör utredas i Italien.

Vem vet, det kanske Fiat kommer undan med. Problemet är att misstankar även riktats mot Mercedes - ”Mercedes-Benz diesels use cheat device, claims lawsuit” (Autoblog). I det fallet verkar bevisningen främst tyda på att Mercedes bilar släpper ut helt andra nivåer i verklig körning än i testmiljö. Det finns alltså ännu inget skarpt bevis för verkligt fusk således. Mitsubishi har å sin sida erkänt fusk med bränsleeffektiviteten ”Mitsubishi: We've been cheating on fuel tests for 25 years” (CNN Money).

Mönstret i de här nyheterna är svårt att undgå. Förtroendet för biltillverkarna är i botten. Det är inte världens bästa läge med utmanare som Tesla, Apple och Google på startlinjen. En annan fråga är hur framtiden ser ut för diesel. Ingen, inte biltillverkarna heller, försvarar drivmedlet. Det är bara en fråga om det fuskats eller bara varit dåliga tester. Frågan är om inte det drivmedlet går på sista tanken, åtminstone i vanliga bilar. Det i sin tur påverkar flera bilmärken än de som nu utmålats som fuskare.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




2 kommentarer:

  1. Enormt många enterslag mellan varje paragraf?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vet inte vad som blev fel, ska vara fixat nu.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam