Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 7 maj 2016

Jobbdata trycker ned dollarn och lär inte lämna börsen i fred

Spännande amerikanska jobbdata, igen. Styr mycket - exempelvis amerikansk ränta, dollarkursen och därmed Stockholmsbörsen.


Ännu en besvikelse

Källa: TradingEconomics
Det blev 160 tusen nya jobb utanför jordbrukssektorn i USA i april. Det var en bra bit under förväntan. Lönetillväxten på 2,5 procent var däremot stabil och arbetslösheten ligger i princip stilla. Sämre var att arbetskraftsdeltagandet sjönk. Den som likt jag älskar grafer kan hitta mer data i "The April Jobs Report in 9 Charts" (Wsj).

Reaktionen på siffrorna sammanfattas i "Economists React to the April Jobs Report: ‘A Generally Disappointing Print’" (Wsj). Det här var inte den första siffran från USA som överraskat negativt i vår är en reflektion. Den andra är att nu blir det bara en räntehöjning till i år och den kommer i höst. Den som vill ha min första tankar hittar dem nedan - i min dagliga serie med "3 snabba" som bäst följs Facebook.



Ett avgränsat problem

Frågan är vad som hände.  Skrapar man på ytan verkar det främst vara en omställningseffekt. Inom energi- och råvarusektorn pågår något som bäst beskrivs som en fullskalig branschkris. På ett år har sektorn tappat 132 tusen jobb. Minus har även tillverkningssektorn gått. Det är lätt att tänka sig att de som lämnar de här grupperna inte enkelt går över till andra jobb inom exempelvis den växande hälsosektorn. Någon helt entydig förklaring finns dock inte ännu men att det är ett slående fenomen framgår i den här serien grafer "For whom the jobs toll" (Economist).
Källa: TradingEconomics

Däremot är det inte säkert att det är någon kris utanför energisektorn. I övrigt skapas jobb i alla delar av USA:s ekonomi. I toppen ligger professionella tjänster och hälsosektorn båda med runt 600 tusen nya jobb på ett år. Andra vinnarsektorer är turism, detaljhandeln och faktiskt även finanssektorn. Det enda industrirelaterade som går bra är byggsektorn. Den gemensamma nämnaren är tydlig - USA:s egen ekonomi går bra men inte tillräckligt för att dra resten av världen. Det här framgår även av att inköpschefsindex för tjänster och tillverkning går isär.

Reklam: Prenumerera genom att klicka här
Det finns andra tecken på att branschkrisen inom energi är avgränsad. Ett är att amerikanska konsumenter åter låter kreditkorten gå varma - "U.S. Consumer Credit Ballooned in March at Fastest Pace Since 2001 - Non-real estate debt by consumers jumped at a 10.0% seasonally adjusted annual growth rate" (Wsj). Ett annat är att bilindustrin och då särskilt försäljningen av stora SUV:ar är den sektor som går bäst i USA just nu.

Press på vinsterna

Källa: FactSet

När nästan alla bolaget rapporterat ser vinsterna i USA ut att falla med 7,1 procent första kvartalet. Därmed har vinsterna backat fyra kvartal i rad jämfört med föregående år. Något som som inte förekommit sedan finanskrisen. Det framgår av uppgifter från FactSet. Det gör grafen ovan extra intressant - aktiemarknaden har gått före vinstutvecklingen. Nivåerna skrämmer dock inte ännu så länge med ett framåtblickande P/E-tal för hela S&P500 på 16,5.


Två andra fakta ur veckobrevet fångade också ögat. Det ena var att marknaden reagerat mindre än genomsnittet de senaste fem åren både på positiva och negativa avvikelser från förväntad vinst. Ett tydligt tecken på en frikoppling från nuvarande resultat och att marknaden istället styrs av andra faktorer just nu. För det andra att ett mönster vi känner igen från svenska verkstadsbolag gick igen i USA. Bolagen har tappat mer försäljning än väntat men varit bättre på att dra ned verksamheten och minska kostnaderna än marknaden trodde. Det har hållit uppe marginalerna hyggligt. För min del hade jag hellre sett motsatsen. Mönstret i svensk industri har ju varit fortsatt långsam takt i investeringar och organisk tillväxt. 

Inflationens återkomst


Slutligen är det intressant att notera att USA verkar vara på väg in i en hävstång av inflation om än från en låg nivå. Lönetillväxten på 2,5 procent är i sig på väg mot nivåer som FED nog ser som tillräckliga för en räntehöjning. Den lär dock dröja, sett till helheten i jobbdata och andra siffror från ekonomin. Det lär fortsätta försvaga dollarn. Något som i sig självt får stor effekt på världsekonomin och även här hemma på Stockholmsbörsen.

Svagare dollar medför även import av inflation till USA. Lägg till det att oljepriset, som sänkt inflationen länge, stabiliserats. Plötsligt befinner sig USA då i en situation där både långsiktiga och kortsiktiga inflationskurvor pekar uppåt. Med inflationsförväntningarna på sikt på låga nivåer är det ingen brådska att reagera men det är lätt att se ett scenario där en ny trend nu kommer i spel. En där inflationen i USA åter tar fart.

Det lär mer eller mindre tvingar FED att reagera eller som amerikanska barn ropar i kurragömma. "Ready or not - here I come!"

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!














2 kommentarer:

  1. Intressant att det verkar ha vänt och inte blivit så mycket bättre på senaste tiden med amerikanska jobbdata. Kan rekommendera denna artikel om att amerikansk jobbdata är en bra recessionsindikator: http://www.philosophicaleconomics.com/2016/02/uetrend/ Såg nu att det krävs endast en uppgång med 0,1 % i arbetslösheten för att den ska utlösas. Som artikeln skriver är det redan en lågkonjunktur i oljeberoende stater sedan början av 2015, så det kanske blir en spill-over effekt? Resten av världen är ju inte så pigg heller.

    SvaraRadera
  2. Håller med om att det var en intressant artikel. Energiberoende stater är helt klart i en recession. Däremot är ju Usa son helhet tydligt delat. Andra delar av ekonomin anställer ju fortfarande. Avtvingad en åsikt skulle jag fortfarande välja kopplingen till 1986. Den gången gav ju liknande förutsättningar inte en bredare nedgång men det tog ett tag innan ekonomin lyckades frikoppla sig från oljedippen. Fast just den här blippen stödde ju inte den teorin precis.

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam