Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 4 december 2017

5 nyheter som styr börsen - bitcoineffekten, hoten 2018 men först klackarna i taket

Britterna löser sina problem och USA levererar en skattereform. Så vilka är hoten inför 2018. Det och att Bitcoin tar allt mer plats, både bland investerare och tyckare.

Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


1 Är det en bubbla i bitcoin?

Det händer nu titt som tätt att bitcoin toppar listan på mest omsatt på Nordnet. Det är lika begripligt som det är galet. För med en raskt stigande kurs och en hög volatilitet är det en spekulation som passar traders alldeles utmärkt.

Med uppgången följer flera frågor. Den första är om det här är ett fenomen värt att notera för andra än de inbitna spelarna. Är det seriöst undrar nog många fortfarande? Svaret är att det beror på vad du menar med seriöst och vem du frågar.


Ännu så länge är det svårt att använda bitcoin som betalning. Det finns några exempel där bitcoin tas emot som betalningsmedel men de är få och antalet växer inte. Ett annat mått på om något är en valuta är om det på ett någorlunda förutsägbart sätt bevarar värde. Här är den extrema uppgången ett hinder i den meningen att valutan därmed snarare är ett slags spekulation i priset än i ett tänkt stabilt underliggande värde. Det är inte menat som en åsikt utan mer ett konstaterande.

Valutor är i första hand kopplade till någon underliggande faktor. Länge var det som bekant guld men i en vidare mening är det de samlade tillgångarna hos den som ställt ut valutan. Mycket förenklat ska den svenska penningmängden spegla storleken på den svenska ekonomin och framför allt dess behov av likviditet (pengar). I vårt system har bankerna möjlighet att inom ramar givna av centralbanken låna ut mer pengar än de har lånat in och i den meningen skapa pengar.

Tack alla ni som nu bidragit med en bra bit över 30 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

För bitcoin är istället penningmängdens ökning förutbestämd genom den takt som datorer kan producera nya. Just nu ligger inflationstakten på drygt 4 procent per år.
Om bitcoin vore en valuta i normal mening och om vi tillsvidare räknar med att du inte får någon ränta på tillgångar du har i bitcoin. Mig veterligen finns det inga inlåningskonton och ingen standardiserad utlåning av bitcoin till exempel i form av obligationer. Här kanske någon läsare kan kommentera och rätta om jag missat hur bitcoins banksystem fungerar.

 När bitcoin stiger 1773 procent på ett år så innebär det att förväntningarna hos bitcoinköparna på världens övriga valutor är en devalvering med 95 procent. Det enda sättet det kan stämma är om det ekonomiska systemet i övrigt står inför en  kollaps. Frågan är dock om ens en sådan kollaps skulle räcka för bitcoininnehavarna.

Själva blockchaintekniken för att hålla en på många datorer uppdelad bokföring av gemensamma data korrekt är i högsta grad seriös. Den är som all annan teknik i sig själv möjlig att användas både i statligt reglerade system, inom en bransch eller som i fallet bitcoin sprunget ur ett separat och från statlig reglering relativt fristående system.

Ordvalet fristående syftar på en annan svår fråga kring bitcoin. Vilken ställning skulle betalningsmedlet få om det på allvar utgjorde ett alternativ till en större ekonomis valuta eller till hela det finansiella systemet? Det finns ingen lagstiftning som kan tvinga fram att du får använda bitcoin som betalningsmedel.

Tvärtom har länder som Kina försökt stoppa användningen av bitcoin. Det har visat sig svårt när det gäller själva handeln med valutan men för att använda dina bitcoin måste du på ett eller annat sätt tillbaka in i det accepterade systemet. Där kan det visa sig att länder med sin allt starkare kontroll av internet har större möjligheter att agera än bitcoinsystemet räknat med.


Möjligen finns det en bakdörr som den som tror på bitcoin kan luta sig emot. Hela systemet är ännu så länge bara, om det nu kan ses så, värt motsvarande vad ett amerikanskt storbolag är värt. Som en jämförelse med ovanstående är den svenska penningmängden (M3) ungefär det dubbla. Värdet av redan utvunnet guld är som jämförelse 8,3 biljoner dollar eller motsvarande 50 gånger värdet av bitcoin. Det vi fortfarande talar om är alltså snarare en plats med begränsad insyn dit du kan flytta medel om du t.ex. bor i ett land som Zimbabwe eller Venezuela.

Kanske ska därför rusning i Bitcoin snarare ses som att det ännu så länge finns få konkurrenter och att tjänsten som egentligen säljs inte så mycket är en valuta som en värdeförvaring som försöker ligga utanför de traditionella systemen. I det sammanhanget kan de udda konstsamlingar som är placerade i lager runtom i världen ses som ett alternativ.

Den som likt Goldman Sachs inte ser bitcoin som en valuta utan som en råvara utan praktisk användning, ungefär som guld. Skulle då kunna se tillväxten inte som ett tecken på en bubbla eller en annalkande kollaps utan helt enkelt som vunna marknadsandelar i förhållande till andra även de rätt abstrakta förvaringssystem för värde.
Problemet som gör det hela så svårt att landa intellektuellt är att alla förklaringar ovan kunde ha varit rimliga om alla sätt att gömma pengar utanför det monetära systemet hade haft stora prisuppgångar. Alternativt om priset på andra rent värdebevarande tillgångar backat på grund av fallande efterfrågan. Så är det inte, så den enda rimliga förklaringen utöver en bubbla i bitcoin skulle i så fall vara att det fortfarande är ett så litet fenomen att det kan växa snabbt utan att påverka andra system.

Det lär i så fall, ungefär som med e-handeln, inte gälla för alltid. För ett är klart - bitcoin är redan hett långt utanför kretsen som faktiskt handlar med valutan, råvaran eller vad det nu är. I Deutsche Banks årsanalys inför 2018 fick till exempel Bitcoin och andra digitala valutor ett helt eget avsnitt. Det vid sidan av andra tillgångsklasser som aktier, räntor, råvaror med mera.


2 Fyra andra signaler som kan larma börsen


En av tolkningarna om bitcoins uppgång är att det är en signal om det breda raset. Det föranleder förstås frågan - hur nära kanten är vi? När jag är med på Nordnets börssnack i veckan tänkte jag inkludera tre temperaturmätare.

Den första är att höjdpunkten för de senaste årens stimulanser ligger bakom oss. Det tror i alla fall Deutsche Bank i ovan nämnda analys. Om deras teori stämmer och det en bit in på 2019 till och med blir en åtstramning, så lär det vara en broms som marknaden börjar räkna med redan under nästa år.

Källa: OECD
Nästa mått pekar också på att 2018 blir ett märkesår. Då bryter nämligen BNP över sin långsiktiga trend (output gap) inom OECD enligt organisationens bedömningar. Det är en nivå som om den är rätt räknad visar att medlemsländerna är mer överhettade än nedkylda. Hur det än är med exaktheten i måttet lär det hur som helst bli en signal om minskad försiktighet i arbetet med att normalisera världsekonomin efter finanskrisen.

Det går att se tvärtom också. Rimligen dröjer det till in på 2019, om prognosen stämmer, innan överhettningen blir så allmänt accepterad att den kan ses som ett verkligt argument för en åtstramning. Även här är det lätt att tänka sig att marknadens oro kommer igång redan under 2018.


Källa: Fed St Louis
Nästa klassiska tecken är om räntor på obligationer med olika löptid, särskilt om de är stigande, börjar närma sig varandra. Där är vi inte i Europa eller för den delen i Sverige, vilket borde ge en viss vägledning om att det till exempel inte bör bli en alltför hård press på bostadspriserna.

I USA börjar det dock röra sig. Inte så mycket uppåt ännu men framför allt börjar korta och långa räntor gå ihop. Det är en bit kvar till det här ser otäckt ut men trenden finns där. Lite är det kanske som med de båda första signalerna. Vi är förbi den lättsamma uppgången men inte framme vid de verkliga utmaningarna åtminstone inte under första halvåret nästa år.

Källa: TradingEconmics
En annan indikator jag gillar att plocka fram löpande är synen hos de tyska ekonomer och industriledare som vars bedömningar tillsammans bildar ZEW-indexet. Det är ju ett signalsystem som reagerar på nyhetsflödet men de har påfallande ofta slagit den rätt senfärdiga börsens reaktioner. Vad då senfärdig börs, kanske någon invänder. Jo, faktum är att börsen ofta verkar ligga kvar längre i gamla antaganden än andra signalsystem och marknader. Räntemarknaden är till exempel betydligt nervösare lagd.

En förklaring skulle kunna vara att momentum är så starkt på börsen. Det i sin tur pekar ut en intressant möjlig iakttagelse för nästa år. Kanske är det så att momemtuminvesteringarna inte längre är ett så självklart val? Det skulle i så fall vara utifrån de tre först nämnda signalsystem ovan samt utifrån att vissa värderingar kan ha sprungit iväg något. Däremot är det inget som faller ut i signalsystem som ZEW-index eller för den delen sådant som inköpschefsindex. Med de måtte finns det inget att oroa sig för på ett tag, å då brukar det som gått bra rusa vidare.

3 Politisk risk är inte på kartan

Här och nu går det nästan att skriva av politisk risk för ett tag fram över. Jag vet, det är det aldrig någon som gör. För något kommer ju alltid att hända. Å andra sidan är det många som underskattar de politiska riskerna när de faktiskt kommer.

Faktum är dock att två av de stora orosmomenten som marknaden verkligen bryr sig om nu i princip är avklarade. Det ena är att britterna tänker betala för sig. Det var lite udda att den stora nyheten fick så lite uppmärksamhet i svenska medier. Hur som helst kommer med det säkert även ett Brexitavtal till stånd på något rimligt vettigt sätt. Dessutom lär marknaden rätt snart räkna med att det blir så, vilket räcker långt redan det.

En intressant notis kring EU-politik var annars ovanstående om det allt närmare samarbetet mellan östeuropeiska länder och Kina. Det är en blipp om att utvecklingen inom EU är långtifrån över. 
Annars är den verkligt stora nyheten förstås att det blir ett skattepaket i USA. En del återstår men i någon form och i närtid kommer det ändå stora skattelättnader främst för företag. På några områden syns skuggan av att det inte är en finansierad skattesänkning, bland annat har försvarsindustrin reagerat relativt försiktigt på paketet. I stort sett är det dock den boost på vinsterna som marknaden hade hoppats på.

Ett enkelt sätt att se det är att jämföra den effektiva skatt på runt 26 procent som bolagen betalar idag med den nya nivå på 20 procent som lär gälla redan från 2018. Det går rakt in i analytikernas beräkningar och backar på så sätt upp de tidigare utmanande höga vinstförväntningar som låg i estimaten.
Vad blir då nästa verkliga risk? Nordkorea kanske men mer strukturellt åt pipan verkar det gå i arabvärlden för närvarande. Saudiarabien har bestämt sig för att flytta fram positionerna i den ständiga konflikten via ombud mot lokalkonkurrenten Iran. Skådeplatsen är bland annat Yemen.

Det är tillräckligt långt ifrån vår radar för att vi inte ska se att det krångel som skapas där lätt leder till ännu en kollapsad stat. Vad det kan innebära visar väl erfarenheterna från Afghanistan, Irak och senast Syrien. I bakgrunden hotar också risken för en eskalerad konflikt mellan de båda lokala stormakterna.

Det kändes långt borta men med en saudisk inrikespolitik som närmast är att se som ett inbördeskrig i det fördolda ökar riskerna för att saker tar oväntade vändningar. Lägg till det att USA är allt längre från vardagen i regionen. Förhandlingarna kring Syrien tar Ryssland och Turkiet hand om. Frågan är om inte en överraskande politisk kollaps i Saudiarabien eller en ny regional storkonflikt är den största politiska risken för 2018.


4 Julhandel med röda siffror

Källa: Börsdata
Nästa vecka rapporterar Clas Ohlson. Det kunde onekligen vara mot en muntrare bakgrund. I veckan blev företaget ännu en i raden av butikskedjor som föll snabbt på börsen. Den här gången räckte det med att analytikerna på SEB påpekade det uppenbara faktumet att butikskedjan inte har några tydliga resultat som visar att den står redo att möta konkurrensen från nätet.

Källa: Börsdata
Precis som för alla andra butiker som dragits in i de här nedgångarna är värderingen sett till historiska nivåer nu fascinerande låg. I flera fall som för HM, vilket jag skrev om i nyligen, är den därtill låg sett till vad analytikerna förväntar sig framåt.
Samtidigt måste man hålla med analytikerna i deras växande skepsis kring vad de traditionella handlarna egentligen kan åstadkomma på nätet. Vad sägs om ovanstående citat från Stefan Persson i en intervju med Dagens Industri? HM har som uttalad och helt rimlig strategi att börja mäta försäljning per kund snarare än vilken kanal försäljning skett. Det är hela poängen med allt prat om omnikanaler och den tänkta fördelen mot konkurrenter som Zalando.
Det funkar inte alls och Stefan Persson verkar knappt notera det bakvända i att i samma andetag tala om framgångar på nätet och att det hänger fel kläder i butikerna. Det visar ju precis hur stort glappet i realiteten är mellan de olika kanalerna och att ingendera antagligen är driven av det digitala möte som alla ser som framtiden för modeindustrin. 

Till de som försöker anpassa sig hör även IKEA. Kanske är tiden snart förbi när du köper möblerna från lador och i lådor? Familjen Kamprad verkar hur som helst betydligt mindre nostalgiskt lagda än familjen Persson. 


Tur är kanske det för den här bilden tog jag häromdagen i en av Stockholms största gallerior. Det är förstås helt lösryckt men nog måste man undra när halva ytan är föremål för ombyggnad och nystarter när det är en månad kvar till jul? Det verkar det, som jag skriver om i Värdepappret, var fler än jag som gör, för värderingen av Atrium Ljungberg är inte längre vad den varit.

Fast jag brukar ju påpeka att livet inte behöver bli så lätt för e-handlarna heller. En av många hinder är att den digitala världen allt snabbare sugs in av staternas allmänna reglering av samhället. Förstås ligger Kina i framkant på det här området. Frågan är väl hur troligt det är att någon annan, som Amazon, någonsin lyckas slå sig in i landet. Detaljhandel kanske inte blir så global som vi tänkt oss.

5 Om ansvar och syndabockar 

En av veckans underligaste artiklar kom från Dagens Industri, som verkade ha fått ett pressmeddelande från Volkswagen. Nu var dieselskandalen äntligen historia meddelade tidningen. Det räcker väl med en titt på grafen ovan för att se att i bästa fall är den numera lagd till handlingarna. Effekten på värdet går det däremot inte att ta miste på, varken på dieselbilarna eller aktien.
Ett avslutat kapital är däremot snart den rättsliga prövningen. Den som åkte dit var mellanchefen som lämnade in blanketterna till de amerikanska myndigheterna. Upp till sju års fängelse väntar. Ett inte så uppbyggligt slut på den historien kan man tycka. 


För att istället se det från den ljusa sidan var ju skandalen en propplösare för elbilsindustrin. Där är det mesta nu alldeles överinvesterat, som satsningar på nya modeller eller batterifabriker, eller så har priserna redan rusat som för lithium eller kobolt.

Vad återstår? Kanske det är det där med att sälja spadarna i en guldrush. Det menade åtminstone den här intressanta artikeln i veckan som föreslog att tillverkarna av katoder står för den perfekta produkten. Billig sett till helheten men med behov av god kvalitet för att produkten ska fungera bra - det brukar onekligen vara en vinnarformel.


Slutligen, blir det ingen klackspark som avslutning utan en spark någon helt annanstans. För jag blev så genuint bedrövad när jag läste hur en gammal klasskamrat till mig behandlats. Vi stötte bara på varandra en kort period men så mycket vet jag att ingen manlig karriärreporter behövt utstå en liknande behandling. Läs och bedrövas om du inte redan gjort det. Efter det är det svårt att ifrågasätta att MeToo behövdes.

Nästa vecka kommer förstås en överenskommelse kring Brexit stå i centrum. Säkert uppbackad med ett gott humör från USA. Möjligen kan fredagens jobbsiffror från dem vara ett hot men inriktningen är nog ändå att det är gott humör som gäller.

Jacob Henriksson, Gottodix
Inget nytt avsnitt av Veckan! ännu men jag hoppas ha ett ute inom kort!


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

3 kommentarer:

  1. Bitcoin är så sjuuuukt intressant fenomen. Äger inga men har ägt. Ägde "riktiga" Bitcoin vid 3500-4000usd. Men det var så små mynt instoppat där och så osäker handel att jag tyckte dom mynten gjorde sig bättre i aktieportföljen.

    Intressanta tankar i övrigt. Vart är vi påväg? Varför skulle Kalle i trygga Sverige vilja krångla med Bitcoin? Men det är väl om det går att koppla ett anonymt "bankkort" fullproppat med Bitcoin. Men innan dess lär förbud komma?

    Seriösa Bitcoiners tror att slutmålet är 1 miljon usd, eller enda upp till månen? Det rycker i hela kroppen av bara tanken. Har man råd att missa rikedomen? =)

    Ska bli spännande när fler traders/blankare går in och handlar.

    Anonym

    SvaraRadera
  2. Argumenten för bitcoin påminner väldigt mycket om de argumenten för ädelmetaller som gold bugs brukar ange som skäl varför guld ska gå upp tusentals procent. Anhängarna har samma fantastiska blandning av arrogans och okunnighet.

    Jag tror det finns två stora skillnader (minst) som förklarar varför spekulationsboomen inträffat i kryptovalutor iställer för guld och silver den här gången. Det ena är att det finns en story kring ny teknik som gör bitcoin m.fl. intressant för en ny generation. Det andra är att denna nya generation har inte varit med om en krasch liknande den guld och silver gick igenom efter toppen 1980. Det finns inga dåliga minnen i marknaden och "the sky is (not) the limit".

    Vad gäller AtriumLjungberg fick den en uppåtstuds idag efter ytterligare en köprek. Den har fortfarande en substansrabatt på ca 23% mot EPRA NAV, men det finns som jag ser det skäl att ändå vara lite försiktig, även om jag tror att aktien är köpvärd på denna nivå.

    Det första var du inne på ovan när det gäller exponeringen mot butiker. Jag tror rädslan är överdriven när det gäller hotet från e-handeln (liksom jag tycker kärleken till logistikfastighetsbolag från många experter är omotiverad). För det andra har aktien fallit konstant i flera veckor med låg omsättning. Det hade räckt med en enda stor placerare som ville ta en position för att aktien ska lyfta, men uppenbarligen finns ingen sådan. Vare sig storägarna eller bolaget självt genom aktieåterköp verkar röra en fena. Det borde vara en varning.

    För det tredje så är aktien ändå inte så billig om man räknar på EPRA EPS i relation till aktiekursen. För de fastighetsakter jag följer är Diös bäst på ca 10%, men även Hemfosa, Platzer, Kungsleden och Klövern är klart bättre. Och då har jag ändå justerat för värdestegringar i joint ventures för Hemfosa samt preferensutdelningens belastning på Klöverns stamaktier.

    För det fjärde tycker jag inte VDn inger förtroende på samma sätt som de andra bolagens VD:er. Var och varannan vecka är hon i media (alltid med handen på höften av någon anledning) och pratar om allt möjligt, men inte mycket om hur bolaget ska tjäna mer pengar. Samtidigt finns det många fina fastigheter och projektmöjligheter i deras portfölj och det finns inget som tyder på att företaget sköts dåligt, men det känns som att det finns ett helt annat driv och fokus i de andra bolagen.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
  3. Hej och tack (som vanligt) för ett välskrivet inlägg! Funderar lite på en sjätte punkt för veckan (och förra veckan), nämligen vad som händer med FAANG-aktierna? Och varför? Kan förstår att de inte går upp lika mkt som annat eftersom de inte tjänar på ev ny skattereform, men varför så mycket ned? Har du några kloka tankar?

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam