Apple är villebråd i jakten på tillväxt

På Nordnetbloggen funderar jag på att "Marknaden tog en väl stor tugga av Apple" (länk). Här tittar jag på en trend som börjar skönjas i rapporterna. Jakten på avkastning pressar investerare mot en allt smalare marknad. Snart är det bara enstaka teknikbolag kvar som klarar kraven. 

Ett HM hit eller dit

När Google rapporterade häromdagen steg kursen 60 miljarder dollar men när Apple presenterade sitt andra kvartal tog eftermarknaden emot siffrorna med att sänka värdet på bolaget med ett belopp i samma härad. Det är plus respektive minus ungefär ett HM på någon minut. I båda fallen var försäljningen stark och vinsterna enorma. Så vad händer här?

”Pris är det du betalar, värde är det du får är” Warren Buffets kanske mest klassiska citat men varför avviker de två från varandra? Det finns flera skäl. Några viktiga har att göra med våra beteenden – både som individer och i grupp. Det skriver Elin Helander om på Nordnetbloggen (länk). De här förklaringarna, som vunnit mark det gångna decenniet, hör hemma i forskningsfältet Behavioral Economics (länk wikipedia).

Även en aktiemarknad styrs av utbud och efterfrågan

Det är dock även mer klassisk ekonomi i spel när marknaden svänger. Aktier är som vilken tillgång som på kort sikt styrs av utbud och efterfrågan. Det handlade en intressant artikel från Bloomberg om ”Deutsche Bank: The Simplest Economic Law Explains Stock Market Rallies Around the World” (länk)

Deutsche Banks chefekonom menar att nettoinflödet av kapital (efterfrågan) är den ena förklaringsvariabeln för börsens pris och tillgången på aktier mätt som nettot av återköp och nyemissioner är den andra (utbudet). Det är ungefär så jag brukar tänka, senast i inlägget ”Korrektion snarare än trendbrott på börsen” (länk).

Intressant nog ser Deutsche Bank ungefär samma förklaringsvariabler som jag noterat men drar lite andra slutsatser. Banken tror att högre räntor kommer att pressa ut kapital ur obligationer in på aktiemarknaden. Det kommer delvis vägas upp av minskade återköp av aktier vart efter räntekostnaden för skulder gör ökad hävstång mindre attraktivt. Netto tror banken ändå på ett inflöde på aktiemarknaden och därmed stigande aktiekurser.

För min del tycker jag ett rimligare samband är att när obligationsmarknaden normaliseras med högre räntor, så kommer kapital lämna både bolagen och en högt belånad aktiemarknad. Precis som sjunkande räntor följts av en kreditexpansion blir det rimligen en kontraktion när det börjar tuffa på åt andra hållet. Dessutom tror jag det är många placerare, exempelvis försäkringsbolag, som ofrivilligt varit på aktiemarknaden när riskerna på obligationsmarknaden krupit uppåt.

Tillväxten i vinster är det som ska hålla igång börsen

Den motkraft som håller emot det utflödet är hög avkastning på aktier. Det kräver med stigande priser en kombination av stigande vinster och försvarade värderingsmultiplar. Det är här teknikgiganterna kommer in ekvationen. Den övriga amerikanska rapportsäsongen har snarast sett stillastående försäljning och marginaler. Den organiska tillväxten har ätits upp av valutaeffekter.

I Europa är det tvärtom. Bolagen går bra tack vare valutan men lyfter inte ännu som förhoppningarna kräver. I Kina är marknaden helt ur spel och i flera andra länder är effekten av FED:s eventuella höjningar det enda som diskuteras. Lägg därtill att hela råvarumarknaden står pris- och efterfrågemässigt stilla på låga nivåer samt att konsumtionen bara tagit fart och det finns till slut bara ett alternativ.

Teknik har blivit det enda alternativet

Amerikanska teknikbolag är snart det enda som går att köpa för den som söker hög tillväxt - ”Growth-Starved Investors Bid Up Tech Shares” (länk Wsj). Det är en situation som pressar värderingarna uppåt mot nivåer som är allt svårare att försvara.

Google kunde med hög försäljning och lönsamhet fylla sin kostymen och belönades rikligt (länk FT). Det är bolaget ganska ensamma om så här långt. Netflix hade en inströmning av kunder som gladde marknaden men kunde inte matcha med ett motsvarande starkt resultat (länk WSJ). Det köpte marknaden i det fallet – värderingen är ändå redan så hög. Andra bolag som IBM (länk SeekingAlpha) och Intel (länk wsj) hade fortsatt svårt att hålla tempot i sin försäljning och straffades av marknaden.

En intressant del av Intels rapport var att bolaget måste skjuta upp lanseringen av sina nya chip. Det visar dels ett lägre tempo i Moores lag (länk wikipedia), dels att utbudet av ny teknik nu kanske inte riktigt kan matcha marknadens förväntningar och krav på tillväxt längre. Marknaden förlät dock Intel, eftersom bolaget guidade att vinsterna resten av året skulle stiga.

Hårdast blev istället domen över Apple, som trots ett urstarkt resultat ändå prisades ned av marknaden. Det handlade säkert mycket om de uppskruvade förväntningarna efter det helt makalösa första kvartalet. Det är ändå anmärkningsvärt att ett bolag som ökar försäljningen med 33 procent och överträffar marknadens vinstförväntningar får se sin kurs backa. Ännu viktigare för mig var att Apple inte alls verkar påverkade av svagheten i den kinesiska ekonomin.

Kina har varit den alternativa tillväxtmotorn

Utöver Kalifornien har världens hopp om hög tillväxt länge tillskrivits Asien och närmare bestämt Kina. Den här artikeln ”Ten and tired” (länk Reuters) får en därför att fundera ordentligt. Både utvecklade ekonomier och tillväxtländer har sett sin export till Kina falla. Det fick både Audi (länk wsj) och BMW (länk FT) erfara när problem hos kinesiska samarbetspartners nyligen pressade aktiekurserna. Det är mot den bakgrunden Apples framgångar i Kina ska ställas.

Ett annat orosmoment i Kina är att skulderna länge vuxit snabbare än BNP i Kina (länk wsj). Tillbaka till Deutsche Banks iakttagelse ovan. När skulderna ska sänkas lär det minska nettoinflödet av kapital på världens börser. Det enda som håller emot är hög tillväxt, i det här fallet för hela Kina. Med andra ord ungefär samma resonemang som för amerikanska teknikaktier.

Ekorrhjulet snurrar alltså allt snabbare. Hur snabbt det kan snurra fick kinesiska investerare erfara när börserna där började falla i våras. Tills vidare verkar dock Kinas, i och för sig ifrågasatta, BNP-siffror (länk Economist) och den ljusa bild amerikanska ekonomer målar av USA:s ekonomi (länk) hålla tempot uppe i världsekonomin ett tag till.

Det är åtminstone så vi placerat våra pengar men jag kanske är en obotlig optimist.