Nordnetlive: Fingerprint, aktierna som rekades och så vargmasken

En kul dag på avslutades med mig och Kavastu på scen. Här är mina anteckningar får Nordnet Live.

Optimstiska Fingerprint

Europas bästa aktie 2015. Jörgen Lantto försvarade att Fingerprint är framtidens vinnare inte bara bolaget som tog hand om efterfrågan när den exploderade.

Sensormarknaden lossande när Apple kom igång med sensorer och samtidigt köpte Fingerprints främsta konkurrent. Sedan har näst största konkurrenten haft fullt upp med att förse Samsung med sensorer. Fritt fram för Fingerprint för restmarknaden således.

Nu pekade Lantto på att marknaden dubblas både 2016 och 2017 samt fortsätter växa och breddas fort därefter. Smarta kort, bilar med mera. The sky is the limit.

Många frågor 

Frågorna är förstås om det blir den här tekniken som vinner på sikt, hur marginalerna håller när det blir en massmarknad, om bolag som Qualcomm kan prisdumpa sig in och framförallt om Fingerprints marknadsandel normaliseras snabbare än marknaden växer.

Mycket är fortfarande höljt i dunkel således. Men visst är det fantastiskt att Sverige får fram high tech teknikbolag. En annan detalj som är spännande är affärsmodellen. Precis som jätten Qualcomm gör det bolaget till ett innovations- och patentbolag. Det är en bra nisch att vara i - så länge tekniken man äger är den rätta.

Bästa IPO:er 2016?

Årets mest spännande IPO? Spotify! Om den kommer men annars är det nog Anticimex.

Börsen 2016

Albert Haeggström från Ålandsbanken hade ett intressant resonemang om börsen just nu. 15 procent av bolagen är billiga. Resten är... inte det. Samtidigt finns det tunga risker som en för dyr yuan och för lågt eget kapital i europeiska banker. Ämnen som inte är obekanta för den som kollat in tidigare inlägg här på Shareville.

Netto var det ändå en ganska positiv bild av utsikterna framöver som gavs vid den här programpunkten. Haeggström tyckte Volvo till slut blivit det bolag analytikerna fantiserat om länge. Nu är skulderna lägre, lönsamheten har börjat komma och kursen har kommit ned. Så kan det vara tänker jag. För min del tycker jag Volvo rätt länge varit en aktie som ska kosta strax under 100-lappen.

Två andra bra reflektioner från den här punkten var att laxodlaren Marine Harvest och Fortum båda har väl hög direktavkastning för den som tror att vi äter fisk och tänder lampor även framöver.

Nyttighetsbolag har jag varit inne på ganska nyligen på bloggen och Marine Harvest hade vi ett trevligt besök i förra året. Båda de här förslagen tycker jag passar in i bilden av en defensiv börs, där bolag som liknar säkra företagsobligationer får en uppsida.

Några andra reflektioner

Telefonen pajade mitt under eventet, så det var ju lite surt när jag försökte skriva det här live. Några anteckningar till från minnet är ändå värda besväret. Susanna Campbell på Ratos var så tydlig hon kunde med att "Det är inte media som utser mig. Jag har 100 procents uppbackning av styrelsen." Samtidigt höll hon med om att aktiens utveckling varit för svag fram till och med 2014. För min del tycker jag hennes utmaning fortfarande är att hon ärvde ett bolag som just hade startat en satsning på oljeservice till Norges nordsjösatsning. Problemet är att fem år senare är det samma bolag.

Ett nedtonat intryck gav Richard Gustafsson, SAS vd. Det förblir ett bolag som hänger på gärdsgården. Det verkar Richard Gustafsson vara medveten om, vilket hedrar honom.

Ponus Lindwall, vd Betsson, och Henrik Tjärnström, vd Unibet, tillhörde som väntat höjdpunkterna. Bland det intressanta var att nu är branschen på väg in i en period av förvärvsdriven tillväxt. Det behöver inte vara dåligt för de båda svenska bolagen med välfungerande affärsmodeller. Det var också intressant att vd:arna snarast var resignerade inför ännu en spelutredning. Kanske blir det något någon gång men vem vet. Hur som helst det var två bolag med en framtidstro som endast överglänstes av den Fingerprint bjöd på.

Diskussionen med Kavastu

Jag och Arne diskuterade börs hela dagen och det var kanske den allra största behållningen för mig. En reflektion, som jag också försökte lyfta fram i intervjun, är att i princip tror jag Arne har rätt om hur marknaden tolkar börsen just nu. För att det ska ta nästa steg krävs dock något ytterligare. Detta nästa steg behöver komma från den reala ekonomin. Oavsett om vi talar upp eller ned. I brist på en sådan signal lär vi harva runt sidledes ett tag. Hur som helst - det var riktigt kul att vara med. På twitter efteråt var vargmasken ett stort samtalsämne. Kul att kunna engagera :)

Rapporterna: tipp topp Doro

Doro Care gick bra och nya telefonen sålde utmärkt. Med en fylld orderbok är det svårt att oroa sig, men det gör jag ändå.

Toppensiffror

Jag hade hoppats på 1800 miljoner kronor i försäljningen i år men oroade mig för att det för optimistiskt. Det blev 1838 miljoner. Glädjande nog var det både bra försäljning av telefonerna, särskilt den nya 4G-telefonen, och tillväxt i Doro Care (tidigare Caretech) som drev upp siffrorna. Rörelseresultatet sista kvartalet blev starka 59 miljoner mot 35 miljoner förra året och rörelsemarginalen blev 9,4 procent mot 8,1 procent. Orderboken inför 2016 växte 197 procent till 194 miljoner. Siffror som glädjer över hela linjen således.

Ett litet tillägg - min mycket läsvärda kollega Aktieingenjören har skrivit en bra rapportkommentar - missa inte den. "Doro, bokslut med 43 % tillväxt" (Aktieingenjören)

Doro Care går toppen

Om vi börjar med det senare så framhålls i VD-ordet till rapporten att nästan två tredjedelar av kommunerna nu använder Doros digitala trygghetstjänster. Försäljningen ökade 38 procent under 2015. Det här tycker jag har är det verkliga caset i Doro. Telefonerna ser jag på sikt mer som en instegsprodukt till mer avancerade hjälpmedel. Nu är alltså den svenska marknaden etablerad. Det bör kunna ge stigande marginaler på sikt. På kort sikt tillkommer en del kostnader för att öppna ett nytt larmcenter. Den verkliga utmaningen i år lär bli att försäljningstillväxten i Sverige mattas. Nu finns Doro Care även i Norge, Tyskland, England och Nederländerna. Räkna med att ökad försäljning där blir avgörande för fortsatt uppgång under 2016.

Nya telefonen säljer bra

Telefonerna gick också riktigt bra. Försäljningstillväxten sista kvartalet, exklusive Doro Care, var 32 procent. Det är lanseringen av en ny telefon som gått alldeles utmärkt. Den är inte lanserad i USA och Kanada ännu men i övrigt är det här en punkt där investerar bör vara lite på sin vakt. Alla som, likt oss, äger Apple vet att telefontillverkare har en tendens att få se sina multiplar följa försäljningen upp och ned vid lanseringen. Tvärtemot vad som vore logiskt om man långsiktigt trodde på bolagens förmåga att fortsätta lansera framgångsrika lurar. Risken finns alltså att Doros telefoner toppar för den här gången första halvåret i år och att marknaden sedan börjar tvivla på framtiden.

Min reflektion

Nu blev det lite svårt. Jag gillar verkligen Doro men har varit inställd på att 2016 blir ett år då det är svårt att matcha tillväxten förra året. Med det här starka resultatet framstår både bolaget Doro som ännu mer intressant på sikt och aktiens möjliga överhettning i år som minst lika riskfylld. Jag tror mycket kommer att bero på lanseringen av Doro Care i flera länder. Där finns en stor uppsida men förstås också stor risk för besvikelse. För den fina telefonförsäljningen blir svår att upprepa i år. Jag har inte bestämt mig helt enkelt men till en början ska vi avnjuta aktiens välförtjänta uppgång de närmaste dagarna.

En liten reflektion om småbolagsrabatten

Alla verkar vara överens om att det blir storbolagens år. Kanske, fast som alltid är en bra fråga att ställa - varför det?

Källa: Fed St Louis

En av årets sanningar är att stora bolag ska få revansch på det mindre. Bland många exempel kan nämnas den här diskussionen på Twitter med bland annat Nordnets sparekonom Joakim Bornold och bloggkollegan C.M.J. (båda värda att följa). Däremot är jag inte säker på vilka växlar man ska dra på årets utveckling så här långt.

Småbolagens höst 

Källa: Yahoo Finance

Ett av de vanligaste argumenten är att de stora bolagen halkat efter de små. Då är tre faktorer väsentliga att räkna in. För det första att startpunkten spelar roll. När småbolagen sägs ha haft en lång period då de överträffat de stora bolagen, så beror det bland annat på att de dessförinnan inte hade gjort det. För det andra att rycket i småbolag i höstas snarast handlade om svagheten i några av branscherna som dominerar bland stora svenska bolag. För det tredje att Sverige inte har så många stora bolag.

Tittar man på det som hänt i Sverige de senaste två åren, så gick de 30 största bolagen i stort sett som övriga börsen fram till Kinaoron. Därefter återhämtade sig den breda gruppen bolag bättre än stora. En rimlig förklaring är att bland de 30 största bolagen så dominerar tre grupper.  Hennes & Mauritz, som presssats av dollarn, finanssektorn, som pressats av räntor och risken för en skuldkris samt verkstad som gått dåligt främst pressat av Kina. Det är alltså fullt möjligt att det är branschfaktorer som påverkat inte storlek. Möjligen har även geografiska faktorer slagit igenom, i form av att mindre bolag ofta har en större andel av sin försäljning i närområdet eller till och med Sverige och därför i en del fall är mindre berörda av exempelvis Kina och mer beroende av Europa.

Min första tanke är därför att det är lätt att blanda ihop storlek och inriktning, särskilt på en liten börs.

En förklaring

Titta på den övre grafen där S&P 500 har jämförts med småbolagsindexet Russell 2000. Här är inte branscher eller geografier lika tydliga - även om exempelvis energi kan ha påverkat. Baserat på den här grafen blir det tydligare varför det varit de större bolagens tur att överprestera.

Bilden visar ett känt fenomen - flykt till säkerhet. När volatiliteten stiger minskar intresset för mindre bolag. Om det håller i sig blir det förstås tufft för de mindre aktierna. Det är alltså rimligt att, om vi får ett år med fortsatt fallande eller oroliga börskurser så kommer det att slå hårdare mot de mindre än mot de större bolagen.

Det är något som går att ta ställning till - den som tror på en orolig börs men ändå vill ligga investerad kan köpa aktier i större bolag.

Den andra faktorn är att någon eller några av förlorarna vänder uppåt igen. Det är klart att om verkstad, HM eller banker lossnar så stiger OMX30. Det beror i så fall inte på bolagens storlek utan på deras inriktning.

För vår del har jag skiftat över en hel del till större bolag. Det beror främst på att jag fortfarande tror att börsåret kan bli volatilt. Då kan det vara bra att vara stor. Tanken på att det skulle bli ett rally i stora bolag, som de små inte hänger med i, är jag inte alls lika övertygad om. Åtminstone om det inte egentligen är ett branschrally som avses.

Rapporterna: är fina Markel numera dyra Markel

En av våra favoriter - försäkringsbolaget Markel - steg på en ganska svag rapport. Låga förväntningar är härligt. Frågan är dock om det är läge att stiga av då.

Försäkring - de smarta investmentbolagen

Investment- och sakförsäkringsbolaget Markel har varit ett trevligt inslag i portföljen i snart två år. Det ger exponering mot försäkringsbranschen, som på sikt gynnas av högre räntor. Samtidigt som det ger en spännande variant på USA-fond med en del börsinvesteringar men framför allt en spännande portfölj av onoterade innehav i en blandning amerikanska småbolag. Lite som svenska Ratos. Därtill har bolaget ett rykte om sig att prestera en riktigt hög avkastning på eget kapital ända sedan början på nittiotalet. Kombinationen av försäkringsvinster som återinvesteras i bolag med starka kassaflöden har gett smeknamnet lilla Berkshire, efter Warren Buffets skapelse.

Press på tillväxten av RoE

Den senaste rapporten överraskade marknaden positivt och aktien steg i förra veckan. Avkastningen på eget kapital har den senaste femårsperioden fram till 2014 legat på 14 procent sjönk till 11 procent. För 2015 blev det bara 3 procents tillväxt. S&P gick samma period upp 1,4 procent. Så i den meningen var det ok. Vi som har kronor som familjevaluta tjänade även en del på den starkare dollarn även om den faktiskt inte rört sig så mycket på ett år.

Sett till delarna gick försäkringsverksamheten ok med en combined ratio på 89 procent (jämfört med 95 procent året innan). Det är skadeprocenten plus driftkostnaderna. Enkelt förklarat är ett minus combined ratio försäkringsbolags rörelsemarginal. Försäljningen uttryckt som gross written premiums sjönk däremot 4 procent (2 procent i lokala valutor). Det är främst återförsäkringsverksamheten som krymper. Allmänt har konkurrensen inom försäkringsbranschen hårdnat och Markel har valt att försvara marginaler istället för försäljning. Ett typiskt drag för detta över tiden konservativa bolag.

Försäljningen i investmentbolagets innehav steg med 19 procent till 1 miljard dollar. Det var främst drivet av ett förvärv av bilbärgningsfirman Cottrell men bolagen sorterade som tillverkningsbolag växte också under året. Rörelsemarginalen (EBITDA) föll till 9,1 från 9,7 procent.

Min reflektion

Med andra ord i stora delar av verksamheten blev 2015 ett ganska blekt år. Uppenbarligen är investerarna i bolaget tålmodiga.

Utmaningen är att den historiska avkastningen avspeglar sig i det man får betala för det bokförda värdet, p/b-talet. Det skrev jag om i ett tidigare inlägg. Till p/e 15 räcker en långsiktig avkastning på 11 procent till ett pris på knappt 900 dollar men om avkastningen skulle falla lika mycket till och landa på 8 procent sjunker värdet till 650 dollar.

Försäkringsbolag måste förvalta pengar som krävs för att täcka eventuella skador. Det är svårt att vältra över kostnaderna för sämre avkastning på kunderna men i gengäld kräver du inte billigare bilförsäkring bara för att börsen stiger. Därför gynnas den här typen av bolag av miljöer där yielden på obligationer och avkastningen börsen är någorlunda hög. Nu ser det inte riktigt ut så och med räntor som ligger lower for longer och en pressad amerikansk börs är det utsikterna för bolaget inte lika självklara.

När det samtidigt kan vara så att USA har toppen bakom sig i den här konjunkturcykeln och konkurrensen på försäkringsmarknaden stiger börjar jag bli allt mer osäker på det här innehavet. Det är ett fint bolag som man i och för sig kan köpa och lägga i en byrålåda. Det sagt undrar jag om det inte kan vara dags att flytta det till någon annans låda för oss som är mer otåligt lagda.

 

Cocoskraschen visar risken med preffar

Europas nya bankkris är på många sätt upptäckten att alla preferensaktier inte är toppen. En del är CoCo.

Stormens öga?

Det är inte pengarna utan avkastningen som är borta i banksektorn. Det skrev jag om i "Hej Ecb, det är finanskris!". Trots det nådde priset på konkursförsäkringar för några banker på kontinenten upp till och i några fall över nivåerna från finanskrisen. Värst drabbat är min gamla investering Deutsche Bank. En bank som är to big to fail för både Tyskland och det europeiska banksystemet, så det var lite otäckt.

Nu har det lugnat sig något och vi går in i den nya veckan med förhoppningar om en mer sansad bankmarknad. Riskerna finns dock där och kanske är lugnet bara ett ögonblick i stormens öga för det var en oortodox lösning bankerna hade på sina snabbt eskalerande problem.

Minska balansräkningen 

Grundproblemet är att bankernas lönsamhet pressats mellan hårdare regler om bland annat kapitalkrav, lägre ekonomisk aktivitet och minusräntor på inlåning. Det är bra beskrivet i "Falling bank shares: A tempest of fear" (Economist).

De berörda bankerna har alltså gott om kapital och inte allt för stor andel dåliga lån. Undantaget är Italien där 18 procent av lånen är av låg kvalitet, dvs inte går att finansiera med marknadsmässiga räntor. Där skulle staten kunna gå in men inte med mindre än att bankerna likviderades, eftersom det i annat fall vore statsstöd. För resten av Europas bankssystem ger det här störande motpartsrisker (kommer de få betalt för sina lån till Italienska banker?) men inte så mycket mer.

De välkapitaliserade bankerna har alltså ändå svårt att finansiera verksamheten. En enkel förklaring är att bankernas långivare ser en risk inte i säkerheterna utan i själva bankverksamheten. Antagandena om den avkastning bankerna får blir så låg att olika villkor i bankernas lån riskerar att lösa ut

Påhittiga bankirer

Min källa: Economist

Ett av besluten efter finanskrisen var att andelen eget kapital måste öka, bland annat för att undvika exakt det som nu händer. Beskrivet i "Deutsche Bank’s unappetising cocos -Discomforting brew" (Economist).

Eget kapital är dock dyrt, eftersom det blir mer pengar som ska dela på samma vinst. För att rädda sina avkastningsmål på eget kapital hittade bankerna på ett slags lån som ger fast ränta men kan omvandlas till aktier vid behov. Konvertibla obligationer och en del andra liknande instrument. Det vi i Sverige haft sedan länge i många bolag under namnet preferensaktier.

Problemet är att när räntan på obligationerna i exempelvis Deutsche Banks fall från början var sex procent men avkastningen på eget kapital konstant ligger lägre och ibland negativt, så utlöser det förtroendeproblem. Kan banken betala den räntan på sikt? Dessutom finns risken att aktieägarna ledsnar och helt enkelt löser in obligationerna.

Som alltid på marknaden räcker det med att logiken uppfattas som sann, inte att något inträffat för att bollen ska komma i rullning. Snabbt spreds bilden av att det var ohållbart att låna ut pengar till bankerna på det här sättet och vips knackade finanskrisen på dörren.

En oortodox lösning

"Deutsche Bank to launch buyback of its bonds" (FT) var en av nyheterna som lugnade börsen i fredags. Banken använder helt enkelt delar av sin stora kassa till att köpa tillbaka coco-obligationer. Ironiskt nog med vinst som måste skattas, eftersom de sjunkit i värde med 25 procent.

Andra banker har istället återköpt aktier. I båda fallen har gapet mellan yielden (räntan) på obligationerna och avkastningen på eget kapital minskat. Samtidigt har alltså banker med möjliga likviditets- och skuldproblem löst dessa genom att göra sig av med kontanter. Det kan man ju spontant tycka är just coco, fast i den ursprungliga betydelsen.

Vägen framåt

Kapitalkraven, konjunkturen och minusräntorna finns dock kvar, så i slutändan blir det nog ändå så att bankerna får skruva ned sina avkastningskrav. Det bör vara ett problem för ägarna men kanske inte för hela ekonomin.

Utom möjligen i den bemärkelse vi just såg - det logiska beslutet en ransonering av pengar ger är att dra ned sin egen balansräkning. Det i sin tur betyder mindre banker och minskade lån. Kanske ett steg i rätt riktning för den skulddrivna ekonomin men också en påtvingad och av centralbankerna oönskad inbromsning av densamma

En reflektion 

Många gillar sina preferensaktier. Hög avkastning till vad som känns som låg risk. Det kan det vara. Det kan också vara som att ge bort sina pengar till ägare som själva får bestämma om och när återbetalning sker. Det sistnämnda är vad obligationsägarna i Deutsche Bank fått uppleva.

Finns det några lärdomar? Kanske tre. För det första gör bara affärer i bolag du litar på. För det andra avkastningen på verksamheten  (särskilt eget kapital) måste alltid vara bra om din investering på något sätt är kopplad till aktien. För det tredje, om någon döper något till Coco kanske du ska fundera en extra gång på om det är värt att köpa.

Läsarfråga: vilket storbolag ska jag börja med?

Säg ett storbolag som är värt att köpa - just nu. Det var utmaningen, gör mitt bästa för att svara på läsarfrågor, så här kommer svaret.

Frågan

Fick den här frågan på Twitter av @therandommark

Vad är ditt bästa svenska case i storbolagsform som ska ligga till grund i en portfölj i nuläget? Nivåerna börjar bli intressanta.

Det är en spännande fråga i alla väder men förstås särskilt just nu. Som alltid finns det en radda sätt att svara. Innan jag gör det tänkte jag dock lite kort säga något om begränsningar i det svar man kan ge.

Det finns diverse om och men när det kommer frågor som närmar sig köpråd. Särskilt i och med att läsekretsen vuxit snabbt ett tag kan det vara värt några rader. För det första bör man komma ihåg att jag bara kan ge min egna reflektioner, inte professionella råd. Ett tips i alla diskussioner om investeringar är att försöka förstå vem det är du talar med och den personen kan bidra med. Det är bra att titta under "Läs först" och "Om oss".

För det andra tror jag starkt på att lägga mycket tid på att tänka igenom sin egen beslutsprocess och vad det är man vill uppnå. Så här jobbar jag med vår portfölj - ut med massor av trådar och så in med alla bra tankar men sedan malt genom vår beslutsprocess och mina egna tankar. Det är inte bara en mästrande disclaimer utan något jag verkligen tror är en nyckel i alla investeringar - gör dem till dina egna eller gör dem inte alls.

Investmentbolagen

Källa: Börsdata

Premissen i frågan är att det ska vara ett stort bolag och att det ska vara en grundsten i en portfölj. Det ska också vara en svensk aktie. Ett annat nyckelord är nuläget, därför tänker jag att priset, den nedgång som varit och osäkerheten om framtiden spelar roll. 

I en långsiktig portfölj som begränsar antalet aktier tycker jag investmentbolag är ett utmärkt inslag. Det ger lättskött riskspridning och det går ändå att få aktiv förvaltning med den inriktning man söker. Tittar jag med hjälp av Börsdatas screener på de aktuella svenska alternativen är det flera av bolagen som inte bara fått se sin aktiekurs falla utan även fått en välbehövlig sättning i tidigare höga p/b-tal.

I gruppen finns några skickliga förvärvsmaskiner som Latour, Lifco och Melker Schörling. Alla de här bolagen har, direkt eller via sina ägda bolag, varit bra på att förvärva mindre bolag, bidra med kvalitetssäkring, kundnätverk och finansiell know how samt i någon utsträckning även ledningsstöd. Det är en modell som lockar även på sikt men jag är inte övertygad om att låg direktavkastning och förvärvad expansion är modellen för börsen just nu. Det är också bolag med hög värdering av det egna kapitalet. Det ställer stora krav på att upprätthålla hög avkastning på eget kapital eller höja belåningen - i en lågräntemiljö kan det vara svårt.

Sedan finns det den pågående omstruktureringen i nätet kring Lundbergs, Industrivärden och Handelsbanken. Här kan det hända mycket både i relationerna mellan maktbolagen och i deras innehav. Samtidigt finns det mycket svårtskött i rullorna som SSAB och det är lite svårt att veta vad man får för pengarna. Planerna för förändringarna (om de finns) är ju hemliga. Jag ser ingen rabatt på aktierna och undrar ärligt talat om inte exempelvis Investor är ett bättre alternativ. Den aktien börjar däremot se bättre ut vart efter p/b-talet kommer ner.

Sedan finns de lite farligare alternativen - båda har vi haft i vår portfölj tidigare - Ratos och Kinnevik. Den förstnämnda kan säkert lossna från sin fleråriga dvala om energisektorn lossnar och det ger den tänkta utväxlingen med inriktningen mot nordiska småbolag. Nedsidan kopplad till energisektorn är dock inte löst ännu och även om det står för en krympande del av portföljen finns det anledning att vara lite försiktig.

Kinnevik har viktat sig tungt mot e-handel och internet. Innehav som Zalando, Millicom, MTG och i någon utsträckning Tele2 ger en tydlig inriktning på verksamheten. Det går att diskutera mycket kring hur de underliggande bolagen ska värderas. När rabatten på Kinnevik växer kan det dock kännas som ett köpläge för den som tror på Christina Stenbecks förmåga att gå i sin fars fotspår genom att inte följa dem.

Vi har Investor i portföljen och skulle mycket väl kunna öka vid någon punkt. Även Kinnevik lockar.

Ett annat svar

Kolumnerna är %Ytd, Urval gjort på diravk & soliditet. Analys på p/s, RoE & p/e  Källa: Börsdata

Jag funderade också på vilket kvalitetsbolag, utanför investmentbolagen, som ligger mest rätt i tiden. Först tänkte jag skriva Autoliv och vara nöjd så, för där är det sällan priset går ned och även om det kan bli trångt på bilmarknaden så lär säkerhetsprodukterna klara sig bra även vid en inbromsning. Nåja, jag ville svara utifrån en genomtänkt struktur - för att visa hur jag tänker för vår portfölj just nu.

Jag gillar rimligt säker avkastning, gärna i form av utdelningar. För att få det får inte lånen vara för höga, avkastningen på eget kapital behöver vara god och värderingen får förstås inte vara alltför ansträngd.  Utan att fördjupa mig alltför mycket la jag in de här kriterierna i Börsdata och sökte på Large Cap.

Resultatet blev en topplista med fem intressanta bolag och en bubblare. Ett av våra kärninnehav, HM, förräntar fortfarande sitt egna kapital i hög takt. Samtidigt har priset per försäljningskrona och vinstkrona kommit ned och lånen skrämmer inte. Nu åt investeringar upp utrymmet för högre utdelning i år, åtminstone för det konservativa HM. Men nog kan en uppsida där vara möjlig. Särskilt om marginalerna håller och dollarn inte stärks.

Axfood brukar jag gilla och samtidigt tycka att det är för dyrt. Nu ser inte räntorna ut att rusa på ett tag. Då ser plötsligt en direktavkastning på 5,8 procent rätt aptitlig ut. Avkastningen på eget kapital är också stark, även om den delvis kanske beror på att hävstången i belåningen pressats lite mer.

Betsson är sällan billig och värderas nu relativt högt. Särskilt sett till pris per försäljningskrona - som verkar prisa in fortsatt tillväxt men visst är det ett bolag och en aktie med kvaliteter.

Atlas Copco är mångas favorit och visst är det ett kvalitetsbolag för min del är det dock lika farligt som det är billigt. Utvecklingen i industrin är långt ifrån tydlig ännu och mer nedsida är fullt möjlig. Det jag inte riktigt gillar är främst att det inte är självklart var lyftet ska komma på kort sikt. Europa? På längre sikt är det svårare att invända.

Min favorit i startfältet är istället JM. Här har kursen gått före bolaget en lång period men har nu backat till nivåer som inte skrämmer. Det vill säga, för den som tror på fortsatt tryck på Stockholms bostadsmarknad. Det går förstås att oroa sig för men frågan är om det blir i år problemen kommer. Jag tror inte det. Trycket på efterfrågesidan är för stort och räntorna verkar onekligen fortsatt vara lower for longer.

Bubblaren i gänget är kökstillverkaren Nobia. Det kanske inte känns som det klockrena kvalitetsbolaget även om det är välskött. Uppsidan här är att det är Europa som ser ut att ha den starkaste uppsidan i år. Möjligen kan den här aktien hitta momentum även om börsen som helhet inte gör det.

Slutord

Det är kul att svara på frågor som väcker egna tankar. Den här snabba, och i ärlighetens namn slarviga, överflygningen av vad som kan vara värt att titta på framöver inspirerade till att hålla ögonen på Investor, Kinnevik, Axfood och JM. Jag får titta vidare men visst är det fyra aktier jag blir lite intresserad av.

Vilka favoriter har ni just nu? Om några?

Rapporterna: allt utom reaktionen som väntat i Cellavision

Mer kursreaktion än verkliga nyheter när Cellavision rapporterade. Med en allt starkare marginal kan det finnas en uppsida på sikt. I närtid är aktien i högsta grad berörd av börsoron.

Väntat som väntat 

Källa: Cellavision

Cellavision levererade exakt enligt den guidning som kom i somras och kom inte med någon ny, vilket inte heller var väntat. Resultat? Aktien backade drygt 10 procent efter att redan ha fallit drygt 25 procent från toppen innan det. Vad är det som händer och ska man bry sig?

Resultatet

Det var lite povert med information från Cellavision det här kvartalet. Om jag missat något får ni gärna tipsa. Jag har bara läst bokslutskommunikén och den tyckte jag i allt väsentligt såg bra ut eller snarare den såg ut precis som väntat. I somras kom en guidning om att rörelseresultatet skulle landa på 65 miljoner kronor i år. Den siffran använde jag exempelvis i min analys, länkad nedan.

Försäljningen blev något lägre än åtminstone jag räknat med medan marginalerna blev bättre. Fallet sista kvartalet beror på en stor veterinärorder sista kvartalet förra året. Det påverkade framför allt USA där försäljningen sista kvartalet föll från 41 till 30 miljoner. Exklusive engångseffekten är siffrorna i stort sett jämförbara men då har dollarn stärkts det senaste året, så organiskt är det en minskad försäljning. Möjligen var det detta som sänkte aktien idag. Cellavision själva pekar dock på att försäljningen i USA växer.

En annan teori om nedgången var att det var avsaknaden av goda nyheter som sänkte aktien. Det var ingen guidning utlovad men kanske fanns det ändå en förhoppning om någon ny spännande nyhet - sådant har ju till och från kommit tidigare.

Marginalerna var däremot rätt entydigt positiva. Det är skalfördelar som slår igenom. Precis som man vill se i små tillväxtbolag ökar lönsamheten när det finns en högre försäljning att slå ut de fasta kostnaderna på. Om försäljningen är tillräckligt stark framöver blir det en uppsida. I så fall var det här en stark rapport.

Lite bakgrund

Jag har skrivit lite djupare om Cellavision i flera tidigare inlägg och det var inte så mycket nytt om bolaget i den här rapporten, så den som vill läsa mer kan titta i de här inläggen.

• "Befogade varningar om Cellavision men Börsveckan underskattar slumpen"
• "Inte uppenbart att höja Cellavisions värdering"
• "Läsarfråga om Cellavision & andra glödheta småbolag"

Som framgår av rubrikerna ovan har jag varit inne på att Cellavision rusat lite snabbt men också att det finns en stabil tillväxt i aktien. Runt 65 kronor satte jag som riktkurs då och jag tyckte över 71 var för dyrt och under 55 billigt om ingen ny information tillkom. Därför sålde vi av allt utom basinnehavet när aktien var uppe över 71 i höstas. Nu är det en dipp och jag tittar på att öka igen.

En viktig fråga i Cellavision är om man tror på försäljningstillväxten. Den ifrågasattes av Börsveckan men när jag tittade tyckte jag att den ändå relativt låga omsättningen i förhållande till värdet av ny order gjorde det rimligt med en volatil försäljning. Samtidigt har det vad man än tycker stor effekt på intresset för aktien. Hela 2013 var till exempel ett mer eller mindre förlorat år medan 2014 var motsatsen.

Särskilt ett lyckat och överraskande intåg på veterinärmarknaden betydde mycket. Så när det varit lugnare 2015 har det tyngt jämförelsetalen. Å andra sidan har dollarmedvinden varit stark, riktigt hur stark hittade jag ingen uppgift om. Enligt årsredovisningen är valutahedgen mellan 50-90 procent, ett rätt brett spann.

Min reflektion

Jag kanske har missat något men i mina ögon var det här en helt händelselös rapport. Det finns ett frågetecken för USA men som Cellavision skriver de stora sjukhusen finns bland köparna, så jag ser inget tecken på att Cellavisions produkter tappat attraktivitet. Den ryckiga försäljningen har jag inte så mycket att säga om. Däremot visar marknadsreaktionen att Cellavision i högsta grad är berörda av den växande nervositeten för småbolag. Det är lätt att se Cellavisions aktie gå in i en ny bortglömd period med sänkta multiplar. Så vad landar jag i? Tja, jag håller fast vid mina tidigare tankar och tycker att aktien nu, liksom mycket annat, är billig åtminstone i ett långsiktigt pespektiv. Det får väl bli en tajmingfråga. Det är mycket möjligt att vi ökar lite.