Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

fredag 30 september 2016

Kärnkraften - den farliga högutdelaren

Vad händer när det inte finns tillväxt till all energi vi producerar? Det är en svår nöt för kärnkraftsindustrin att knäcka. 






Investera i kärnkraft?

Det fanns en tid när mer energi och högre tillväxt var i det närmaste synonymt. Inte minst har många krig handlat om tillgången på billig energi. Så är det inte just nu. Snarare är överskottet på energi stort och någon snabb lösning är inte i sikte. 

Samtidigt pågår en gigantisk till del ordnad och till del oordnad reträtt från fossila bränslen. Mitt i det här har kärnkraften hamnat. Den är inte längre förstahandsvalet varken i väst eller i exempelvis Kina men med sin kvalitet att vara mindre dålig än olja är den ändå ett viktigt komplement. 

Frågan är hur den är som investering? Det handlar min krönika i Värdepappret om den här månaden. Missa inte den - numera är den gratis att läsa.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

onsdag 28 september 2016

Slutet för Deutsche Bank

Mer pengar löser dåliga lån, inte dålig lönsamhet. Därför sjunger Tysklands en gång största bank nu på sista versen. Fast effekten blir inte så stor för ekonomin den här gången.




Lära av historien

Japan gjorde ett historiskt misstag i början av nittiotalet. Ställda inför en kollaps av dåliga lån i banksystemet valde staten att stötta men inte reformera bankerna. Det ledde till det som benämnts en zombieekonomi.

När de dåliga lånen inte ledde till konkurser i bolag runt om i ekonomin, så uteblev reformerna där med. Nu, tjugofem år senare, har inte mycket positivt hänt i den japanska ekonomin. Numera förknippas centralbanken med experiment som minusräntor och att vara den största ägaren både på obligationsmarknaden och börsen.

Ställ det mot USA efter finanskrisen. Där kombinerades låga räntor och stimulanser med reformer av banksystemet och vissa konkurser i ekonomin. Även den politiken har ifrågasatts men helt klart är ändå amerikansk ekonomi i ett betydligt bättre skick än den japanska.

Den läxan har styrt tysk EU-politik de senaste åren. Ingen har varit så skeptisk till statsstöd i någon form till banksystemet och ingenstans har de låga räntorna varit så ifrågasatta. När nu klockan klämtar för Deutsche Bank och tickar allt snabbare även för Commerzbank är därför det här den väntade rubriken i Die Welt  "Bundesbank warnt Merkel vor Zombiebanken".


En dinosaur lägger sig att dö


Det ser onekligen ut som om den en gång mäktiga tyska storbanken sjunger på sista versen. Det intressanta, som jag skrev om i "Slutet för den klassiska bankinvesteringen" är att orsaken inte är den vanliga bankkollapsen. Det är inte dåliga lån eller en tillfällig akut likviditetskris som håller på att knäcka banken. Det är dålig lönsamhet.

Avkastningen på eget kapital ligger runt nollan, ibland över och lika ofta under. Lägg till det att eget kapital nu värderas runt halva det bokförda värdet. När Deutsche Bank än en gång åker på dryga böter då går den smällen inte att finansiera. Det påminner mer om läget i SSAB än i, säg, Swedbank under finanskrisen.



En ledtråd till lösningen


Det här tycker jag pekar mot dels varför det här är en riktigt farlig aktie att ge sig in i, dels varför effekten på hela ekonomin antagligen ändå blir rätt begränsad. Det första borde vara självskrivet. En turnaround görs i bolag som helst av yttre omständigheter hamnat i problem. Det ska åtminstone gå att peka på hur förändringen ska gå till. Hur vägen till lönsamhet ser ut.

Så ser det inte ut i Deutsche Bank. Visst påminner situationen just nu om den som Nordea, SEB och Swedbank vid olika tidpunkter varit i. Den där aktien säljs till vrakpris men den modige kan chansa på att lita på att staten löser problemen. Den här gången finns det dock ingen lösning. Det går att med ett pennstreck stryka dåliga lån men inte dålig lönsamhet. Det vet alla inblandade och därför lär det inte bli lösningen.

Däremot är det med största sannolikhet så att tyska staten måste göra något. Så vad blir då svaret? Det första är att sälja inkråmet för att betala skulderna. Här lär den, hyggligt, lönsamma förmögenhetsförvaltningen åka. Sedan går det att via en annan bank på dekis - den av tyska staten deläga Commerzbank - ta över resterna av Deutsche Bank till ett vrakpris (jämför med när Nordbanken tog över Gotabanken). Den affären kan sedan kombineras med en nyemission till Commerzbank. I och med att det inte är de underliggande lånen som är (alltför) felvärderade så blir det ingen snöboll genom hela banksystemet.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

tisdag 27 september 2016

De riktiga pengarna sitter i risken

Tänk om vi räknar fel när vi värderar bolag. Inte matematiskt utan i praktiskt. Kanske är det risken vi borde räkna på inte kassaflödet. För vad är det som egentligen får störst effekt på aktien?

Jag skriver en krönika till tidskriften Värdepappret en gång i månaden. En månad senare publicerar jag den här.

Hur värderas ett bolag? En på sitt sätt basal fråga, som många av Värdepapprets läsare är väl förtrogna med. Det är värdet idag av alla framtida kassaflöden. Runt det går det att skapa många varianter men i grunden är det ändå inte så svårt. Vad tror du det här bolaget kommer avkasta framöver och vad är du beredd att betala för det? 

Den första halvan av den meningen är inte så svår att begripa. Vilka intäkter och kostnader kommer verksamheten generera framöver. Skribenterna i den här tidningen är som bekant grundliga när de steg för steg plockar isär bolagets affärer och sätter ihop det till en värdering. Andra analytiker kan ibland vara mer svepande men metoden är ändå den samma.

Strunta i värderingen - koncentrera dig på risken

Tänk om man skulle ta och vända på det där och istället koncentrera sig på den andra halvan. Det vill säga lägga lika mycket tid på att analysera den verkliga risken i bolaget. Resonemanget skulle då vara att det här bolaget har en skicklig ledning och en bra produkt de kan säkert på ett eller annat sätt fortsätta tjäna ungefär som idag eller kanske öka det med någon procent. Åtminstone om inget händer - så hur stor är risken att det går åt pipan?

Sedan kunde analysen ta sikte på faktorer som kundtrohet, kundernas priskänslighet, hur stor del av marknaden som ännu finns kvar att vinna, hur enkel produkten är att tillverka och marknadsföra. Annat skulle kunna vara hur höga de fasta kostnaderna är, om det finns patent (som kan angripas), vad bolaget säljer idag snarare än vad det får för tillväxt.

I den här världen är det inte alls säkert att du ska leta efter ett bolag med en vallgrav. Visst är det lätt att lockas av resonemang om naturliga monopol men kanske är det inte bland de största utan de minsta du ska söka avkastning. För att ta en metafor från djurvärlden. Elefanter är mäktiga djur men det har gått betydligt bättre för råttorna.

Målet skulle vara att få ned risken du behöver diskontera kassaflödet så långt som möjligt. Istället för att leta för lågt värderade bolag skulle du leta bolag med lägre risk än marknaden prissatt dem till. Strunta i affärerna låter ju minst sagt provokativt och visst är det i första hand ett tankeexperiment.

Fast lek med den tanken. Om du litar på ledningen i ett bolag, varför behöver du då överpröva deras bedömning? Dessutom i ett bolag som exempelvis Hennes & Mauritz är verkligen frågan om vinsttillväxten blir 8, 10 eller 12 procent om året? Är det någon som på allvar tvivlar på att HM kan sälja kläder?

Den som följer debatten verkar snarare ha ringat in diskussionen till att antingen har HM en affärsmodell som passar för en allt mer digital handel eller också inte. Risken, mätt med det gängse måttet kapitalkostnad (WACC), är för övrigt 7 procent för fysisk detaljhandel men 11 procent för onlinehandel, enligt NYU Stern. Det är en värld av skillnad.

Om jag slarvar lite med definitionerna och använder det avkastningskravet som en indikation på vinstavkastningen på aktien (earnings yield, dvs e/p), så skulle siffrorna motsvara att fysiska butiker får ett p/e-tal på 14 medan e-handel bara skulle handlas till ett p/e-tal på 9. Frågan är om det här är rimligt. Är verkligen risken, faktorn du ska diskontera framtida avkastning med, högre i e-handel än i fysiska butiker? Spontant känns det helt bakvänt. Sett enbart till distributionskanal är det väl troligare att fysisk distribution backar och digital växer? Då borde det ju vara rimligt att vara mer försiktig när kassaflöden från fysiska butiker ska diskonteras.

Nu ser ju inte verkligheten ut som i mitt exempel, eftersom tillväxtförväntningarna på e-handel är gigantiska. Exempelvis handlas Amazon till ett p/e-tal på 190. Det i sin tur är ett exempel på hur vi prioriterar när vi värderar bolag. Tillväxten får mer utrymme än risken. Faktum är att i praktiken är det ofta genom tillväxtantagandet som risken egentligen slår igenom.

Det märks på HM där det numera inte saknas analyser med riktigt låga eller till och med negativa tillväxtantaganden, som från Morgan Stanley. För min del tycker jag inte det finns så mycket befintliga fakta som stödjer Morgan Stanleys analys om fallande lönsamhet i befintliga butiker och långsammare tillväxttakt vart efter HM blir allt större. Snarare verkar butikerna stå stilla och hur fort HM kan växa är en i högsta grad öppen fråga, bland annat kopplad till bolagets etablering i Kina.

Det är alltså egentligen inte nuläget som oroar utan sannolikheten för att det går sämre framöver. För det finns mycket som tyder på att banken pekar på relevanta risker i båda dessa frågor. Ett alternativ vore därför att snarare säga att risken har ökat i HM än att det förväntade kassaflödet framåt har minskat.

Ett, två eller till och med tre systemfel?

Spelar det här någon roll? Ja, det spelar stor roll. För du ser förväntningarna på kassaflödet men ofta är det svårare att få fatt på hur hög risk som de diskonterats med. Det framstår som en självklarhet att vissa branscher får högre och vissa lägre p/e-tal. Mindre bolag dras över en kam och anses som grupp ha högre risk. Jag vet inte hur många småbolagsanalyser jag läst där det (om det ens framgår) bara lagts på några procent i diskonteringsränta. Småbolagspremie brukar det heta och i ett andetag är Precise Biometrics och AQ Group jämförbara ur riskhänseende.

Nästa fråga. Har du funderat på varför börsen svänger som en lyckad kväll på dansgolvet? En stor del av förklaringen är att riskpremien ändras. 1999 krävde marknaden en riskpremie på 3,5 procent utöver den riskfria räntan, enligt PWC. I den senaste mätningen hade den stigit till 6,5 procent. Lägg till bedömning den riskfria ränta aktörerna använder och du kommer upp i 7,4 procent. 

På Sparskolans sida: har jag samlat Sharevilles bästa portföljer - bland annat Värdepapprets nordiska


Hade du istället tittat på småbolag så får du lägga på 3-4 procent beroende på storlek eller för att hålla sig till p/e-resonemangen ovan så är skillnaden att stora bolag får kosta runt p/e 15 medan du bara betalar p/e 9 för mindre. Rakt av och utan vidare analys, åtminstone om de i övrigt är jämförbara och är ungefär lika volatila som börsen. En sådan prissättningsmodell är rena drömmen för värdeinvesterare med inriktning mot mindre bolag. För allt du behöver göra för att hitta en vinnare är att leta efter ett bolag där risken i själva verket är lägre än den schabloniserade. Med andra ord – precis det den här tidningen gör.

För att fortsätta gräva i den mätningen. Vilken riskfri ränta ska du använda? Tittar du på det klassiska riktmärket, 10-årsräntan på statsobligationer, så är den numera nere på noll. Är det dags att börja lägga in minusräntor i kalkylen. Det vill säga dra av någon procent på marknadens riskpremie. Gjorde du det samtidigt som riskpremien kom ned till nivåerna från slutet på nittiotalet skulle det vara teoretiskt möjligt att aktier går ifrån att diskonteras med 7-8 procent till nivåer runt 2-3 procent. Fortsätt leka med p/e-tal kopplat till de sifforna. Då talar vi med nuvarande förutsättningar om 14-15 i p/e-tal medan de lägre siffrorna skulle motsvara ett p/e på 40-50. Ganska häftiga skillnader. Ok, det är lite långsökt men aktiemarknaden är som bekant inte främmande för udda händelser. Vem hade exempelvis tagit höjd för att den största ägaren på den japanska börsen inom kort kommer att vara landets centralbank? Riksbanken har för övrigt vid ett flertal tillfällen varnat för att de låga räntorna leder allt fler institutionella placerarare att ta allt högre risk. Det har i och för sig påpekat att det ännu inte är så.

 
Sänka riskfria räntan i kalkylerna för bolagsvärdering känns onekligen som att fippla för att få upp kursen. Möjligen är det så men vänd på frågan – vilken riskfri ränta ska du räkna med då? Grafen ovan visar implicita inflationsförväntningarna på fem års sikt om fem år. Det bör vara ett ganska stabilt mått och har varit det under lång tid (runt 2,5 procent). Nu är de lägre. Ska marknaden reagera eller inte? Svaret får stor effekt på aktievärderingen.

Bara en tanke

Nu förespråkar jag inte på allvar att någon ska kasta gedigna analyser av bolagets affärer över bord. Däremot är det alltid intressant att försöka förstå hur en möjlig felprissättning på marknaden uppstår. Något som är slående med ekonomin vi lever i är att försäljning och vinster faktiskt inte rör sig så värst mycket. Tillväxten är lägre än vi vant oss vid. Det kanske vänder eller också inte. En gigantisk fråga.

Den som vill se exempel på hur plan utvecklingen kan vara ska titta på verkstadsbolag som Volvo. Försäljningen per aktie har som högst legat runt 150 kronor, en nivå den nått 2008, 2011, 2012, 2015 och 2016. Med andra ord helt utan någon långsiktig uppåtgående trend. Vinsten per aktie ett år bakåt låg senast på 5,6 kronor. Betydligt lägre än 2007, 2011 och 2015 men helt i linje med exempelvis 2010 och 2012.

En sifferexercis som visar att det händer mycket lite i det bolaget. Under samma period har dock aktien rört sig mellan 35 kronor och 150 kronor. Även om man bara tittar på den senaste fem mer lugna åren ekonomiskt så har svängningen varit mellan 67 och 120 kronor. Vad är det som driver iväg aktiekurserna så långt? En möjlig förklaring är att riskerna prissätts olika över tiden.

Ett annat sätt att formulera vad en värdeinvestering är skulle alltså kunna vara att det är en investering där risken är lägre än marknaden räknar med. Något som exempelvis är fallet om du hittar ett tråkigt litet underbart bolag därute.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

måndag 26 september 2016

Politiken som kom av sig

Politik handlar inte om politik längre, det bara låter så och det låter rätt högt. Det funderar jag på i dagens reflektion om nyhetsveckan.


Vikten av en tevedebatt

Äntligen måndag! I veckans nyhetskrönikan till Nordnet la jag faktiskt den verkliga megahändelsen som nummer två. Natten till tisdag möts till slut Clinton och Trump i en debatt. Hur går det, vad är frågorna som avgör och vad händer på börsen? Det saknas inte frågor.

Ändå bara andra plats för den nyheten? Ja, för en svensk investerare finns det faktiskt en händelse som åtminstone den här börsveckan är tyngre. På fredag kommer kvartalsrapporten från HM. Jag tittar till vad analytikerna tror.

Dessutom rymdes olja, fisk och den här klassikern från Ronald Reagan.



Precis som alltid på måndagar blir dagens inlägg här på bloggen ett lite friare tankeflöde. 
3 ämnen ingen bryr sig om


Den här lilla betraktelsen av veckans nyheter tänkte jag lägga på ett fenomen jag tycker mig se över hela världen. Ingen bryr sig längre om innehåll. Det låter som om det pågår gigantiska diskussioner om sakpolitik men när det kommer till kritan är det ändå inte så mycket.

Brexit framstod onekligen som den största eurorpeiska händelsen sedan östblockets sammanbrott. Nu känns det mer som en evig väntan på en förhandling om något som inte verkar bli så mycket. Frågan är om inte den amerikanska debatten kan hamna där med.

Under många år har det varit en hätsk debatt i USA om landets budgetunderskott. Politikerna har till och med mer eller mindre strejkat genom att blockera att en budget beslutas och därmed stängt ned stora delar av statsapparaten vid två tillfällen.

Nu däremot är frågan på sin höjd en gäspning. Hillary Clinton kommer öka underskottet men betydligt mindre än Donald Trump om man tar deras utsagor på orden. Debattklimatet gör dock att frågan inte kommer upp på agendan.

Eller den här. Det ser onekligen ut som om Ryssland laddar för att ända läget i Syrien. Tajmingen verkar onekligen påverkad av det amerikanska valet. Nu framstår den konflikten, från ett amerikanskt, perspektiv, mest som obegriplig. Det är dock åtminstone delvis en fråga om mediedramaturgi. I andra val hade en konflikt i mellanöstern med Ryssland som motpart kunnat vara en stor fråga.


Fast allt kanske handlar om den eftersatta nedre delen av den amerikanska medelklassen? Möjligen. Uppgifter om att den haft bättre löneutveckling under demokratiskt än republikanskt styre fick stor uppmärksamhet härom veckan. Frågan fastnade dock inte i väljaropinionen, som det verkar.

Det får en att undra. Är det bristen på sakfrågor i debatten som gynnar den tevemässige Donald Trump? I så fall, är det verkligen rätt medicin att som Hillary Clinton försöker lägga all kraft på att framställa honom som en krigsmånglare och allmän klantskalle? Risken är ju att det bara bidrar till den typen av diskussion där han är expert. Pajkastningen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

söndag 25 september 2016

Läsarfrågan: mycket pengar, stort intresse - vad ska jag göra?

Hur ska en självlärd investerare tänka kring de vi andra lärt oss på universitetet?

Risken med att vara självlärd

Hur mycket och vad ska jag lära mig för att investera tillhör frågorna jag får åtminstone några gånger i månaden. Det var bland annat därför jag gjorde Sparskolan. Den innehåller det jag tycker en vanlig sparare bör ha som bas och ger sedan för varje avsnitt länkar till hur du bygger vidare på din kunskap. 

Fast visst går det att utveckla svaret lite till. Särskilt viktigt är det, tror jag, att inte dras in eller till och med luras in i investeringsstilar som inte vilar på en sund grund eller som är svåra att behärska. Det är en konkret risk för många autodidakter och dagens läsarfråga gav ett bra tillfälle att ta upp ämnet.

Frågan - ska jag plugga ekonomi?

Hej,
Tack för all lärorik information du lägger ut. Mycket intressant

Jag har en fråga kanske lite konstig.
Jag är en man som är 32 och har de senaste 5 åren bara fokuserat på att jobba och vid sidan lära mig så mycket som möjligt om aktier och investeringar. Jag jobbar 7 dagar i vecka på lager och i en butik. På fritiden är det enbart aktier som gäller.
Som nämnt så är det 2 jobb och jag sparar ca 80-90% av pengarna. Jag har ingen utbildning då jag avslutade min jurist utbildning 2011. Känner mig ganska konstig trots att jag lärt mig mycket om aktier och rest en hel del resor med aktiespararna. Är man oseriöst när man i min ålder inte har någon annan utbildning än entreprenörskap från gymnasiet men investerar i aktier.
Ska man i min ålder satsa på utbildning (kanske ekonomi) eller ska jag bara köra på som jag gör då det är för sent?

Mvh
Investcom 

Sparskolan: 10 filmer och en egen sida om vägen till en rikare framtid

Starkt jobbat!

Verkligen strongt att dra två arbeten och spara så mycket som du gör. Det är bara att lyfta på hatten. Därmed har du alla förutsättningar att bygga ett kassaflöde som du kan investera.

För det är det första svaret på din fråga. Varför plugga vidare? Troligen för att du tycker att det utvecklar dig som person, för att det är roligt eller helt enkelt som en investering.

De två första får du avgöra själv om du tycker är relevanta. För min del gör jag det mesta i livet mest av lust. Jag bloggar och vloggar för att det är roligt och fortsätter så länge det känns kul. Jag har utbildat mig för att jag lockades av att lära mig mer om ekonomi.

Utbildning som investering

Rent krasst sett har jag dock kunnat räkna hem min utbildning ekonomiskt. Jag var färdig med studierna när jag var 25 år och tjänar mer än vad jag skulle gjort annars. Det beror dels på att jag, utifrån min personlighet, nog inte hade lyckats så bra utan utbildning, dels på att utbildningar i ekonomi tillhör de som oftast höjer lönen.

I ditt fall skulle du sannolikt vara runt 37 år gammal eller mer när du gick ut ekonomilinjen. Det gör det svårare att räkna hem och det är också svårare att få bra jobb när man kommer ut som lite äldre, tyvärr. Det sagt - har du viljan är det en rolig utbildning. Sparskolan är byggd på delar av läroplanen från universitetet men förstås mycket förenklad.

Hantverket kan du läsa om

Jag är säker på att även dina investeringar skulle utvecklas om du pluggade ekonomi men vad händer om du inte gör det?

För det första kan du läsa ikapp mycket av det som är mer konkret inriktat på finansiella investeringar i utbildningen. Bra bolagsvärdering, grunderna i portföljteori, redovisning, derivat, trading med mera - själva hantverket kan du läsa in om du är intresserad. Ungefär som det går att läsa gör-det-själv-böcker och bli en hygglig snickare, kock eller bagare.

Några lästips hittar du i det här och det här inläggen.

Det du som självlärd ska tänka på

Det riktigt svåra för den som kommer in från sidan i ett kunskapsfält är att inte bli bortkollrad av alla mer eller mindre påhittiga specialare och förenklingar. Det är därför jag i Sparskolan är noga med att alla bör börja med breda indexinvesteringar och långsiktiga bör välja aktieindexfonder som utgångspunkt.

Det finns en stor risk med att dras med i tillgångsautomater, pengamaskiner, utdelningsstrategier, värdeinvesteringar, momentumstrategier, bull-/bear och allehanda teknisk analys.

Det är tyvärr vanligt att den typen av modellstyrda investeringar hamnar i diket för självlärda. Det kan bli för mycket fokus på modellen och för lite på fakta om nuläget i bolag och ekonomi. Det kan också vara metoder som fel tillämpade går på tvärs med sunda investeringar.

Tyvärr är många som propagerar för olika investerarmodeller ganska dåliga på att säga att de antagligen kommer gå som index om du sköter riskspridningen. Modellen kan ändå vara bra men mer som ett sätt att få ordning på sin ekonomi och kanske ibland hitta en möjlighet till en bra affär.

Så framstår det sällan utan det verkar så enkelt att slå index ofta med något mekaniskt förhållningssätt. Rätt många av de som skriver till mig har någon sådan kraschad pengamaskin bakom sig.

Det är som att lära sig äta rätt och leva sunt via kvällstidningen eller populära böcker. Det kan funka utmärkt även med investeringar men man behöver vara lite vaksam och förbli skeptisk mot alla som lovat något annat än index. Precis som hälsa alltid handlar om att röra på sig och inte äta för mycket.

Exempel ur din portfölj

Ett exempel är riskspridning. Den som pluggat ekonomi lär sig att det är en metod att få rätt betalt för den risk man vill ta. Det är bara om du hittat gravt felprissatta tillgångar som du kan strunta i att sprida riskerna.

Jag ser att i portföljen på Shareville har du tre bolag jag gillar i tre olika branscher. Medskicket du fått från universitetet hade varit att din portfölj behövde breddas. Exempelvis med en rejäl andel i något eller några investmentbolag.

Det enkla rådet

Mitt intryck är att du redan kan en hel del. Därför är det här mitt enkla råd. Läs ekonomi om du tycker det är roligt. Du kommer inte ångra dig men du måste inte. Det är dock få som blir riktiga snickare utan antingen utbilda sig eller jobba tillsammans med kunniga snickare. Däremot är det många som kan bygga en fin veranda.

Om du avstår från en formell utbildning, fortsätt läsa själv med de böcker jag rekommenderar i länkarna eller andra. Specialisera dig på någon strategi eller nisch om du tror på det. Men, och det är poängen håll dig inom grunderna för investeringar.

Tre konkreta tips:

  • Håll ordning på riskspridningen
  • Lägg mycket tid på bolagen och deras omvärld
  • Förbli skeptisk mot alla modeller & vinnarkoncept (även dem du väljer att tillämpa)



Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!





Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

lördag 24 september 2016

Oljan ska ingenstans

Oljan är allt mindre dramatisk för världsekonomin. Det kan bero på att vi är är nära jämviktspriset som precis som på mycket annat är lägre än vi vant oss vid.

Aktörer som vägrar anpassa sig


Det talas ofta om prognoser som slår fel och ibland om de som går spektakulärt rätt. Vanligare är dock att de som sätter sig in i ett ämne fattar strukturerna men varken detaljer eller tajming. Så har det blivit med oljan. Ta gärna en titt i något av de många inläggen här på bloggen om oljan, Det har inte hänt så mycket.

Idag får det bli ett miniinlägg om det. För faktiskt håller pendeln långsamt på att sakta in runt de 50-60 dollar som många nämnt som jämväktisnivå under en lång tid.

Grundlogiken är enkel. Oljemarknaden består av stora opumpade resurser men där investeringarna redan är gjorda. Därtill finns det numera en stor mängd skifferolja som pumpas främst till rörliga kostnader.

Det hindrar effektivt stora nya investeringar men det innebär också att den tillgängliga oljan pumpas i en takt som håller priset relativt konstant. Till och från kommer det utspel om att begränsa utbudet men trovärdigheten är låg.


Utbudet fortsätter dra före

I själva verket har utbudet haft svårt att nå ner till efterfrågan. Saudiarabien har försökt framställa det som att de bara ska tvinga ut amerikansk skifferolja från marknaden. De har också försökt ge bilden av att de nu drar i bromsen. Det är i så fall på den högsta produktionsnivå de haft. Det samma gäller Ryssland.

Sannolikt spelar både ländernas budgetar och osäkerheten om oljans framtid roll. Länderna upplever helt enkelt att de inte har råd att sluta pumpa.



Jämför det med utvecklingen av oljeriggar i USA. De har som väntat fallit när priset föll och nu försiktigt vänt med priset. Det gäller även generellt för produktionen utanför OPEC, som också vänt uppåt igen.

Långsamt fyller efterfrågan utbudet men mer är det inte. Kanske kommer det visa sig att tanken om punkten där priset balanserar låg för högt, kanske för lågt. Mekanismerna bakom att de balanserar verkar dock finnas där.

Missade du inlägget om hur du avslöjar vår portfölj?

Olja produceras i den mängd som befintlig olja ger utrymme för plus en utjämnande produktion från skiffer och kanske på marginalen en del nya investeringar. Slutpunkten är inte svår att inse, bara att acceptera.

Hur länge håller det här i sig då? Rätt länge verkar det. Det som skulle ändra logiken vore ett lyft i efterfrågan men det är väl ganska avlägset?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

fredag 23 september 2016

Så ser du att vår portfölj (& fonden du gillar) mest haft tur

Nej, jag är ingen proffsförvaltare eller, jo, på ett sätt. Vårt resultat ser mer imponerande ut än det är.


Plocka isär vackra grafer


Jag har i många inlägg försökt visa att sparare ska vara mycket skeptiska mot alla som påstår sig framåt kunna slå index baserat på historisk avkastning. Det är en stor del av fjärde avsnittet av Sparskolan - Fixa fondportföljen.

Så fort jag försöker visa det här på fondförvaltares resultat får jag mothugg om hur skicklig någon speciell förvaltare är. Så den här gången tänkte jag istället försöka visa varför vår portföljs avkastning inte säger något om våra framtida resultat och att resultatet mest beror på några få beslut. Tur eller inte är det hur som helst inget för någon annan att blint haka på.

Allt över index måste bevisas


Slumpen gör att ur en stor grupp portföljer kommer några prestera bättre och vissa sämre än index. Enskilda beslut kan höja eller sänka en portfölj från index och det är upp till var och en att bedöma vad som är skicklighet men det går inte att peka exempelvis på att stjärnor i Morningstar överhuvudtaget har något förklaringsvärde.

När jag skriver och vloggar om att historisk avkastning enligt forskning och empiri inte säger något om framtida så får jag alltid svar i kommentarerna som pekar på någon fond eller förvaltare som genom sin skicklighet ska vara undantagen från forskningsresultaten.

Det hjälper då inte att exempelvis peka på att Didner & Gerges Sverigefond är plus 40 procent de tre senaste åren att jämföra med index för hela Stockholmsbörsen (SIXRX) som är upp 43 procent. De är överviktade mot stora bolag, vilket varit en nackdel, men också mot värdebolag, vilket varit en fördel. Så den som inte visste något annat hade gissat på ungefär det resultatet. Det vill säga att fonden går som index minus avgifter. Didner & Gerge prickade vändningen i finanskrisen skickligt men har därefter haft svårt att överprestera mot börsen. Vill du köpa in dig i deras förvaltning ska du fråga vad de tänker göra framöver, inte vad de gjort förut.

I Sparskolan presenterar jag en mer genomgripande modell för att analysera fonder än att bara titta på historiken. Den tillämpade jag på Odin Fonder Sverige i det här inlägget och fondens förvaltare svarade på mina synpunkter i det här inlägget.

En blandad portfölj



En intressant detalj i svaret var hur stor vikt fonden lägger vid att spela mellan bolagsstorlekar för att få avkastning. Den faktorn har åtminstone i vår portfölj haft ganska lågt förklaringsvärde. Jag styr aktivt så att vår volatilitet aldrig överstiger börsens SIXRX  - utöver det äger vi bolag av olika storlekar från Sverige, Norden, övriga Europa och USA.

Det är viktigt för riskspridningen men vi spelar också med geografier, branscher, bolagsstorlekar och kassa för att få högre avkastning. Det kan, inte minst i kombination med mitt bloggande, ge intrycket att vår portfölj är skickligt förvaltad. Det är den i betydelsen att jag tycker vi hanterar risken bra. Däremot ska avkastningen tas med en stor nypa salt. Det är, precis som för fonderna, enskilda bra beslut som gjort skillnad.

En inte så magisk avkastning

Håller ni med om att den som tittar på våra innehav kan tycka att bra jämförelser antingen är Nordnets Superfond Sverige eller SPP Global (båda är indexföljande)? Det är ungefär så många fonder resonerar när de försöker slå sina jämförelseindex - ytligt sett är de lika ett visst index men den som skrapar på ytan ser att viktningen ligger i någon viss riktning.

De som köper vårt jämförelseindex i första grafen uppfattar att vi presterat oerhört bra de senaste åren. Fast titta på vår portfölj en gång till. Den här gången med den indexnärafonden AMF Aktiefond Småbolag som jämförelse istället. Då är det inte lika imponerande.

Uppenbarligen fattar vi något bra beslut i mitten av 2014 och tappar en del under Kinaoron 2015. Utöver det? Rätt indexföljande om du frågar mig. Förklaringen är att en relativt liten andel småbolag (dock högre än den nuvarande) räckt långt för att ta del av den uppgången. Vitrolife, Cellavision och Doro har i rangordning varit utmärkta affärer men de har också varit enskilda beslut. Kommer jag pricka rätt även i framtiden? Senaste året har jag uppenbarligen inte gjort så mycket mer än att följa det indexet.

Tillbaka till första grafen. I år har vår portfölj noga skuggat index med ett tydligt undantag. Vi prickade Brexitoron bra. Det trots att jag absolut inte förutsåg den utveckling som följde efter beslutet. Ska jag försvara mig var jag så pass påläst att vi vågade agera ganska kraftfullt både före och efter beslutet men det är ju bara min argumentation. Ta bort en månad runt midsommar och du har en svensk indexfond.

Det är det här jag menar med att blicka framåt, inte stirra på avkastning och jämförelseindex. Det är ett antal enskilda beslut som gett oss resultatet. Hade vi fått mer fel än rätt hade det gått åt andra hållet. Den som ägt Ratos vet att det fungerar så här även för proffsen. Så kommer det se ut framåt för vår del med. Det är jag för vår del helt nöjd med.

Det viktigaste uppdraget i förvaltningen av familjens sparande är att ha en välblandad portfölj. Där tycker jag att indexföljandet snarast är ett bevis på att jag sköter portföljen rätt. Därför kan min fru, Affärsmodellen, lugnt låta mig hållas med mitt intresse för investeringar. Hon vet ju att hon får en avkastning ungefär som index och att jag är på gott humör. Det är väl bra så.

Så funkar vår portfölj och frågar du mig de flesta fonder.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Bidra till en bättre värld och en glad bloggare


torsdag 22 september 2016

HM-aktien är sönderpratad

Ja, marginalerna är på väg ned för HM men det är värderingsmultipeln också. Dags att prata mer om bolaget och dess marknad?


HM mer aktieprat än bolagsanalys

Vissa bolag och deras aktier blir söndermalda av analytiker, media och oss bloggare. HM är ett sådant exempel. Förra hösten la jag några veckor på en branschanalys av klädindustrin och olika genomgångar av HM, både bolaget och aktien. Det här var några av inläggen - "Håller HM:s strategi för kineser och Zalando", "HM i 10 grafer - vad kräver aktien för tillväxt och marginaler" och "HM:s ljusa framtid och dolda problem".

Den som vill hitta fler inlägg kan gå via etiketterna i högermarginalen om du surfar via dator eller via den här länken. Femtio inlägg stod räknaren på när jag kollade inför det här inlägget. Allvarligt talat undrar jag om bolaget varit värt den uppmärksamheten. För det är inte så mycket som hänt i HM.



Trenderna tuffar på, som jag kollar på i dagens 3 snabba. Den som bekymrar mig mest är att HM inte börjar se över sitt butikskoncept. Siffrorna både i butik och bland de som mäter trender talar sitt tydliga språk. Det pågår ett skifte över till digital försäljning. Det innebär inte att butiker förlorar sin roll bara att den förändras - det tog jag en 3 snabba om som du hittar här.


Butikerna är ett problem

Ett problem för HM tycker jag är att bolaget, precis som flera banker, dröjer för länge med att se över sitt distributionsnät. Det kommer inte finnas en butik av nuvarande snitt i varenda galleri men kanske något inte alltför annorlunda.

Det där är något som oroar mig. En del andra förändringar tycker jag mer handlar om att räkna om. Med mer e-handel ska marginalerna ner och kapitalkostnaden upp. Det är det samma som att aktien bör handlas till ett lägre p/e-tal men inte att den ska krascha. Kolla esitmaten från Stock Piper ovan. Om det tickar på i ungefär nuvarande takt för HM, så är aktien nere i p/e 16 runt 2018.

Är det världens köpläge? Nja, riskerna finns där men där inprisade i aktien. Precis som det brukar vara med andra ord. Nästa artikel jag läser om HM får gärna handla om Kina, bolagets e-butik, framtidens fysiska butiker, fast fashion i en miljömedveten värld, rätt kostnadsnivå för bolag som måste distribuera fysiska varor både via digitala kanaler och fysiskt samt förstås allt som har med kläderna att göra.

Däremot är jag lite less på att ännu en gång se en historisk kurva som visar det kända faktum att marginalerna är på väg nedåt i klädindustrin  och att fysiska butiker på mogna marknader tappar försäljning. För det vet vi ju. Den som inte prisar in det får det tufft men den som bara fokuserar på det missar vad poängen i aktien är.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



Bidra till en bättre värld och en glad bloggare


onsdag 21 september 2016

Börsen trivs, FED lovar höja & BoJ lovar trixa

Ingen fara just nu gladde börsen men FED sa faktiskt att inflation och räntor ska upp medan BNP-tillväxten lär ligga stilla. Roligare stunder har börsen haft.


Lower for longer även i USA

 Orange yield 2 år, USA, blå 10 år & röd Nasdaq Composite Källa: Bloomberg
Det var en stor centralbanksdag idag. FED kom med ett intressant räntebesked för börsen och alltid påhittiga BoJ ändrade hela sin strategi. Vi börjar med FED.

Rubriken som toppade Financial Times ikväll var med ingress att "Fed sets stage for 2016 rate rise - Dissenting central bank trio votes for an immediate rate rise". I artikeln konstateras dels att tre ledamöter ville höja redan nu, dels att marknaden direkt efter beslutet prisar in en höjning i december till en sannolikhet en bit över 50 procent, dels att beslutet kom i en politisk kontext där Donald Trump anklagat FED för att stödja Obama och Clinton.

Wall Street Journal drar liknande slutsatser. De pekar också i ett antal grafer på hur olika marknader minut för minut tog emot beslutet. En kort sammanfattning är att börsen gick upp och dollarn ned med andra ord en förväntan om en inte alltför blodig ränteuppgång framöver. Billigare dollar och högre räntor brukar inte uppskattas av Stockholmsbörsen men vi får väl se. För det var långt ifrån ett ensidigt beslut FED meddelade, så alla kan nog läsa in det de vill.

Källa: FED
Den som läste protokollet och lyssnade på Janet Yellens presskonferens fick dock ett starkt intryck att en ytterligare räntehöjning är gruppen överens om. Det är mer en tajmingfråga, ungefär som förra året. Jag uppfattade det som att det nog gäller oavsett vad som händer i valet. 

FED är förstås oerhört försiktiga med att säga något som kan tolkas politiskt. Det Janet Yellen ändå svarade på frågan om Trumps anklagelser som en korrupt centralbank var att investeringarna ligger fortsatt lågt i USA, möjligen på grund av energikrisen, men att konsumtionen går desto bättre. 

Källa: FED
Arbetsmarknaden är också i princip i full sysselsättning. Därmed är USA framme vid den lightversion av stagflation som jag skrivit om i flera inlägg. Det här var för övrigt också en av frågorna på presskonferensen. Hur kan det komma sig att ledamöterna i FED räknar med att BNP-tillväxten ligger stilla strax under 2 procent medan inflation och räntor tar fart?

Svaret som borde skrämma börsen är att FED tror att resursutnyttjandet snart är på max och att priserna då börjar stiga. I så fall är vi vid den punkten där kurserna ska diskonteras med högre räntor, inflationen driver kostnaderna men BNP inte stöttar vinsterna. 

Det var dock inte reaktionen den här kvällen. För då var istället lättnaden tillräcklig över att räntorna verkar förbli låga länge även i USA som är det stora land som går bäst just nu. 



Mer än påhittiga japaner

Dagens största nyheten var nog egentligen att japanska BoJ la om sin penningpolitik och nu aktivt kommer att använda sina stora obligationstillgångar för att få till en yieldkurva som lutar uppåt, dvs. en högre ränta på långa än på korta lån. De kommer även försöka sikta på en högre inflation än 2 procent. 



Det här från en centralbank som redan är en storägare på japanska börsen för att den vägen få ned riskpremien och upp investeringsviljan i ekonomin. Japan kopplar till resten av världen via växelkurserna. Det är som jag skrivit tidigare inte troligt att USA kan agera så länge Europa, Japan och Kina ligger i annorlunda utvecklingsfaser.



Nu är alltså räntor och inflationsförväntningar fortsatt mycket låga i Japan. Vad är då skälet till att Japan nu försöker styra nivån på tioårsräntan? Jag ger min syn i dagens 3 snabba men en uppenbar tanke är att centralbanken försöker backa upp pressade banker och livbolag. Det i sin tur gör dock den japanska ekonomin alltmer artificiell. För i princip är det BoJ som ger ut, har marknadsmakt att sätta pris och är den störste köparen av obligationer.

En mycket underlig situation och alltmer talar för att det vid sidan av europeisk inflation numera är den japanska penningpolitikens möjliga sammanbrott som är det trendspanare bör hålla ett öga på.

Fast sammanfattningsvis. Mer stimulanser och ett FED-beslut som ligger väl inom börsens trivselzon. Det var väl en ok onsdagkväll?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




Bidra till en bättre värld och en glad bloggare

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam