Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

tisdag 19 januari 2016

Läsarfråga: ska jag satsa på årets enda vinnarsektor?

Upp idag men minnet kanske ändå räcker till frågan - finns det någonstans att gömmas sig just nu? Tittar till kraftbolagen för att se om de är ett alternativ.

Frågan

I en kommentar till "Q&A: börsen swing, korrektion eller krasch?" fick jag följande fråga:
Tack för ett bra inlägg. Vad tror du om Fortum och energibranschen?
Rakt på sak. Är årets enda vinnarbransch på S&P500 något att investera i där eller här hemma?

Vad är utiliteter?

Basbehovens infrastruktur brukar samlas under den slarviga översättningen utiliteter. Ett alternativ är den lite vaga begreppet nyttigheter. Det vi talar om är distributörer av sådant som el och vatten. Jag tycker egentligen att telekom och betalningssystem hör hit men de har av olika skäl lyckats trassla sig in i finare index. Allt du inte kan vara utan och behöver i princip hela tiden, skulle kunna vara en beskrivning.

Hur värderas utiliteter?

En typisk egenskap för de här bolagen är höga fasta kostnader (investeringar) och sedan låga eller inga rörliga kostnader. Det är därför ofta naturliga monopol och staten har lagt mycket tid på att reglera marknaderna. Specialmyndigheter, prisreglering och hård övervakning från konkurrensmyndigheter hör till spelet. Fast dit hör också (periodvis) säkra intäkter, som tidvis kan värderas som om det vore obligationer. Det var de här bolagen med vallgrav (moat) runt sig som Warren Buffet lyft fram som underskattade. En del i hans strategi har varit att genom hög belåning (i försäkringsverksamheten) få bra avkastning även på små men säkra kassaflöden i stabila bolag.

Källa: SectorSpdr och Nordnet


Egenskapen som tröskande avkastningsmaskiner är skälet att utiliteter gått upp på den oroliga amerikanska börsen. Det har stämt väl in i den risk off som RBS fick sätta ord på när de häromdagen rekommenderade sina kunder att sälja allt utom säkra företagsobligationer.

Det europeiska problemet

Fortum är ett bra exempel på att europeiska kraftbolag haft det tufft länge. Förklaringen är att precis de myndigheter och kunder som en gång grävde den lönsamma vallgraven nu snarare utgör trupper som befäst slotten och svälter ut dess kungar. Ett bra exempel är den svenska debatten om huruvida kärnkraften ska räddas undan den skatt som verkar lyckas med det folkomröstningen 1980 inte resulterade i - en avveckling.

Det ser dock likadant ut i hela Europa. I olika utsträckning, med Tyskland i spetsen, har politiker subventionerat en energiomställning samtidigt som ingen hade räknat med att traditionella energislag som kol och olja skulle rasa i pris. Därtill har energimarknaderna länkats samman och industrin gått igenom en lång strukturell nedgång, som slagit extra brutalt mot den energikrävande basindustrin. Till och med vädret har varit emot bolagen med flera varma vintrar.

I Europa är kraftbolagen därför snarast en del av det råvaruras som varit temat de senaste åren - för stort utbud, för låg efterfrågan och alla inlåsta i gjorda investeringar är visan som lett till gigantiska nedskrivningar. Med Vattenfalls galna affärer med i tätklungan.

Hur är det med alternativa energibolag då? Även där har det varit tufft men främst på grund av att låga elpriser gjort branschen helt beroende av statliga beslut. Ett känt exempel är när italienska regeringen med ett pennstreck ändrade förutsättningarna för solenergiproducenten Etrion.      

Något att spekulera i?

Det går absolut att spekulera i att energin kommer tillbaka kraftbolagens aktier. Precis som det går att fundera på argument för att oljan snart bottnat. Problemet är att det inte är en defensiv investering. Tvärtom. Det är snarare en spekulation i en konjunkturuppgång. Om jag däremot tittade på en marknad där det såg annorlunda ut, kanske den amerikanska, så skulle jag fundera på om jag trodde på ännu mer flykt från risk. I så fall kunde jag kanske vara intresserad.

När det gäller de alternativa energikällorna kommer jag att tänka på en av våra sämsta placeringar. För många år sedan hade jag läst på att efterfrågan på vatten steg snabbare än någon annan råvara i världen och köpte därför en miljöfond specialiserad på just vatteninvesteringar. Trots att påståendet var korrekt blev inte avkastningen på, den av Morningstar topprankade, fonden något att hurra för. Det var då, precis som nu, alldeles för mycket annat som styrde lönsamheten i innehaven. Historien har en lite rolig avslutning för till slut steg ändå kursen ordentligt. När jag tittade efter varför var det för att det största bolag fonden ägde även sålde vapen.

Så vad skulle jag köpa om jag letade efter kvaliteterna i klassiska nyttighetsbolag? Jag skulle nog följa RBS råd och trots låg avkastning satsa på säkra företagsobligationer. Ville jag istället få del av en tillfrisknad europeisk industri och kraftförsörjning skulle jag satsa på ABB. Caset med att sälja delen Power Grids ser inte så dum ut, senast beskriven idag av Dagens Industri.

13 kommentarer:

  1. Säkra företagsobligationer? Finns det? Kolla bara vad som hände offshore-industrin när oljan började backa. Seadrill ligger pyrt till bland annat... :)
    Nä, jag tror RBS är ute efter att dumpa allt vad obligationer heter, säkert statspapper också för att köpa aktier billigt. (Jag litar INTE på vad banker säger att man ska göra..)
    Tjo!

    SvaraRadera
  2. Det finns annat än elproducenter som kan vara konjunkturoberoende om man letar efter sådana bolag.

    Några exempel:
    Livsmedel: AAK, Scandi Standard, Kopparbergs Bryggeri
    Kollektivtrafik: Nobina
    Försvarsleverantör: Invisio Communications
    Återvinning: Tomra Systems

    Därmed inte sagt att ovanstående är köpvärda just nu, flera är för högt värderade. Vallgravar och naturliga monopol saknas för de flesta och de räknas inte som "utilities". Men alla har varor/tjänster som alltid är efterfrågade.

    /H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra lista! Klurigt med flera av bolagen att de pris som obligationer med tiden blivit rätt dyra.

      Radera
  3. Aktiefokus har en hel serie inlägg om försörjningsbolag inom energi. När Kenny får upp ögonen för en bransch är han svårstoppad. Jag har inte gjort ett särskilt avancerad urval men här nedanför finns samlingsinlägget om elmarknaden, ett inlägg om amerikanska kraftbolag och två om europeiska kraftbolag vilka tillsammans ger en god bild av kraftförsörjningen i västvärlden.

    http://www.aktiefokus.se/category/branscher/elmarknaden/
    http://www.aktiefokus.se/2012/05/jamforelse-mellan-europeiska-kraftbolag-2007-2011/
    http://www.aktiefokus.se/2013/05/jamforelse-mellan-europeiska-kraftbolag-2012/

    Exelon (amerikansk kärnkraft), Fortum (lönsamt och klimatvänlig men numera utblandat med rysk kolkraft) och CEZ (kol och kärnkraft som balanserar det energipolitiska missfostret som kallas Tyskland) var de bolag som jag minns som särskilt intressanta.

    Lundaluppen och Kenny skrev så bra om Fortum så jag valde att fokusera på CEZ i ett inlägg som även ger en god inblick i hur energimarknaden i Europa fungerar (http://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/04/analys-av-cez-europas-nast-lonsammaste.html). Dessutom måste jag så klart framhäva det enskilt tråkigaste inlägget på min blogg, den kompletta listan på kraftverk som CEZ ägde 2014 samt länkar till de av kraftverken som finns beskrivna på Wikipedia (http://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/04/sammanstallning-over-cez-kraftverk.html).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska bli kul att läsa. En intressant detalj från mitt perspektiv är att den amerikanska energimarknaden i många delar verkar fungera rätt dåligt med lokala marknader och till och med elbrist till och från. Kanske är i det klimatet elbolag går aom allra bäst :)

      Radera
    2. Jag skrev mycket om kraftbolag tidigare men jag köpte bara Iberdrola när de var som billigast pga. oro för Spanien vid tillfället. Jag gjorde aldrig någon uppdatering 2013, men däremot påbörjade jag den. Då tänkte jag lägga till skulder också för att få skuldjusterade nyckeltal men insåg vilken djungel det var med olika avsättningar för avveckling av kärnkraft etc. som dessutom varierade kraftigt. Så då orkade jag inte skriva mer om de stora kraftbolagen och jag avfärdade dem från min intresselista också. Fortum har jag ju avfärdat av andra skäl, framförallt imperiebyggandet i Ryssland (http://www.aktiefokus.se/2012/01/fortum-i-ryssland-del-1-historik-och-den-ryska-elmarknadsreformen/). Sedan gjorde Fortum elnätsaffärer jag aldrig hade kunnat drömma om men har ändå inte gått något vidare på grund av problem i andra delar av bolaget.

      Jag skulle kika på vindkraftsbolag som jag skrev på Twitter. Branschen är "subventionerad" men tack vare hur systemet är utformad bedömer jag risken som minimal att det dras in, vilket har hänt i andra länder. Systemet belastar inte statskassan, utan tas direkt från kunderna på elnotan och med nuvarande låga elpriser märker kunderna knappt av att de betalar för el.

      Vidare gynnas vindkraft av låg ränta. Institutionella aktörer söker säker avkastning och det kan man få från vindkraft om man köper den skuldfritt. Även till nuvarande låga priser är det lönsamt men med usel avkastning. Subventionerna ska skruvas upp framöver och då ökar lönsamheten. Vad som händer 2020 när fyra kärnkraftverk stängs kan man också fundera på.

      Sedan är det också så att vissa aktörer inte drivs av lönsamhet. IKEA och bolag som driver stora serverhallar köper vindkraft för att få en miljöstämpel.

      Allt detta gynnar bolagen som projekterar vindkraft. I Sverige finns det två sådana börsnoterade; Arise och Eolus. Arise är lägre värderat och det är hästen som jag satsar på.

      Sedan finns det fler utilities också. Det finns tre företag noterade som huvudsakligen bedriver elnät (Elverket Vallentuna, Skånska Energi Nät och Dala Energi). Värderingen på de två förstnämnda är ungefär P/E 15-20 (direktavkastning 4-5 %) medan Dala Energi är lägre värderat sett till vinst (P/E 10-12 tror jag) och P/B 0,8 men så är de krångliga att handla på Alternativa listan. Elnät är monopolverksamhet helt frikopplat från övriga kraftbranschen och dess risker, men istället finns reglerrisken som en överhängande risk som man måste bedöma då elnät är hårt reglerade av lagar, förordningar och föreskrifter från tillsynsmyndigheten.

      Vi får se om jag kokar ihop något inlägg framöver om jag får tid över ;-)

      Radera
    3. Någonting jag skulle gilla är ett kort inlägg där du räknar på hur mycket högre/lägre elpris påverkar Bonheur, Arise och Eolus.

      Radera
    4. Deras stora verksamheter inom vindkraft ligger ju inom projektering och frågan är vad de får ut av projekt samt vilken volym projekt som kan realiseras, men framförallt i Arise (eller om Eolus har mer produktion) påverkar elpriset direkt via produktionen också.

      En vindkraftsjämförelse kanske vore något med lite kring detta. Vi får se vad som händer efter helgens och veckans pulande med VP som effektivt förhindrar nya blogginlägg under den tiden ;)

      Radera
    5. Många trådar att dra i. En är eran med galna investeringar, du nämner Fortum men det finns ju flera och ännu knäppare - som Vattenfalls.

      Sedan kan jag tycka att när det kommer till kraftsektorn skulle makro kunna vara brus, som vi brukar prata om. För i längden lär efterfrågan på energi öka. Politiken tycker jag däremot är knepig. Energipolitik har väl inte varit ett under av stabilitet, ens när den fungerat. Hur skulle marknaden påverkas av det inte så avlägsna alternativet att kärnkraften får helt nya regler som gynnar mer kraft från den källan (motsatsen - en kollaps, känns också möjlig).

      Sedan tog du inte upp så mycket om prisreglering av näten. Hur påverkar det? Bra eller dåligt för de stora med hög andel egna nät? Energimarknadsområdena är ytterligare en knepig faktor.

      Allt detta sagt visst är Arise och Eolus riktigt intressanta bolag.

      Ser fram mot nya Värdepappret!

      Radera
    6. Fortums galna resor österut fortsätter väl om jag har fattat rätt. Det är en särskild risk i sig men i övrigt har nog galna förvärv stannat av på slutet =)

      Om man ser på hur kraftproduktionsdynamiken ser ut så är ny kraft mycket mycket dyrare att bygga än vad nuvarande marknadspriser medger. Det är bara vindkraft inklusive subventioner som lönar sig och knappt det. Så där har du en prisuppgång som heter duga som skulle inträffa om marknaden släpptes fri. Sedan är det så att det kommer behövas ny baskraft. Hade fyra kärnkraftsreaktorer varit ur drift när det slogs effektrekord härom veckan hade inte kraften i Sverige räckt, så till 2020 när man stänger de fyra reaktorerna kommer det behöva byggas ny baskraft i Sverige (troligen gas eller kol, förlåt, biogas eller biobränsle).

      Prisreglering av nät. Bra eller dåligt, tja, det beror på hur den framtida prisregleringen ser ut =) Det har varit domstolsprocesser om det sedan urminnes tider, det pågår domstolsprocesser nu och det kommer pågå domstolsprocesser i framtiden samtidigt som regleringen hela tiden ändras. Så det beror väl på men jag ska skriva om det med någon gång, någonstans ;-)

      Radera
  4. http://theeconomiccollapseblog.com/archives/the-oil-crash-of-2016-has-the-big-banks-running-scared

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den vanligaste uppfattningen är att en kollaps i energibolagen inte ska behöva utlösa en finanskris bland bankerna men det kan förstås vara fel.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam